Det pågår ständiga diskussioner om barns intresse för läsning, och hur intresset för böcker minskar i takt med stigande ålder. PIRLS-studien diskuteras ofta och visar att nästan en tredjedel av svenska elever inte tycker om läsning. Syftet med studien är att inhämta kunskaper om hur mellanstadielärare utformar läsundervisningen med skönlitteratur och vilka strategier de använder för att främja elevers motivation för läsning. Syftet är också att öka förståelsen för elevers känsla av medbestämmande och i vilken utsträckning lärarens synsätt påverkar elevernas inställning. De ramverk som används i studien är medbestämmandeteorin, Gambrells sju regler, samt Guthrie och Davis sex klassrumspraktiker. I studien har kvalitativa intervjuer med lärare genomförts och enkätundersökningar i de intervjuade lärarnas klasser. Resultatet visade att alla lärare använde fem av studiens 11 strategier som främjar läsmotivation. Resultatet visade även att lärarens egen uppfattning och syn på läsning överensstämmer med elevernas känsla av medbestämmande samt deras inställning till läsning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers beskrivningar av arbete med estetiska lärprocesser i sin undervisning och hur pedagogerna resonerar kring att dessa processer har möjlighet att påverka elevers motivation till skolarbetet. Studien bygger på två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två olika skolor med estetisk profil. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och empirin transkriberades och tematiserades i kategorier. Teorin som studien vilar på är Illeris lärandeteori där innehållsdimensionen och drivkraftsdimensionen kopplas till analysresultatet. Resultatet visar att de estetiska lärprocesserna kan användas både som variation och integration i undervisningen enligt pedagogers beskrivningar. Pedagogernas resonemang visar att eleverna blir motiverade med hjälp av estetiska lärprocesser på olika sätt, exempelvis genom ökat intresse, gemenskap och glädje. Pedagogerna beskriver vidare hur de estetiska lärprocesserna kan fungera motiverande för elever både inom det aktuella arbetsområdet, men även inom det övriga skolarbetet.

Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om elevers upplevelse av virtuellalaborationer i biologi. I denna studie betonas elevernas motivation. I inledningen beskrivs och förtydligas några begrepp. Vidare görs en jämförelse mellankonventionella laborationer och virtuella laborationer. Eftersom den här studien handlar omstudenters motivation i samband med virtuella laborationer görs dessutom en kort skriftligsammanställning av tidigare studier. Slutligen skildras betydelsen av virtuella laborationer förhögstadiets elever. Jag utgår ifrån Skinners teori om Operant betingning där virtuellalaborationer fungerar som stimuli och förstärker elevernas motivation. Datainsamlingsmetod för den här studien är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visaratt eleverna känner till vikten av laborativt arbete för att utveckla sin inlärning och ärmotiverade. Resultatet visar att majoriteten av eleverna vill ha mer tydliga instruktioner underlaborationens genomförande och detta bekräftades av lärarna. Samtidigt visar resultaten atteleverna tycker att den virtuella laborationen bidrar till en bättre motivation och kunskapsutveckling i jämförelse med den traditionella laborationen. Många virtuella pre-lab-övningar innebär att eleverna lär sig hur de använder kemiska apparater i labbet. Med dessa resultat och begränsningar i åtanke visade studien att det inte fanns någon signifikant skillnadmellan de två labb-undervisningsmetoderna när det gällde pre- och posttest data som främstfokuserade på konceptuell förståelse.

Matematik har ofta stämpeln av att vara ett svårt och tråkigt ämne och därför är det viktigt att undersöka vilka möjligheter det finns att motivera elever till lärande inom matematik. Barn idag har växt upp i ett samhälle där digitaliseringen tidigt är en naturlig del av deras vardag. Denna systematiska litteraturstudie har därför syftat till att undersöka hur olika digitala spel påverkar elevers motivation gentemot matematikämnet. Insamlingen av material skedde i da-tabasen ERIC (EBSCO). Resultatet visade på att spelens olika speltyper och karaktärsdrag kan påverka elevers motivation. Spel med lärokontext och formativ feedback främjade inre mål medan “idle”-spel främst motiverade genom yttre mål som belöningar. Bakgrundsfaktorer och elevernas kognitiva nivå likväl de kontexter spelen hade när de användes i undervisningen kunde även påverka inställningen till olika spel. / Mathematics often has the stigma of being a difficult and a boring subject and therefore it is important to investigate what opportunities there are to motivate students to learn mathemat-ics. Children today have grown up in a society where digitalization is a natural part of their everyday lives from an early age. This systematic literature study has therefore aimed to inves-tigate how different digital games can affect students’ motivation toward the subject of mathematics. The data was collected from the database ERIC (EBSCO). The result of the study showed that the games’ game structure and characteristics can have an effect on the students’ motivation. Games which gave players a context for learning and formative feedback encour-aged intrinsic goals meanwhile idle-games mainly motivated players through extrinsic goals such as rewards. Students' background, cognitive abilities and the context in which the games were used also showed to influence the approach students had towards the games.

