Internationell forskning har visat att poliser har mer negativa attityder än andra grupper mot romer, dock är svensk forskning inom området begränsad. Föreliggande studie syftade att undersöka om attityder till etniska grupper (särskilt romer) skiljer sig mellan polisstudenter och en kontrollgrupp samt mellan kvinnor och män. Därefter testades faktorerna social dominansorientering (SDO), intern och extern motivation till att uttrycka sig fördomsfritt (IM & EM) och gruppidentifikation (GI) som prediktorer för negativa attityder till romer bland polisstudenter. I studien deltog 166 personer som besvarade en enkät som mätte attityder till romer, SDO, IM, EM och GI. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan polisstudenter och kontrollgrupp. Däremot uttryckte kvinnor mindre negativa attityder mot romer än män. En regressionsanalys baserat på polisstudenternas svar visade att SDO och IM predicerade negativa attityder mot romer. Bakomliggande variabler, begränsningar med urval och social önskvärdhet diskuterades som möjliga förklaringar till resultaten.

Motivation som process innefattar det som driver människan framåt och får henne att agera. Det som driver människan till handling är hens behov. Människan upplever välbehag när behov uppfylls och obehag när dessa inte tillfredsställs. För att en student ska påbörja, fortsätta med och slutföra högskolestudier krävs en viss mängd motivation. Motivation kan vara av antingen intern eller extern karaktär. Syftet med detta arbete var att studera till vilken utsträckning programstudenterna vid Luleå Tekniska Universitet ansåg sig vara motiverade till sina studier. Ytterligare ett syfte var att studera förekomsten av intern och extern motivation bland dessa programstudenter. Detta för att kunna framta den motivationsfaktor som respondenterna värderar högst. Data samlades in med hjälp av en webbenkät där respondenterna skattade graden av total motivation, intern motivation och extern motivation. Skattningarna jämfördes sedan mellan studenter tillhörande olika typer av utbildningar samt mellan studenter som befann sig i början respektive slutet av sin utbildning. Materialet analyserades sedan med hjälp av SPSS. Resultatmönstret tydde på att studenterna vid universitetet var stabilt motiverade till sina studier. Respondenterna uppvisade även en svag tendens till att skatta intern motivation högre än extern. Utbildningstyp (filosofisk/teknisk) och/eller tid vid utbildning (början/slutet) hade ingen signifikant effekt på skattningarna av total motivation, intern motivation eller extern motivation. / Motivation as a process involves everything that drives humans forward and causes them to act in a certain direction. What primarily drive people to act are their needs. Humans feel comfortable when needs are met and discomfort when not satisfied. In order for a student to start, continue and complete university studies, a certain amount of motivation is required. Motivation may be of either internal or external character. The purpose of this study was therefore to investigate to what extent the students at Luleå University of Technology considered themselves motivated for their studies. Another purpose was to study the amount of intrinsic and extrinsic motivation among these students. Data was collected using a web survey where the participants were asked to estimate their total motivation, intrinsic motivation and extrinsic motivation. Estimates were then compared between participants belonging in philosophical versus technical faculty and between students in the beginning versus the end of their education. The material was then analyzed using SPSS. The performance pattern indicates that the students felt motivated to their studies. The feeling of motivation was seen as stable. The results showed that students had a week tendency to estimate their intrinsic motivation a bit higher than extrinsic motivation. Results showed that faculty affiliation or beginning / end of education had no significant effect on estimates of total motivation, intrinsic motivation or extrinsic motivation.

