Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem som bland annat bidrar till många sjukskrivningar. Det är därför angeläget att bättre förstå vilka faktorer som motverkar skadlig stress. Två viktiga skyddsfaktorer är emotionell stabilitet och kondition. Kön är också en betydelsefull faktor men det är oklart om det finns mer komplexa samband relaterade till kön. Syftet med denna studie är därför att undersöka om kön kan moderera betydelsen av emotionell stabilitet respektive kondition som skydd mot stressrelaterad ohälsa. Två grupper som är relevanta att studera i det här sammanhanget. är studenter och poliser. Undersökningsgruppen i studien utgörs av studenter vid polisutbildningen (N=446). Studien omfattar data från två insamlingstillfällen; vid polisutbildningens antagningsprocess våren 2008 och i slutet av utbildning, våren 2010. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes två typer av statistiska analyser; först en hierarkisk multipel regressionsanalys och sedan två moderationsanalyser. Resultaten visar att emotionell stabilitet, kondition och kön tillsammans förklarade 18% av polisstudenternas totala ohälsa. Samtliga tre variabler bidrog till att predicera ohälsa både enskilt och tillsammans. Kvinnor uppgav högre grad av ohälsa än män. Moderationsanalyserna påvisade ingen moderationseffekt av kön. Generaliserbarheten är osäker då den aktuella undersökningsgruppen är unik. Det är därför angeläget att undersöka om det kan finnas mer komplexa samband i andra grupper, exempelvis bland äldre poliser.

Studien har undersökt skillnader i manliga och kvinnliga polisstudenters uppfattningar gällande partnervålds offrets trovärdighet och partnervåldets allvarlighetsgrad samt om det är beroende av offrets kön. En enkätundersökning bestående av två vinjetter genomfördes. Första vinjetten innehöll egenkonstruerade frågor gällande offrets trovärdighet och andra vinjetten innehöll frågor om allvarlighetsgrad. Urvalet bestod av 208 polisstudenter i åldrarna 20 till 51 år. Totalt deltog 100 män och 108 kvinnor. Resultatet påvisade signifikanta interaktionseffekter mellan polisstudentens kön och offrets kön. Manliga polisstudenter, jämfört med kvinnliga polisstudenter, uppfattade manliga offer som mer trovärdiga och partnervåldet mot män som mer allvarligt. Både manliga och kvinnliga polisstudenter uppfattade att partnervåld mot kvinnor var allvarligare och det kvinnliga offret mer trovärdigt än det manliga offret. Manliga polisstudenter tenderar överlag att uppfatta våldets allvarlighetsgrad högre än kvinnliga polisstudenter, när variabeln offrets kön inte inkluderades i analysen. Studiens resultat synliggör vikten av att utbilda polisstudenter om olika former av partnervåld, särskilt manliga offer. Ökad medvetenhet och kunskap kan bidra till minskad diskriminering och stigmatisering av manliga offer

Polisutbildningen i Sverige formas delvis utifrån ett ideal av polisyrket där den även är tänkt att förebygga ett alltför autonomt perspektiv på yrkesrollen. I föreliggande studie lades fokus på vilka faktorer polisstudenter anser ha störst inverkan på mötet mellan polis och narkotikabrukare samt vilket utfall mötet kan tänkas ha. Även deras syn på hur Polisens roll i det narkotikaförebyggande arbetet ser ut. Detta eftersom tidigare forskning visat att synen på yrkesrollen drastiskt förändras till ett mer autonomt perspektiv när polisstudenter kommer ut i yrkeslivet. Den stämplande effekt som kan ske vid mötet mellan narkotikabrukare och polis kan enbart inte ses som en konsekvens av det polisiära arbetet, utan främst som ett symtom av den avskräckande lagstiftning som Polisen är tänkt att upprätthålla. Resultatet i innevarande studie visade på att respondenterna ansåg att där fanns ett gemensamt ansvar över utfallet av mötet mellan polis och narkotikabrukare. Det framkom även att polisstudenterna såg Polisens roll som främst avskräckande, medan det mer förebyggande arbetet föll på övriga samhällsaktörer. / Previous research has shown that the meeting between police and drug users may induce a negative labeling effect for the drug user. The Police training program in Sweden is partially formed by an ideal perspective on the police profession, which is also supposed to prevent an all too autonomous perspective on the police profession. In this study, focus remained on police students' view on which factors played the biggest role in the interaction between drug users and police. Furthermore, there was a focus on which consequences may come from the meeting. Also, the students’ view on the role of the police profession was . This is because previous research has shown that police students' view of the role was examined. The reason for this being that previous research has shown that the role drastically changes to a more autonomous perspective once the student starts working as a police officer. The labeling effect that may occur in encounters between drug users and police officers cannot be seen solely because of the police work, but primarily as an unintended consequence of the deterrent laws that the Swedish Police are legally obliged to uphold. The results showed that the respondents deemed there to be a mutual responsibility for the outcome of the meeting between drug users and police. Additionally, the respondents viewed the Police as an organization whose main responsibility is deterrence, while the more preventive work falls upon other social organizations.

