1 |
Strategier för motivation : en kvalitativ studie om pedagogiska strategier för elevmotivation inom idrott och hälsaIshak, Rozalin, Akan, Izla January 2016 (has links)
Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar för att motivera omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens frågeställning är: hur arbetar lärare med de elever som saknar motivation i undervisningen idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fem lärarintervjuer. Intervjuerna utfördes med hjälp av en halvstrukturerad intervjumetod. Insamlade data bearbetades med hjälp av en innehållsanalys och analysbegreppen yttre och inre motivation. Studien utgick från ett bekvämlighetsurval. Resultat Resultatet visade att samtliga lärare i undersökningen har strategier för att motivera eleverna att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Samtliga lärare menade att teorin och praktiken går hand i hand och stöder varandra i undervisningen. Vidare visade resultatet att samtliga lärare tyckte att det var viktigt att planera lektionerna på ett roligt och lustfyllt sätt. Samtliga lärare menade att relationen till eleverna är av stor betydelse för elevernas lärande och motivation. I intervjuerna framgick att lärarna arbetar aktivt med att skapa en trygg och bekväm miljö för att eleverna ska våga testa sig fram i undervisningen. Resultatet visade att varje lärare talade om att anpassa undervisningen efter varje elev för bästa möjliga chans att nå kunskapskraven. Slutsater I denna studie har det visat sig att samtliga lärare arbetar med olika strategier för att motivera eleverna till att delta i undervisningen idrott och hälsa. Samtliga lärare har dock förklarat att individanpassning, iakttagelse, roliga och varierade planeringar är viktiga strategier för att motivera elever. Vidare har undersökningen visat att alla lärare tycker att relationen mellan lärare och elever är viktig samt att en blandning av teori och praktik är betydelsefull för att inkludera alla elever.
|
2 |
The relationships between students´ achievements, self-efficacy and motivation in biology educationNilsson, Emma January 2017 (has links)
Students´ achievements in scientific subjects, such as biology, have stringently declined during the past decade. In order to disrupt these declining results in scientific subjects it´s important to identify factors leading to decreased academic achievements within the scientific subjects. This study aims to investigate the association between students´ achievements in biology and self-efficacy beliefs, intrinsic motivation, extrinsic motivation and amotivation among 120 Swedish students with an age between thirteen and fifteen years s. A self-efficacy sub-scale of the “Motivational for Learning Questionnaire” (MSLQ) was used to evaluate students´ self-efficacy beliefs and an “Academic Motivation Scale for Learning Biology” (AMSLB) was used to determine students´ motivation to learn biology. The results showed a significant positive correlation between students´ biology achievement and self-efficacy beliefs, intrinsic motivation and extrinsic motivation. Further, a significant negative correlation was found between students´ biology achievement and amotivation. These findings indicates that both self-efficacy beliefs, intrinsic motivation and extrinsic motivation could be important underlying factors that positively impact students´ achievements in biology.
|
3 |
Jag förstår typ ingenting : En studie om elevers uppfattning av utmaning och motivationKristiansson, Sofia, Sundberg, Jessica January 2019 (has links)
I den här studien var elevers egna uppfattningar om utmaning och motivation i fokus, och syftet var att bidra med kunskap om hur elever upplever utmaning och motivation i skolämnena svenska och matematik. I bakgrund och forskningsöversikt presenteras olika aspekter av vilken betydelse undervisningen och svårighetsgraden på uppgifter kan ha för motivationen. Studiens teoretiska utgångspunkter var fenomenografi och motivationsteori. Den fenomenografiska ansatsen, där individers egna uppfattningar om något är det centrala och sanna, var ständigt i åtanke under studiens genomförande och alla val grundades ur detta. Motivationsteorin i denna studie innefattar inre motivation, yttre motivation och amotivation, vilka låg till grund för analys av resultat och reflektion över elevers upplevda motivation. I studien användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med 11 elever i låg- och mellanstadiet på en skola. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar om hur de upplever svårighetsgraden på uppgifter, men att alla känner av en utmaning i skolan. Alla elever var överens om att de skulle uppleva skolan som tråkig om undervisningen och alla uppgifter var för enkla. De ansåg att det var roligt att lära sig, speciellt i de ämnen de var bra på och de ansåg vara intressanta. Många elever förlitade sig på sin egen förmåga att lösa uppgifter och ansåg sällan att de behövde lärarens hjälp. Alla elever uppvisade en tendens till att drivas av inre motivation, men deras drivkraft såg olika ut. Några elever uppvisade även en tendens till att drivas av en yttre motivation i vissa stunder. Amotivation var inte något som tydligt framkom i studien. Resultatet stämmer till stor del med det som framgår i tidigare forskning om att intresset för ett ämne har stor betydelse för elevens motivation att lära samt att en lagom stor utmaning i skolarbetet är något som främjar elevers motivation och utveckling. Slutsatserna i den här studien är att eleverna upplever utmaning i skolarbetet och att det finns ett tydligt samband mellan utmaning och motivation. Eleverna upplever utmaning som motivationshöjande vilket i sin tur leder till att arbetet känns roligt och viktigt. Det går även att se att elever kan drivas av både av inre motivation och yttre motivation samtidigt, men även växla mellan dem i olika situationer.