Titel: Det traditionella arbetssättet möter den nya generationens attityder: en krock på arbetsmarknaden - En kvalitativ studie om vad som skapar motivation för Generation Z i en monoton arbetsmiljö  Författare: Simon Jarl och Olle Salomonsson Handledare: Jean-Charles Languilaire Bakgrund: Effektivitet styr företags sätt att arbeta eftersom konkurrensen pressar företag på marginaler och därmed blir effektivt utförandet av arbetsuppgifter en viktig faktor. På grund av strävan från företag att vara så effektiva som möjligt är det argumenterbart att många jobb idag kan anses som monotona. Monotona arbeten har olika negativa implikationer på olika individer både fysiskt och mentalt. Statistik visar att monotona arbetet är den vanligaste orsaken till arbetssjukdom för personer i ung ålder. Största delen av dagens unga tillhör Generation Z och generationen har enligt generationsforskning annorlunda preferenser och egenskaper än tidigare generationer. Det är därför viktigt att försöka förstå generationen och människorna som tillhör den. Författarna anser det därför intressant att undersöka hur den nya generationen motiveras till att utföra arbete i en monoton arbetsmiljö. Tidigare forskning inom motivation har lett studien till två olika källor för skapandet av motivation, en extern och en intern källa. Det är dock inte fastställt hur de olika källorna påverkar på olika sätt och på olika individer. Utifrån bakgrunden vill författarna i den här studien undersöka vad som skapar motivation för Generation Z till att utföra monotont arbete. Syfte: Syftet med studien är att förstå de externa och interna källorna för motivation kopplat till Generation Z med en monoton arbetsmiljö som kontext.  Problemformulering: Vad skapar motivation för Generation Z till att utföra monotont arbete? Metod: Den här studien har en kvalitativ forskningsmetod där sju intervjuer med individer från Generation Z som arbetar i en monoton arbetsmiljö. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade med en låg struktureringsgrad. Studiens har haft en abduktiv forskningsansats, där en deduktiva ansats används tillsammans med induktiva inslag. Slutsatser: Studiens slutsatser visar vilka processer som motiverar Generation Z att utföra monotont arbete. Dessutom presenteras tre olika länkar från källan till motivation, en direkt länk mellan extern motivationspåverkan till motivation, en direkt länk mellan intern motitvationspåverkan till motivation samt en länk där de båda källorna samverkar och kompletterar varandra och skapar motivation. Studien resulterar i en modell som illustrerar vad som skapar motivation för Generation Z till att utföra monotont arbete som bidrar med teoretisk och praktisk kunskap om motivation för Generation Z.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen. Statistiskt signifikanta skillnader fanns även mellan en studentgrupp som hade mellan 0-2 års arbetslivserfarenhet och en studentgrupp som hade mer än 4 års arbetslivserfarenhet på kontrollokus där de studenter som hade mer arbetslivserfarenhet upplevde mer externt kontrollokus än den grupp som hade mindre arbetslivserfarenhet. Arbetslivserfarenhet och ålder visade ett positivt statistiskt signifikant samband samt externt kontrollokus och ålder. Externt kontrollokus och arbetslivserfarenhet visade svagt positivt statistiskt signifikant samband och det fanns även ett svagt negativt samband mellan externt kontrollokus och extern motivation. Ytterligare ett positivt signifikant samband fanns mellan intern motivation och extern motivation. Resultatet visade inga skillnader eller samband vad gäller arbetslivserfarenhet och motivation. Ytterligare variabler är avgörande för att skapa en helhetsbild kring arbetslivserfarenhetens betydelse för studenter / The purpose was to examine differences between different groups of students disaggregated by years of work experience and age. The reason was to examine if the work experience and age had any significance for students' internal motivation, external motivation, amotivation and locus of control. Correlations between the above variables were also examined. In the cross-sectional study 71 students participated (60 women and 11 men) from a college in central Sweden with an age range of 19-47 years. The survey was based on; The Academic Motivation Scale (AMS- C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) and the Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). A statistically significant difference was found between one group of students who were 19-22 years old and a student group that was 26 years and older on locus of control, where the results showed that the oldest group experienced more external locus of control than the younger group. Statistically significant differences were also found among a group of students who had between 0-2 years of work experience and a student group that had more than 4 years of work experience on locus of control in which the students who had more work experience experienced more external locus of control than the group that had less work experience. Work experience and age showed a positive statistically significant relationship as well as between locus of control and age. Locus of control and work experience showed a weak positive statistically significant relationship and there was also a weak negative correlation between locus of control and external motivation. A positive significant correlation was shown between internal motivation and external motivation. The results showed no differences or relationships regarding work experience and motivation. Additional characteristics are essential to create an overall picture to the work practices relevant to students

