I denna systematiska litteraturstudie undersöks lärares relationsfrämjande arbete och hur lärare-elev-relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förändras över tid. Syftet är att ta reda på hur lärare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida de förändras över tid och vad det i så fall ger för effekt på lärandet. Denna uppsats är en systematisk litteraturstudie, och således har informationen samlats in från vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar området. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frågeställningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frågeställningar. Fokus har huvudsakligen legat på aspekter som främjar lärare-elev-relationers positiva utveckling, och vidare hur dessa påverkar lärandefaktorer positivt, men även hur de kan påverkas negativt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att bygga goda lärare-elev-relationer, samt till vilken grad de upplever att lärarutbildningen har förberett dem för denna del av yrket. Mer specifikt undersöks hur lärare arbetar för att uppnå ömsesidig respekt och förståelse, reglera graden av närhet respektive distans såväl som att uppfatta och handskas med känslomässiga signaler i relationer till elever, samt till vilken grad lärarutbildningen har utvecklat deras relationskompetens i dessa avseenden. Tidigare studier har visat att relationskompetens inte tränas under lärarutbildningen. Vilket den bör enligt forskare, eftersom relationer har en avgörande betydelse för elevernas lärande och utveckling. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade djupintervjuer med fem lärare. De intervjuade lärarna har läst vid olika lärosäten och tog sin lärarexamen för 1–3 år sedan. Resultatet visade att deltagarna ansåg att lärare-elev-relationen är viktig för elevens lärande och utveckling. Deltagarna visade även att de besitter relationskompetens utifrån Aspelins modell. Däremot upplevde de inte att lärarutbildningen hade förberett dem inför att etablera goda relationer till elever, de har istället utvecklat sin relationskompetens på egen hand. De enda momenten som lärarna upplevde var förberedande inför relationsbyggandet var praktikperioderna, men även dessa kändes otillräckliga. Anledningen till att uppsatsens deltagare inte har fått utveckla sin relationskompetens inom ramarna för sin lärarutbildning, är att relationskompetens i dagsläget inte har någon självklar plats. Lärarna hade både önskat fler teoretiska och praktiska moment i lärarutbildningen, såsom att analysera och diskutera riktiga fall, längre praktiktillfällen och mer teoretisk kunskap om hur man etablerar goda lärare-elev-relationer.

I detta arbete har musiklärares rolltagande undersökts i enskild musikundervisning på gymnasienivå. Hur lärarna skapar och upprätthåller sina roller har varit i fokus för undersökningen. De observationer som gjorts har analyserats med hjälp av Erving Goffmans perspektiv på sociala interaktioner, med fokus på framträdandet och fasaden. Resultaten visar att de lärare som observerats har gemensamma rollaspekter rörande musikalitet och positiv återkoppling. Implikationer för musikundervisning och förslag på vidare forskning diskuteras även i arbetet. / In this essay, music teachers' role-taking has been investigated in one-on-one music education at upper secondary level. How the teachers create and maintain their roles has been the focus of the investigation. The observations made have been analyzed using Erving Goffman's perspective on social interactions, with a focus on the performance and the front. The results show that the teachers observed have commonalities regarding musicality and positive feedback. Implications for music education and suggestions for further research are also discussed in the essay.

Vad gör att vissa lärare lyckas bättre än andra? Lärare ser ofta skiljt på rollen de innefattar och ansvaret de har. Syftet med denna studie är att visa på modern forskning inom hur en lärare-elev relation inom skolan för vuxna och gymnasieelever påverkar och förändrar lärande och lärmiljön. Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat är uppdelat i fyra underkategorier: relation, motivation, känslor och beteende. Diskussionen utgår ifrån huvudresultatet att lärare-elev relationen är till stor vikt i elevernas utveckling, kognitivt, behavioristiskt samt för akademiska resultat. / What makes some teachers succeed in their role better than others? Teachers often view the role they are in and the responsibility they have differently, this study hopes to show a facet of modern research in the field of student-teacher relationships and their effect on factors like motivation and results. This study has been modeled as a systematic literature review. Results are divided into four categories: relationship, motivation, emotion and behavior. The discussion is based on the main results that teacher-student relationship is of great importance in students' development of cognitive and behavioral faculties as well as academic achievement.

