Denna uppsats är en utvärderande kvalitativ intervjustudie bland musiklärare i Falun och Borlängeområdet i syfte att undersöka och utvärdera musiklärarnas syn på läxor samt om de individanpassar läxor. Studien avgränsas till Årskurs 7-9. Inventeringen visade att det fanns 11 kommunala skolor och 13 verksamma musiklärare. 8 av dessa musiklärare vid 6 av dessa skolor var intresserade att ställa upp. Könsfördelningen mellan de musiklärare som intervjuats är 2 kvinnor och 6 män. Resultatet är sammanfattat under två teman med namnen Tema 1 Läxans existens inom musikämnet samt Tema 2 Individualisering av läxor. Resultatet visar i korthet att samtliga intervjuade musiklärare ger läxor men att de undviker så kallade instrumentläxor då de anser att de skapar orättvisor på grund av elevernas olika hemförhållanden. Musiklärarna gör individuella anpassningar med enstaka undantag. Ingen av de tillfrågade musiklärarna hade det som rutin att låna ut instrument i samband med läxor som en individanpassning för att motverka detta.

Studiens syfte var att öka kunskapen om hur verksamma lärare i grundskolan arbetar inkluderande i klassrummet med fokus på elever med koncentrationssvårigheter. Studien syftade även till att ta reda på om, och i så fall hur, diagnoser påverkar lärarens arbete i klassrummet och vilka olika arbetssätt som har visat sig fungera bättre och sämre i arbetet med elever med koncentrationssvårigheter. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem lärare och en speciallärare från tre olika skolor. Resultatet visade att lärare strävar mot att inkludera alla elever, men att det inte alltid är praktiskt genomförbart, att ingen metod är bättre än den andra och att diag- noser inte har någon större betydelse för lärare väljer arbetssätt i klassrummet.

Matematikundervisning domineras av enskilt arbete i läroboken. Mycket enskilt arbete i läroboken kan bli enformigt och kan leda till sämre resultat för elever. En lärobok med möjligheter till individanpassning kan vara ett sätt att skapa möjligheter till ett mindre enformigt arbetssätt utan att frångå läroboken. Syftet med studien är; 1) att definiera kriterier i läroböcker för individanpassning och 2) att undersöka vilka kriterier för individanpassning som representeras i svenska matematikläroböcker. Vi har tagit utgångspunkt i olika individualiseringstyper och analyserat två läroböcker inom matematik för årskurs tre. Vi definierade och undersökte kriterierna; digitalprodukt i form av CD-skiva med berättarröst, svårighetsgrader, exempeluppgifter, förklarande bilder, diagnoser, självutvärdering och lärarhandledning. Resultatet visar: 1) definition av kriterier som fungerar som individanpassande och: 2) att de läroböcker vi analyserat innehåller flera av dessa kriterier. En slutsats vi har dragit är att våra utvalda kriterier fungerar som individanpassande utifrån olika individualiseringstyper.

Sammanfattning:   Syftet med undersökningen var att studera elevers inlärningsstilar, för att se om det finns några skillnader på vilka inlärningsstilar som är dominerande hos eleverna generellt, beroende på kön eller på vilket program eleven går. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som eleverna på de olika programmen ombads fylla i. De sammanställda resultaten antyder att elever på det estetiska och det humanistiska programmet i större utsträckning är beroende av en varierad undervisning, eftersom de visar sig ha flera dominerande inlärningsstilar än eleverna på övriga program. En tendens som också framkom är, att pojkar i större utsträckning än flickor har flera dominerande inlärningsstilar. Undersökningen är inte statistiskt säkerställd, men en försiktig slutsats kan ändå vara, att den svenska skolan i större utsträckning behöver använda sig av undervisning, som stimulerar alla olika inlärningsstilar.

