Syftet med detta arbete är att belysa situationen för sju långtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhället och människor i sin omgivning. Utifrån detta syfta lyfter vi fram två frågeställningar, dessa är:1. Hur upplever den långtidssjukskrivne mötet med samhällets institutioner? 2. Hur påverkas individens identitetsskapande av att stå utanför arbetsmarknaden? Vår förhoppning är att vi genom vår frågeställning ska kunna bli mer lämpade i vårt bemötande av långtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriärvägledare i avseendet att kunna stärka, entusiasmera och motivera. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi utför djupintervjuer med sju stycken långtidssjukskrivna kvinnor, och som teoretiska utgångspunkter har vi dels valt, sociologiska teorier om identitetsskapande, och dels några karriärteorier för att kunna se om dessa i kombination med vårt resultat kan hjälpa oss i vår förhoppning att bli bättre rustade för att möta långtidssjukrivna.I undersökningen kommer vi fram till att de långtidssjukskrivna kvinnorna ofta blir dåligt bemötta av samhällets institutioner, och att detta tillsammans med att de känner sig utanför samhället, då deras personliga utvecklingsmöjligheter inskränks på grund av detta. Vi kan också se att vi som studie- och karriärvägledare kan ta lärdom av detta, för att bättre kunna bemöta den här gruppen av människor.