Syftet med studien var att utforska vilka erfarenheter och upplevelser kvinnliga polisstudenter hade av kön och genus under polisutbildningen. Data samlades in genom intervjuer med fyra kvinnliga polisstudenter. Materialet analyserades därefter utifrån den kvalitativa analysmetoden tematisk analys. Ur den tematiska analysen konstruerades fyra huvudteman: Bilden av en polis, Den kvinnliga polisen, Uppfattningar om jämlikhet samt Genusfrågornas plats på polisutbildningen. Studiens deltagare målade upp en komplex bild kring hur de upplevde att en kvinnlig polisstudent “skall vara”. Vissa slutsatser som denna studie drar faller i linje med tidigare forskning inom området. Detta då det föreföll som att föreställningar och normer för hur en polis “skall vara” fortsätter att påverka de kvinnliga studenterna på polisutbildningen. Vidare resultat från denna studie visar på att kvinnliga polisstudenter upplevde att den pågående rörelsen inom polisutbildningen mot ett mjukare förhållningssätt med högre värdering av traditionellt mer feminina egenskaper var positivt märkbar.

Bakgrund: En god fysisk förmåga bland poliser är en förutsättning för att polisyrket ska kunna utföras på ett säkert sätt. Polisstudenters fysiska förmåga i relation till de krav som ställs som polis är en omfattande och betydande del inom polisutbildningen. Polisutbildningen erbjuds genom olika utbildningsformer, campusbaserad, distansbaserad och funktionsinriktad utbildning, men där kravet på polisstudenters fysiska förmåga vid examen är densamma. Lite är dock känt om polisstudenters fysiska förmåga och polisstudenters fysiska förmåga mellan olika utbildningsformer är ett avsaknat forskningsfält.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga polisstudenters fysiska förmåga och identifiera möjliga skillnader i fysisk förmåga mellan olika utbildningsformer.Metod: Urvalet bestod av data från 1477 polisstudenter i Sverige (män n = 1003 och kvinnor n = 474). Totalt genomförde 1123 utbildningen på campus, 288 på distans och 66 genom funktionsinriktad utbildning. Examinerande tester i termin 3, a) agility, b) styrka, c), explosivitet, d) muskulär uthållighet och e) konditionsförmåga, inkluderades.Resultat: Resultaten från envägs ANOVA visade på signifikanta skillnader i fysisk förmåga mellan olika utbildningsformer bland manliga och kvinnliga polisstudenter. Huvudresultaten i studien visar att både manliga och kvinnliga polisstudenter som gått campusbaserad utbildning har en signifikant högre fysisk förmåga i agility (män p = < 0,001, p = 0,013 och kvinnor p = < 0,001, p = < 0,001), explosivitet (män p = < 0,001, p = < 0,001 och kvinnor p = 0,018, p = < 0,001) och muskulär uthållighet (män p =  0,002, p = 0,005, p = 0,003 och kvinnor p = 0,015) i jämförelse med polisstudenter som gått distansbaserad utbildning och funktionsinriktad utbildning. Signifikanta skillnader i VO2 max påvisades bland kvinnliga polisstudenter som gått campusbaserad utbildning (p = 0,008, p = 0,002) i jämförelse med kvinnliga polisstudenter som gått distansbaserad utbildning och funktionsinriktad utbildning.Slutsats: Studien visar att det är skillnader i fysisk förmåga mellan olika utbildningsformer bland polisstudenter på polisutbildningen i Sverige. Polisstudenter som gått den campusbaserade utbildningen presterar generellt bättre på samtliga fysiska tester. / Background: A good physical fitness among police officers is a prerequisite for the police profession to be able to perform in a safe manner. In relation to the requirements, set as a police officer, the physical fitness among police students is an extensive, and significantly part in police training. Police education is offered through various forms of education, campus-based, distance-based and as a function-based education, but where the requirement of physical fitness among police students at graduation is the same. However, little is known about the physical fitness among police students, and the differences between different forms of education and physical fitness among police students is an unexplored field.Aim: The aim of this study was to investigate differences in physical fitness between different forms of educations among police students in Sweden.  Method: Data selection, which includes data consisted of 1477 police students in Sweden (men n = 1003 and women n = 474). A total of 1123 completed the training on campus, 288 on distance, and 66 through function-based education. Compulsory examinations during the third semester, with regards to: a) agility, b) strength, c) explosiveness, d) muscular endurance, and e) aerobic endurance, was included.Results: The results from one- way ANOVA showed significant differences in physical fitness between different forms of education among male and female police students. The main results in this study indicate that both male and female police students who have completed campus-based education, compared to police students who have completed distance-based and function-based education, have a significant higher physical fitness in agility (male p =<0,001, p = 0,013 and female p =< 0,001,  p = < 0,001), explosiveness (male p = < 0,001, p = < 0,001 and female p = 0,018, p = < 0,001) and muscular endurance (male p =  0,002, p = 0,005, p = 0,003 and female p = 0,015. Female police students who have completed campus-based education had an significant higher physical fitness in VO2 max (p = 0,008, p = 0,002), compared to distance-based and function-based education.Conclusion: This study shows that the physical fitness among police students differs depending on form of education. Police students who attend the campus-based education generally perform better on all physical tests.

