I denna studie undersöks evalueringar i Polisens texter på Facebook. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, uttrycker åsikter, bedömer och uttrycker känslor. Evalueringarna i Polisens Facebooktexter har studerats med hjälp av en metod för textanalys som bygger på metodramverket Appraisal. Materialet består av 29 inlägg från lika många av Polisens konton på Facebook. Evalueringarna identifieras, räknas och beskrivs. Uppsatsen identifierar även några teman som ofta är föremål för Polisens evalueringar. Resultatet visar att majoriteten av Polisens Facebookinlägg innehåller evaluerande uttryck. Detta är viktigt att uppmärksamma bland annat mot bakgrund av kravet på Polisen som myndighet att arbeta sakligt och opartiskt. Ett sådant förhållningssätt är svårt att förena med ett känslo- och värderingsladdat språkbruk.

I denna studie undersöks polisstudenters och yrkesverksamma polisers bruk av evalueringar i avrapporterings-pm. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, bedömer, uttrycker känslor eller ståndpunkter. Förekomsten av evalueringar har undersökts genom en Appraisal­analys, som är en form av textanalys. Materialet består av tio yrkestexter och tio studenttexter. Evalueringarna beskrivs och ställs i relation till de krav på objektivitet som finns i Rikspolisstyrelsens riktlinjer för skrivande (2011). Resultaten antyder att Rikspolis­styrelsens riktlinjer är svåra att leva upp till. Både yrkespoliser och polisstudenter använder evaluerande språk i sina pm, men studenttexterna innehåller fler evalueringar och en större andel subjektiva bedömningar. Resultatet är värt att uppmärksamma eftersom attitydbärande evalueringar kan äventyra objektiviteten i texterna, vilket i förlängningen skulle kunna påverka rättsprocessen.

<p>Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vårdboende. Den typ av dokumentation som studeras består av journalanteckningar, skrivna av personalen på vårdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor på vårdboendet, så kallade brukare. Syftet är att undersöka hur skribenterna använder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera användningen av evalueringarna och jämföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i Socialtjänstlagen. Evalueringar är språkliga resurser som används för att uttrycka exempelvis värderingar, bedömningar, attityder och förhållningssätt.</p><p>Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen grundar sig på kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik. Metoden som används för att undersöka evalueringarna är textanalys som utgår ifrån analysmodellen Appraisal.</p><p>Analysen visar att texterna innehåller en stor mängd evalueringar. Särskilt vanliga är de evalueringar som uttrycker attityd, och majoriteten av dem uttrycker positiv attityd. Evalueringar som ger uttryck för olika röster och förhållningssätt används också, men inte i lika stor utsträckning. En stor del yttranden innehåller endast en auktoritär röst. Analysen visar också att jämfört med riktlinjerna i Socialtjänstlagen kan evalueringarna beskrivas som både problematiska och oproblematiska. De evalueringar som ger uttryck för en mångfald av röster är önskvärda och skulle kunna användas mer. De evalueringar som däremot ger uttryck för attityder som skulle kunna tolkas som mer subjektiva, och som är irrelevanta för verksamhetens art, skulle kunna användas mer sparsamt, om man vill leva upp till Socialtjänstlagens riktlinjer.</p>

Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vårdboende. Den typ av dokumentation som studeras består av journalanteckningar, skrivna av personalen på vårdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor på vårdboendet, så kallade brukare. Syftet är att undersöka hur skribenterna använder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera användningen av evalueringarna och jämföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i Socialtjänstlagen. Evalueringar är språkliga resurser som används för att uttrycka exempelvis värderingar, bedömningar, attityder och förhållningssätt. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen grundar sig på kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik. Metoden som används för att undersöka evalueringarna är textanalys som utgår ifrån analysmodellen Appraisal. Analysen visar att texterna innehåller en stor mängd evalueringar. Särskilt vanliga är de evalueringar som uttrycker attityd, och majoriteten av dem uttrycker positiv attityd. Evalueringar som ger uttryck för olika röster och förhållningssätt används också, men inte i lika stor utsträckning. En stor del yttranden innehåller endast en auktoritär röst. Analysen visar också att jämfört med riktlinjerna i Socialtjänstlagen kan evalueringarna beskrivas som både problematiska och oproblematiska. De evalueringar som ger uttryck för en mångfald av röster är önskvärda och skulle kunna användas mer. De evalueringar som däremot ger uttryck för attityder som skulle kunna tolkas som mer subjektiva, och som är irrelevanta för verksamhetens art, skulle kunna användas mer sparsamt, om man vill leva upp till Socialtjänstlagens riktlinjer.

Denna uppsats har som avsikt att ta reda på hur två gym förmedlar värderingar runt träning i sina informerande webbtexter. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken läsarroll som erbjuds i texterna, vilken modelläsare som konstrueras och hur gymmen legitimerar träning. Studien utgår från det teoretiska ramverket Appraisal, som är en förlängning av den mer etablerade språkmodellen Systemisk funktionell grammatik. Materialet som ligger till grund för analysen är hämtade från SATS och Friskis&amp;Svettis hemsidor. Metoden för den kvalitativa textanalysen grundar sig i appraisalteorin och fokuserar på att synliggöra avsändarnas subjektiva värderingar av vad träning är och vem den är till för. Resultatet visar att gymmen tillskriver författaren kunskapsauktoritet som skapar en accepterande läsarroll till textens innehåll och texten som källa. Modelläsaren hos Friskis&amp;Svettis ser sin träning som en del av en kollektiv och prestationsfri gemenskap. Modelläsaren hos SATS ser däremot träning som ett individuellt behov och strävar efter utveckling. Analysen visar att gymmen legitimerar träning genom att förmedla ståndpunkten att den som tränar mår bättre samt att träning är något bra och eftersträvansvärt.