Background: Previous research has recently focused on the relationship between teachers and students in the classroom and what significance it has for students' well-being and schooling. Research shows that the relationship is important for students, not least to facilitate schooling and achieve the knowledge goals. Overall, it is important for students' well-being and success. However, many studies focus on what happens in the classroom, this study instead highlights the importance of the relationship between teacher and student in a broader perspective.Aim: The purpose was to study how teachers and students view their relationship outside the classroom and what significance it has from a health-promoting perspective. Method: A qualitative study was conducted in the spring of 2020, with a structured sample consisting of three 15-year-old students and three teachers, who were interviewed from a semistructured interview guide. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Result: The study resulted in two categories of social support and communication as well as the physical environment that is important for creating a good relationship between teachers and students outside the classroom to increase a health-promoting school climate. The analysis revealed two categories and eight subcategories that are important for students and teachers from a health-promoting perspective. Conclusion: A good relationship between students and teachers is important for both parties, by giving and receiving social support, where social interaction is a central factor and having a personal commitment to create and maintain the relationship. The physical environment in the corridors is also important in order to be able to promote health, for example teachers are more often in the corridor to build and maintain relationships. / Bakgrund: Tidigare forskning har senaste tiden fokuserat på relationen mellan lärare och elever i klassrummet och vilken betydelse det har för elevers välmående och skolgång. Forskningen visar på att relationen är viktig för elever, inte minst för att underlätta skolgången och klara kunskapsmålen. Sammantaget är det av vikt för elevers välbefinnande och framgång. Många studier fokuserar dock på det som sker i klassrummet, den här studien lyfter istället betydelsen av relationen mellan lärare och elev i ett vidare perspektiv. Syfte: Syftet var att studera hur lärare och elever ser på deras relation utanför klassrummet och vilken betydelse det har ur ett hälsofrämjande perspektiv. Metod: En kvalitativ studie har genomförts våren 2020, med ett strukturerat urval som utgjordes av tre elever och tre lärare, vilka intervjuades från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i två kategorier socialt stöd och kommunikation samt den fysiska miljön som är viktig för att skapa en bra relation mellan lärare och elever utanför klassrummet för att öka ett hälsofrämjande skolklimat. Av analysen framkom två kategorier och åtta subkategorier som är betydelsefulla för elever och lärare ur ett hälsofrämjande perspektiv. Slutsats: En god relation mellan elever och lärare är viktig för båda parter, detta genom att ge och få socialt stöd, där det sociala samspelet är en central faktor och att ha ett personligt engagemang för att skapa och bibehålla relationen. Även den fysiska miljön i korridorerna är viktigt för att kunna främja hälsan, att exempelvis lärare befinner sig oftare i korridoren för att bygga och bibehålla relationer.

Studien belyser lärar - elevrelationer och har ett relationellt perspektiv. Syftet med studien är att belysa hur lärare och elever på särskolan beskriver lärar-elevrelationer samt vilka likheter och skillnader det finns i beskrivningarna. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Aspelins (2018) modell om relationskompetens, där aspekterna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens, socio- emotionell kompetens, ett socialt tillvägagångssätt samt ett relationellt tillvägagångssätt, används i den teoretiska tolkningen. Studien är kvalitativ och utgörs av intervjuer med fyra lärare samt sju gymnasieelever i särskolan. I resultatet framkommer att lärarna ser sig ansvariga för relationsskapandet men även eleverna ser ett ansvar i att skapa en bra relation till sina lärare. Elevernas resultat visar att relationskompetensens olika delar kan ses i en lärare som är tydlig, pratar långsamt och visar välvilja med kroppsspråket. Eleverna ser positivt på att läraren är deras vän. Relationskompetensen ses i en lärare som kan balansera mellan humor och allvar i undervisningen, men också i en lärare som väljer bort utskällning för att istället använda verbala eller andra anpassningar.  Lärarintervjuerna visar även på att anpassningar i lärmiljön gynnar lärar- elevrelationen. Vidare ses relationskompetensen i en lärare som använder sitt kroppsspråk och sitt röstläge såväl som ett lågaffektivt bemötande gentemot eleven. Lärarna betonar vikten av ett genuint intresse för eleven, de vill skapa trygghet och inge självförtroende och se varje individ utan att “klumpa ihop dem” utefter deras diagnoser. I lärarintervjuerna framkommer det att det är en utmaning utifrån arbetet med relationer att sätta gränser mellan jobb och privatliv. Grundlärarutbildningen har i liten utsträckning gett lärarna förberedelse i relationsskapande. / The purpose of this study is to shed light on how teachers and students in Compulsory and Upper secondary school for pupils with intellectual disabilities, describe their relationships with each other as well as identifying similarities and differences between these descriptions. The theoretical framework for this study is Aspelin's (2018) model of relational competence. Specifically, the aspects of communicative competence, differentiation competence, socio-emotional competence, a social and a relational approach are used in the analysis process. The study is qualitative and consists of interviews with 4 teachers and 7 pupils in an Upper secondary national program for pupils with intellectual disabilities. The results show that the teachers consider themselves responsible for creating relationships, and the students also take responsibility for creating a good relationship with their teachers. The students' results show that the different parts of the relational competence can be seen in a teacher who speaks clearly, slowly and shows goodwill with their body language. The students are positive towards the teacher being a friend. Relational competence is seen in a teacher who can balance between humor and seriousness in their teaching, and in a teacher, who chooses not to raise their voice to reprimand but instead chooses to use verbal communication or other adaptations.  The teacher interviews show that adaptations in the learning environment benefit the teacher-student relationship. Furthermore, the relational competence is seen in a teacher who uses their body language and voice position as well as a low arousal approach towards the student. The teachers emphasize the importance of a genuine interest in the student, they want to create a feeling of safety towards the student and instill self-confidence within them and see every individual without "lumping them together" according to their diagnoses. The teachers claim that the establishing of positive relationships also poses a challenge in terms of setting boundaries between their professional and private lives. Finally, the teacher education programs had only provided relational competence training to a small extent.