Poliser är en yrkesgrupp som mer ofta drabbas av psykisk och fysisk ohälsa än den generella befolkningen, däremot är kunskapen om polisstudenters hälsa begränsad. Syftet med denna undersökningen var att undersöka polisstudenters självskattade hälsa, men även att analysera om självskattad hälsa påverkar tilltro till polisiär förmåga. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning om poliser såväl som polisstudenter och olika aspekter av deras hälsa. I denna studien tillfrågades polisstudenter vid två olika universitet i södra Sverige att delta i enkätundersökningen. Totalt 121 polisstudenter slutförde frågeformuläret och deltog i studien. Frågeformuläret är en omarbetad version av folkhälsoenkäten och bestod av 60 items vilka delades upp i sju övergripande kategorier som behandlade olika aspekter av hälsa. Utifrån enkätens frågor konstruerades tre variabler: hälsa; fysisk aktivitet; och tilltro till polisiär förmåga. Studieresultaten indikerar på att polisstudenter har goda fysiska aktivitetsvanor och allmän hälsa. Fysisk aktivitet (träning) och god psykisk hälsa påverkade främst studenternas tilltro till polisiär förmåga. / Police officers often suffer more often from mental- and physical illness than the average person, yet the health of police recruits remains unexamined. The aim of this study was to map how police students perceive their mental- and physical health and to investigate whether there is a relationship between self-esteemed health andtheir confidence in police profession ability. The theory consists of previous studies that has explored police officers as well as police trainers and different aspects of their health. Respondents studied at two different universities in southern Sweden. A total of 121 police trainees completed the questioner and were included in the study. The questioner had 60 items further divided into seven overriding categories regarding different aspects of health. Three main variables, health, physical activity and confidence in police profession ability were constructed from the questioner. This study results indicate that police recruits have good physical activity habits and general good health. Moderate physical activity and good mental health had the most impact on the recruits confidence in future police employment.

Syftet med denna studie var att undersöka hur studenters minnesprestation påverkas av missvisande information, om polisstudenters minnesprestation skiljer sig signifikant från psykologstudenters samt om säkerheten är högre på de betydande objekten, det vill säga de frågor som blivit manipulerade med missvisande information, än övriga frågor. Ett experiment genomfördes där urvalet bestod av polisstudenter (n = 45) och psykologstudenter (n = 19) på Umeå universitet. Samtliga 64 deltagare, med en medelålder på 24.4 år, fick se en video där ett fiktivt brott begicks för att sedan läsa ett narrativ av videon, som antingen innehöll missvisande eller korrekt information, och slutligen fylla i en enkät med flervalsfrågor relaterat till videon. En variansanalys (ANOVA) användes för att analysera deltagarnas svar som visade på att det förelåg en missinformationseffekt, det vill säga att deltagarna som fått missvisande information blev påverkade av det, samt att deltagarna som blivit tilldelade det missvisande narrativet rapporterade lägre säkerhet i sina svar än de som blivit tilldelade det korrekta narrativet, båda dessa oberoende av deltagarnas utbildning. Slutsatsen som kan dras utifrån detta är att minnesprestation och säkerhet påverkas av missvisande information, däremot verkar utbildning inte vara en prediktor för detta. Framtida forskning bör genomföra liknande studier med större urval då detta ansågs vara en brist i denna studie. / The purpose of this study was to investigate how students' memory performance is affected by misleading information, if police students' memory performance differs significantly from psychology students and if confidence is higher on the critical items, meaning the questions which have been manipulated with misinformation, than other questions. An experiment was conducted where the sample consisted of police students (n = 45) and psychology students (n = 19) at Umeå University. All 64 participants, with a mean age of 24.4 years, watched a video of a fictional crime, then read a narrative of the video, which contained either misleading or accurate information, and finally completed a multiple-choice survey related to the video. Ananalysis of variance (ANOVA) was used to analyze participants' responses which showed that there was a misinformation effect, meaning that the participants who received misleading information were affected by it, and that participants assigned to the misleading narrative reported lower confidence in their responses than those assigned to the correct narrative, both of these independent of the participants' education. The conclusion that can be drawn from this is that memory performance and confidence are affected by misleading information, however, education does not seem to be a predictor of this. Future research should conduct similar studies with a bigger sample as this was considered a shortcoming in this study.

