• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Datorstött lärande på gymnasieskolan inom naturvetenskapliga ämnen : med speciell betoning på kemididaktiken.

Bjarnason, Bjarni January 2006 (has links)
Elever upplever allt som oftast svårigheter med den naturvetenskapliga undervisningen som ofta upplevs som abstrakt och overklig. De förklaringsmodeller som har beskrivits kring detta är att eleverna har svårigheter med att växla mellan makro (det man ser med ögat) och mikro (molekylär värld). I flera publikationer har man kunnat visa att för att nå en bred publik bör man aktivera så många sinnen som möjligt vilket är det som jag tar fasta på i detta arbete. Datormedierad multimedia framställning i undervisningen har, i publikationer, visat sig kunna kan skapa en bättre förståelse hos elever i kemi. Framförallt är det datorgenererad media framställning som simultant kan presenterar kemiska förlopp med olika representationer som har visat sig ge bra resultat. I denna studie har man kunnat visa att elever är mycket positiva till denna typ av framställning där man kan utföra experiment och se animeringar. De menar också själva att detta underlättar förståelsen av den molekylära världen. Genom att studera fall och kontroll kunde man även i denna studie visa på vissa skillnader i elevers kunskaper. De elever som fick möjlighet att studera animeringar och göra virtuella laborationer hade något bättre resultat än de som inte fick denna möjlighet.
2

Datorstött lärande på gymnasieskolan inom naturvetenskapliga ämnen : med speciell betoning på kemididaktiken.

Bjarnason, Bjarni January 2006 (has links)
<p>Elever upplever allt som oftast svårigheter med den naturvetenskapliga undervisningen som ofta upplevs som abstrakt och overklig. De förklaringsmodeller som har beskrivits kring detta är att eleverna har svårigheter med att växla mellan makro (det man ser med ögat) och mikro (molekylär värld). I flera publikationer har man kunnat visa att för att nå en bred publik bör man aktivera så många sinnen som möjligt vilket är det som jag tar fasta på i detta arbete. Datormedierad multimedia framställning i undervisningen har, i publikationer, visat sig kunna kan skapa en bättre förståelse hos elever i kemi. Framförallt är det datorgenererad media framställning som simultant kan presenterar kemiska förlopp med olika representationer som har visat sig ge bra resultat. I denna studie har man kunnat visa att elever är mycket positiva till denna typ av framställning där man kan utföra experiment och se animeringar. De menar också själva att detta underlättar förståelsen av den molekylära världen. Genom att studera fall och kontroll kunde man även i denna studie visa på vissa skillnader i elevers kunskaper. De elever som fick möjlighet att studera animeringar och göra virtuella laborationer hade något bättre resultat än de som inte fick denna möjlighet.</p>
3

Virtuella laborationers roll för grundskoleelevers motivation för lärande / : Virtual laboratory role for lower secondary school students: Students' motivation and learning

Hammami, Kinda January 2022 (has links)
Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om elevers upplevelse av virtuellalaborationer i biologi. I denna studie betonas elevernas motivation. I inledningen beskrivs och förtydligas några begrepp. Vidare görs en jämförelse mellankonventionella laborationer och virtuella laborationer. Eftersom den här studien handlar omstudenters motivation i samband med virtuella laborationer görs dessutom en kort skriftligsammanställning av tidigare studier. Slutligen skildras betydelsen av virtuella laborationer förhögstadiets elever. Jag utgår ifrån Skinners teori om Operant betingning där virtuellalaborationer fungerar som stimuli och förstärker elevernas motivation. Datainsamlingsmetod för den här studien är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visaratt eleverna känner till vikten av laborativt arbete för att utveckla sin inlärning och ärmotiverade. Resultatet visar att majoriteten av eleverna vill ha mer tydliga instruktioner underlaborationens genomförande och detta bekräftades av lärarna. Samtidigt visar resultaten atteleverna tycker att den virtuella laborationen bidrar till en bättre motivation och kunskapsutveckling i jämförelse med den traditionella laborationen. Många virtuella pre-lab-övningar innebär att eleverna lär sig hur de använder kemiska apparater i labbet. Med dessa resultat och begränsningar i åtanke visade studien att det inte fanns någon signifikant skillnadmellan de två labb-undervisningsmetoderna när det gällde pre- och posttest data som främstfokuserade på konceptuell förståelse.
4

Virtuella laborationers roll för gymnasieelevers begreppsförståelse i fysikämnet / The role of virtual labs for upper secondary students' conceptual understanding in physics education

Almohalmi, Eman, Alaa, Zareen January 2022 (has links)
Studiens huvudsakliga målsättning är en djupare granskning av somliga aspekter av distansundervisning, närmare bestämt virtuella laborationer, inom fysikämnet på gymnasienivå och dess inverkan på elevers utveckling och deras inställning gentemot ämnet. Även lärares uppfattning av, och förhållningssätt gällande, virtuella laborationer granskas och ställs i förhållande till elevernas upplevelser. I fokus ligger elevers kunskapsutveckling och förståelse av fysikaliska fenomen och deras begreppsförståelse, det vill säga deras förståelse av, inom ämnet relevanta, begrepp och koncept. Underlaget som denna granskning baseras på, studiens empiri, har inhämtats via en kombination av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Detta i form av informationsinsamling via enkät respektive semistrukturerade intervjuer där frågeställningen närmare förtydligas och deltagarna får möjligheten att vidare utveckla och detaljera sina svar. Resultaten som framkommer från undersökningen analyseras därefter med utgångspunkt i relevant tidigare forskning och Deweys teori om pragmatism. Då studiens omfång är tämligen begränsad med avseende på antalet deltagande elever och lärare genomförs även en kortare litteraturstudie i syftet att möjliggöra en djupare utvärdering av resultaten. Av studien framkommer att både elever och lärare är eniga om vikten av laborationer och praktiska undervisningsmoment inom fysikämnet och vidare anser att traditionella, alltså fysiska, laborationer är mer givande och medför en större positiv inverkan på elevers inlärning. Vidare ansåg eleverna att de mest betydande aspekterna av laborationer var tydliga instruktioner, möjligheten till samarbete med andra elever samt stöd och vägledning från lärare, vilket även affirmeras av lärarna. Skiljande åsikter framföres dock gällande huruvida virtuella laborationer i framtiden kommer kunna utvecklas tillräckligt för att vara en lämplig ersättning för fysiska laborationer, där lärare ställer sig mer kritiska till detta medan eleverna anser det vara möjligt.

Page generated in 0.1287 seconds