Kommunikation inom undervisning är något som genomsyrar styrdokumenten inom skolans värld i takt med ökade krav på samarbete och initiativtagande i samhället. Syftet med den här studien är att undersöka elevers motivation och interaktion i utförandet av matematiska dialoger. Datainsamlingsmetoderna som användes i undersökningen var etnografiska undersökningar samt semistrukturerade intervjuer av elever. Där framkom uppgifter som analyserats med hjälp av grounded theory. Resultaten visar att elever generellt tycker det är roligt att samarbeta. Dels blir det ett avbrott från den enformiga individuella undervisningen i matematikboken, dels känner de flesta att de utvecklas mer genom kollaborativt arbete. Den här undersökningen synliggör också att motivation och gruppindelning har stor betydelse för hur lyckad den sociala interaktionen blir.

No description available.

No description available.

Många elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller neuropsykiatriska diagnoser (NPF-diagnoser) har svårt för att finna motivation till skolan. Samtidigt är motivationen för skolan en viktig faktor för skolframgång. Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om motivationens betydelse för lärande och välbefinnande hos elever i grundsärskolan och KSU1 samt hur vuxna runt dessa elever stöttar elevernas motivation och samverkar med andra yrkesgrupper och vårdnadshavare. Studien sökte svar på; Hur uppfattar vuxna runt elever i grundsärskolan och KSU motivationens betydelse för lärande och välbefinnande? Hur möjliggör olika yrkesroller i skolan och vårdnadshavare arbetet för att göra undervisningen och vardagen begriplig, hanterbar och motiverande nu och i framtiden? Hur ser olika yrkesroller och vårdnadshavare på möjligheten till samverkan kring eleverna för att stärka deras motivation nu och i framtiden? Antonovskys teori om känslan av sammanhang (KASAM) var tidigt i arbetet med studien en inspirationskälla som fungerade som ett ramverk. För att samla in data i studien användes kvalitativa intervjuer med vuxna (vårdnadshavare, lärare, assistenter, speciallärare och rektorer) som fanns runt elever i grundsärskolan och KSU. Studiens resultat visar på att elevers motivation till skolan är viktig för känslan av att lyckas och att vuxnas relationer till elever är en viktig faktor för att skapa lärandesituationer där elever ska känna motivation och välmående. Av studien framgår att betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan hemmet och skolan och mellan yrkesgrupper kring att främja motivationen hos eleverna är stor.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa?  Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation. Den andra delen innefattade frågor kring elevernas vanor av fysisk aktivitet, samt frågor kring deras föräldrars engagemang för ämnet. Data har analyserats med korrelationsberäkningar, simultan multipel regressionsanalys samt multivariat variansanalys. Resultat: Svaga men signifikanta korrelationer påvisades mellan typ av motivation och elevernas grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan. Resultatet visade att elever som var fysiskt aktiva mer frekvent tenderade att även visa på mer autonom motivation för ämnet jämfört med elever som inte var fysiskt aktiva vid sidan av skolan. Mellan typ av motivation och föräldrarnas engagemang erhölls flera signifikanta samband. Ungefär 19 % förklarad varians återfanns i föräldrarnas engagemang, och 10 % förklarad varians återfanns i grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan och kan härledas till elevernas typ av motivation för ämnet. Slutsats: Studien indikerar att autonom motivation tycks vara fördelaktigt i relation till elevernas grad av fysisk aktivitet på fritiden, samt i relation till föräldrarnas engagemang. Följaktligen föreslås att idrottsundervisningen bör sträva efter att tillgodose de grundläggande psykologiska behoven hos eleverna i linje med SDT, vilket kan främja ett långsiktigt och hälsosamt beteende. / Purpose: The aim was to examine the relationship between students’ motivation for physical education (PE) and:  i) habits regarding physical activity during leisure time; and ii) parents’ commitment towards PE. The study is based on the self-determination theory (SDT). Method: High school students (n = 147) answered a self-report questionnaire about physical activity habits and parent’s involvement. Data were analyzed by correlations, multiple regression analysis and MANOVA. Results: Subtile interrelations were found between students’ motivation and level of physical activity. Students who were physically active more frequently also tended to be more autonomous motivated for the subject compared with none-physically active. Subtile interrelations were also obtained between type of motivation and parental involvement. Conclusions: Autonomous motivation seems beneficial in relation to student’s level of physical activity and in relation to parental involvement. It is proposed that PE should promote psychological needs within SDT, to further autonomous motivation and healthy behaviors.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.