Denna studie ämnar undersöka om Polismyndighetens och privata polisanställdas konton på sociala kanaler har en påverkan på intresset för polisyrket. Studien avser att, med sitt resultat och diskussion, redovisa tillvägagångssätt för att skapa ett ökat intresse för polisutbildningen och yrket. Studien grundar sig i en metodkombination som utgår från en kvantitativ enkät, en semistrukturerad intervju samt en dokumentundersökning av Polisens årsredovisningar från 2020 samt 2021. Den kvantitativa enkäten resulterade i 213 svar från polisstudenter vid Malmö universitet, detta kompletterades i sin tur med en kvalitativ intervju som genomfördes med en lärare för Polisens distansutbildning vid Malmö universitet. Studiens resultat påvisade att Polisens närvaro på sociala medier har en stor påverkan på polisstudenters förtroende och intresse för polisyrket, samt att denna närvaro till största del hade en positiv påverkan på förtroendet för Polismyndigheten. Vidare visar resultatet att Polisen marknadsföring via sociala medier inte har någon större påverkan på intresset för yrket då en majoritet av respondenterna ansåg att de skapat intresset på egen hand. Resultatet av intervjun samt dokumentundersökningen indikerar att Polisen samt polisutbildningen ständigt arbetar med marknadsföring av yrket via digitala kanaler, bland annat i form kampanjer, inlägg samt Polisens attraheringsarbete. / This study aims to investigate if the Swedish Police Authority and the social media accounts of Police employees on social media have an impact on the interest of the Police profession. The study intends, with its results and discussion, to make visible ways of creating an increased interest in Police training and the profession as such. The study is based on a combined method containing a quantitative questionnaire, a semi-structured interview, and a document examination of the Police's annual reports from 2020 and 2021. The quantitative questionnaire resulted in 213 responses from police students at Malmö university. Furthermore, this was supplemented by a qualitative interview that was carried out with a teacher for the Police's distance education at Malmö university.  The results of the study showed that the Police's presence on social media has a major impact on Police students' trust and interest for the Swedish Police force, and that it largely had a positive impact on trust. Furthermore, the results show that the marketing of the Police via social media has no major impact on the interest in the profession as a majority of the respondents considered that they created the interest on their own. The results of the interview and the document survey indicate that the Police and Police education are constantly working on marketing the profession via digital channels, including campaigns, posts, and the Police's attraction work.

Empati samt hur man förhåller sig till andra och sig själv är en viktig faktor för gott polisarbete och kommunikation med medborgare. Den här studien har genom en webbenkät baserad på Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) och Culture Orientation Scale (COS) tillfrågat 141 polisstudenter från samtliga svenska lärosäten som bedriver polisutbildning om deras självuppskattade empati (affektiv/kognitiv) och kulturella orientering (individualism/kollektivism). Resultatet visade att majoriteten hade medelhög empati och högre kognitiv empati än affektiv empati enligt BES-A. Generellt hade polisstudenterna medelpoäng på COS. Även individualism gav medelpoäng, medan kollektivism gav höga poäng. Tvåvägs-ANOVA visade att kvinnor hade signifikant högre empati än män. / Empathy as well as how to relate to others and oneself is an important factor for good police work and communication with citizens. Through a web survey, based on the Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) and the Culture Orientation Scale (COS), this study asked 141 police students from all Swedish universities who conduct police education about their self-perceived empathy (affective/cognitive) and cultural orientation (individualism/collectivism). The result showed that the majority had moderate empathy and higher cognitive empathy than affective empathy according to BES-A. In general, the police students had average points at COS. Individualism also gave average points, while collectivism gave high points. Two-way ANOVA showed that women had significant higher empathy than men.