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa?  Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation. Den andra delen innefattade frågor kring elevernas vanor av fysisk aktivitet, samt frågor kring deras föräldrars engagemang för ämnet. Data har analyserats med korrelationsberäkningar, simultan multipel regressionsanalys samt multivariat variansanalys. Resultat: Svaga men signifikanta korrelationer påvisades mellan typ av motivation och elevernas grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan. Resultatet visade att elever som var fysiskt aktiva mer frekvent tenderade att även visa på mer autonom motivation för ämnet jämfört med elever som inte var fysiskt aktiva vid sidan av skolan. Mellan typ av motivation och föräldrarnas engagemang erhölls flera signifikanta samband. Ungefär 19 % förklarad varians återfanns i föräldrarnas engagemang, och 10 % förklarad varians återfanns i grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan och kan härledas till elevernas typ av motivation för ämnet. Slutsats: Studien indikerar att autonom motivation tycks vara fördelaktigt i relation till elevernas grad av fysisk aktivitet på fritiden, samt i relation till föräldrarnas engagemang. Följaktligen föreslås att idrottsundervisningen bör sträva efter att tillgodose de grundläggande psykologiska behoven hos eleverna i linje med SDT, vilket kan främja ett långsiktigt och hälsosamt beteende. / Purpose: The aim was to examine the relationship between students’ motivation for physical education (PE) and:  i) habits regarding physical activity during leisure time; and ii) parents’ commitment towards PE. The study is based on the self-determination theory (SDT). Method: High school students (n = 147) answered a self-report questionnaire about physical activity habits and parent’s involvement. Data were analyzed by correlations, multiple regression analysis and MANOVA. Results: Subtile interrelations were found between students’ motivation and level of physical activity. Students who were physically active more frequently also tended to be more autonomous motivated for the subject compared with none-physically active. Subtile interrelations were also obtained between type of motivation and parental involvement. Conclusions: Autonomous motivation seems beneficial in relation to student’s level of physical activity and in relation to parental involvement. It is proposed that PE should promote psychological needs within SDT, to further autonomous motivation and healthy behaviors.

This study aimed to examine the external and internal factors which influence Swedish upper secondary school students’ choices regarding their educational path. These factors included parental influence, peer influence, expectations, and internal motivations which may influence the students’ choices. The set hypotheses for the study were: parental occupation does not influence the child’s choice of school program, a correlation exists between the parents’ highest educational level and the students’ ambitions to pursue higher education, and lastly, factors including family, friends and internal motivations have some influence on students’ choices regarding education and occupation. The data was collected by the use of a questionnaire specifically made for this study and the participants included Swedish students (n=108) who studied in the counties of Uppsala and Stockholm. The results showed no correlations between the parents’ highest educational level and the students’ choices. However, the results showed correlations between ambitions regarding higher education and three variables regarding current studies, school assignments and positive parental expectations. Therefore, conclusions were drawn that both internal motivation and external factors, such as parents, influence the students’ choices regarding education to different extents. / Syftet för denna studie var att undersöka de externa och interna faktorer som kan påverka svenska gymnasieelevers utbildningsval. Dessa faktorer inkluderade påverkan från föräldrar och vänner, förväntningar samt interna motivationer som kan påverka elevers val. De uppsatta hypoteserna för studien var: föräldrars val av yrke har inte någon påverkan på vad deras barn väljer för program, det finns ett samband mellan föräldrarnas val att genomföra en eftergymnasial utbildning och barnets strävan att göra detsamma och slutligen har faktorer som vänner och familj, förväntningar på eleven samt individens inre motivationer en påverkan på elevers utbildningsval. Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär som skapades specifikt för denna studie. Deltagandet bestod av svenska gymnasieelever (n=108) som studerade i Uppsala och Stockholms län. Resultaten visade inga korrelationer mellan föräldrarnas högsta utbildningsnivå och elevernas utbildningsval. Resultaten visade dock korrelationer mellan elevernas ställningstagande gällande framtida studier och tre variabler som innefattade anledningar till nuvarande studier, syfte med skoluppgifter och positiva förväntningar samt att dessa förväntning påverkade eleverna på olika sätt. Slutsatserna drogs därför att både intern och extern motivation påverkade elevernas utbildningsval till olika grad.