|
4 |
Measuring apathy in a neuropsychological patient sample : factor structure and clinical correlatesCalamia, Matthew 01 July 2014 (has links)
Apathy, defined as a decrease in purposeful or goal-directed behavior, is common in many neurological disorders. The assessment of apathy in these disorders is important as apathy is associated with differential engagement and response to treatment and future cognitive and functional decline. Although apathy is often described as including three separate symptom dimensions, reflecting diminished interest, action, and emotional expression, investigations of the factor structure of apathy symptoms have been limited by the use of scales which do not comprehensively assess all of three of the proposed dimensions. The current study aimed to develop a novel informant report measure of apathy symptoms, investigate the factor structure of apathy symptoms, and examine the relationship of different types of apathy symptoms to several clinically relevant variables. Participants included 249 informants who reported on an individual with (n=210) or without (n=39) a neurological or psychiatric condition. Results showed the best fitting model of apathy symptoms was a bifactor model in which apathy could be represented as a global dimension with three separate, specific symptom factors reflecting diminished interest and initiative, asociality, and diminished emotional and verbal expression. In general, apathy was associated with poorer cognitive functioning, greater functional impairment, and higher caregiver distress. The specific symptom factors differed somewhat in their association with those same variables, highlighting the utility of measuring different types of symptoms in addition to overall apathy. Future work will refine the apathy measure developed in this study and test the obtained bifactor symptom model in an independent sample.
|
5 |
Att skapa mening genom konst : En litteraturstudie om motivation i ett bilddidaktiskt sammanhangNilsson, Christoffer January 2018 (has links)
Denna studies syfte var att öka kunskapen om hur bilddidaktisk forskning belyser motivation inom bildämnet. Metoden för denna undersökning var en litteraturstudie av kvalitativ form. Motivationsteorier och didaktikrelaterade KASAM-begrepp har använts som teoretisk utgångspunkt. Internationell forskning har granskats för att nå fram till det resultat som studien presenterar. Resultatet är uppdelat efter de frågeställningar studien ämnade att besvara. Utöver den bilddidaktiska forskningen som använts har även utvärderingar från Skolverket varit till hjälp. Resultatet visar att motivation är ett komplext begrepp som påverkar elever och lärare på flera olika sätt. Motivation kan med fördel delas upp i tre kategorier, inre motivation vilken kommer från en individs egna intressen. Yttre motivation som kommer utifrån, t.ex. betyg eller bestämda uppgifter, samt amotivation vilket är avsaknad av motivation. Forskningen visar att en alltför strikt och styrd undervisning kan skapa för mycket fokus på yttre motivationsfaktorer, vilket kan skapa en känsla av meningslöshet. Vidare om undervisningen blir för öppen kan det också skapa problem på grund av det känns ostrukturerat. Den studerade forskningen är överens om att en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer skapar det mest gynnsamma inlärningsklimatet. / <p>Bild</p>
|
6 |
Impact of leader's empathy on employees' state of amotivation to work. : A case study of Lidl in SwedenKamran, Fazal Abbas January 2018 (has links)
Money is considered as a motivator for floor level employees, however it has temporary affect and employees’ motivation to work reduces with time. This study is conducted to know, how to motivate “amotivated employees”. In this study, the author has tested “monetary rewards” and “leaders’ empathy” in motivating amotivated floor level employees. The findings are that monetary rewards have no effect on employees’ state of amotivation. Whereas, “leaders’ empathy” has healing effect on employees’ amotivation. In response to “leaders’ empathy”, the amotivated employees have shown interest as well as responsibility in their work.
|
7 |
Understanding amotivation in Physical EducationJackson, Rachel Marie January 2016 (has links)
Physical Education (PE) is one of the most important contexts in which to investigate motivational processes due to its exclusivity in including young people of a range of ages and abilities and due to PE being a compulsory activity. PE is not only a platform for students to increase their daily physical activity, but can also provide students with the skills and confidence to pursue physical activity into adulthood. However, there is an increasing amount of concern over the levels of physical activity of young people today, with statistics showing a decline in physical activity among adolescence. Understanding student s motivational processes during PE may help researchers and physical educators intervene to provide support to those students who are not motivated to participate in PE lessons. Grounded in self-determination theory, this thesis aims to examine student s amotivation in PE. Although there is growing evidence investigating amotivation, there is a dearth of knowledge concerning amotivation in the PE context and as a multidimensional construct. This thesis therefore aims to address this lack of knowledge by exploring a measure of amotivation that can be used in PE and relationships between the four amotivation dimensions (deficient ability beliefs, deficient effort beliefs, insufficient task values and unappealing task characteristics), physical self-concept and attainment (Study 1). Following Study 1, an examination of student s perceptions of teacher s need support as a predictor of change in the amotivation dimensions over time is carried out in Study 2, followed by further investigations to determine additional socio-contextual variables that may be potential predictors of amotivated behaviours (Studies 3a, 3b, 4). The results of these five studies contained within the thesis provide an interesting insight into student s amotivation in PE. Evidence for perceptions of teacher s psychological need support, physical self-concept and peer motivational climate being influential in determining changes in the amotivation sub-types is presented. The findings highlight the need to investigate these relationships further so a more comprehensive understanding of amotivation is achieved. Future research should continue to employ longitudinal designs to identify additional predictors of amotivation and to ensure research into amotivation is substantial in order to design effective interventions to support physical educators in reducing amotivated behaviours.
|
8 |
Vilka motivationsfaktorer motiverar idrottare till fortsatt idrottande? : En kvalitativ intervjustudieNilsson, Patrik, Nordström, Pär January 2020 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som motiverar idrottare till fortsatt idrottande. Studien var en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide bestående av 29 öppna frågor. I studien tillämpades ett kedjeurval där sex stycken respondenter från både lagidrotter samt individuella idrotter inkluderades i studien. Studiens inklusionskriterier var att respondenten skulle vara 18-25 år och aktiva inom sin idrott under minst 10 år. Intervjuguiden som användes utformades utifrån självbestämmandeteorins ramverk samt Sport Motivation II Scale. Innan studien påbörjades genomfördes en pilotstudie för att säkerställa att data från intervjuguiden besvarade studiens syfte. Studiens resultat analyserades utifrån självbestämmandeteorins tre psykologiska behov autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultatet i studien indikerar att kompetens och tillhörighet är de viktigaste faktorerna för att idrottarna skall känna motivation som bidrar till fortsatt idrottande. Studiens slutsats visar att av de motivationsrelaterade begreppen och av självbestämmandeteorins tre psykologiska behov konstateras att kompetens och tillhörighet var de viktigaste motivationsfaktorerna till fortsatt idrottande. Kompetens framstår som den enskilt viktigaste motivationsfaktorn till fortsatt idrottande där respondenterna ser utveckling som sin största motivationsfaktor till fortsatt idrottande.
|
9 |
Demotivation hos medarbetaren inom tjänstesektorn : En studie över vad du vill undvikaOlsson, Martin, Sjögren, Jesper January 2021 (has links)
There have been many studies on what motivates coworkers in the workplace, but very few studies on what demotivates coworkers in business. Demotivaiton can be just as important to consider to create a good work environment as to avoid a toxic one. As a successful investor once articulated it “A lot of success in life and business comes from knowing what you want to avoid”. Avoiding demotivated coworkers is what this study aims to help correct by exploring which factors that cause demotivation for the individual in the workplace. The methodology to achieve this has been qualitative interviews with thirteen individuals, including both employees and managers at different companies. There were in total eight demotivational factors that were identified during the interviews. The researchers interpreted these factors in three categories: social, task-related and feedback and personal development related. It was possible to see that the older group were more affected by social demotivational factors than younger people. While younger people were more likely to experience task related factors to cause demotivation than the older group did.
|
10 |
StudiemotivationJosefsson, Kenneth, Karlsson, Stefan January 2012 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.1322 seconds