Studiens syfte är att ta reda på hur några mellanstadielärare ser på och säger sig arbeta med en individanpassad läsundervisning. Vi utgår, i studien, ifrån en sociokulturell syn på lärande, vilket innebär att elever lär genom kommunikation och samspel med andra. Vygotskijs teori om ”den proximala utvecklingszonen” är också något som vi tar avstamp i. Teorin handlar om att med hjälp av någon på en högre kunskapsnivå kunna ta sig an utmanande uppgifter och därmed komma vidare i utvecklingen. Metoden för vår undersökning är intervjuer med lärare på fältet. Intervjuerna har vi sedan transkriberat, analyserat och diskuterat. Resultaten visar att de intervjuade lärarna ser på en individanpassad läsundervisning på olika sätt och säger sig även använda olika metoder för att tillgodose elevernas förutsättningar och behov.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar på att en individanpassad undervisning hjälper de hög- presterande eleverna att utmanas och stimuleras i sin utveckling. SYFTE: Syftet med denna studie är att ta reda på om och i så fall hur lärarna individanpassar undervisningen för högpresterande elever i de teoretiska skolämnena svenska, matematik, engelska samt samhälls- och naturorientering. METOD: Data har samlats in i form av intervjuer med sex lärare i årskurs 1-3 på Gotland. Undersökningen har pågått i 10 veckor. Frågorna har varit semistrukturerade vilket innebär att det ställts följdfrågor utefter vad lärarna har givit för svar på frågorna. RESULTAT: Resultatet visar att lärarna på de tre skolorna A, B och C upplever att de upptäcker ganska tidigt om en elev är högpresterande och att det är viktigt att individanpassa undervisningen och utmana alla eleverna där de befinner sig. De försöker även hitta uppgifter som hamnar inom elevens intresseområde för att eleven inte ska bli uttråkad. De sex lärarna som deltagit i studien är ense om att de oftast ger extra material till högpresterande elever i matematik och svenska. SLUTSATS: Studien visar att lärarna har en gemensam bild av att undervisningen ska individanpassas utifrån varje enskild elev. Det säger delvis emot tidigare forskning, som hävdar att högpresterande elever hamnar i skymundan på grund av tidsbrist och okunskap.

Syftet med denna studie inriktar sig på hur lärarna såg på skolans språkprojekt och på elevernas måluppfyllelse efter interventionen (intensiv träningsperiod). Vi har använt oss av enkäter till lärarna, observation av videoinspelningar från interventionen, dagboksanteckningar förda av lärarna samt deltagit i ett diskussionsmöte med lärarna. Resultatet hos vissa elever, efter dessa veckor, visade att de hade tagit till sig en strategi att komma ihåg innehållet och förstå vad texten handlade om. Genom de dagboksanteckningar som lärarna har fört och som vi har tagit del av syns det en förändring från första tillfället till det sista. Lärarna fick en högre motivation, inspiration och påmindes av vikten att träna läsförståelse i de olika ämnena. Lärarna ansåg att eleverna på detta sätt fick mer tid till läsinlärning och en bredare förförståelse.

Examensarbetets syfte är att få en fördjupad förståelse för individanpassning i förskolan. Avsikten är att ta reda på betydelsen av förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och bemötande när det gäller individanpassning i förskolan. Även betydelsen av den sociala och fysiska miljön undersöks.Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. I studien framkommer det att de intervjuade förskollärarna har en likartad syn på individanpassning. Förskollärarna anser att miljön har en stor påverkan på hur individanpassningen kan ske. De strävar efter att kunna individanpassa för barnens skull men det finns många faktorer som försvårar individanpassning, till exempel den fysiska miljön och personaltäthet. I studien framkommer det att pedagogens barnsyn och bemötande påverkar individanpassning i förhållande till barnen

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka huruvida läromedel kan underlätta individanpassningen i ämnet idrott och hälsa på mellanstadiet. Då läromedel är ett brett begrepp har vi fokuserat på läromedel i form av läroböcker, lärarhandledningar och digitala läromedel. Studiens undersökningsmetod har varit av kvalitativ art och bestått av åtta intervjuer. Intervjupersonerna är alla verksamma inom ämnet idrott och hälsa och består av sju idrottslärare på mellanstadiet och en läromedelsförfattare som har skrivit läroböcker i idrott och hälsa. Den insamlade datan har därefter analyserats utifrån de teoretiska begreppen differentiering, inkludering och individanpassning. Resultatet av analysen visar att idrottslärarna i liten grad använder läromedel i undervisningen. Flera idrottslärare har inte undersökt vilka läromedel som finns inom idrott och hälsa och dessutom har några lärare slutat leta då de anser att läromedelsutbudet är för dåligt. Lärarna vill att ett läromedel inom idrott och hälsa ska vara utformat som en idébank där materialet har en tydlig koppling till läroplanen och involverar idrottsämnets teoretiska delar. Majoriteten anser att det finns svårigheter med att individanpassa undervisningen i idrott och hälsa och många menar att hinderbanor är en bra aktivitet för att inkludera samtliga elever. De moment i undervisningen som ansågs svårast var bedömning och betygssättning, vilket även känns igen i den tidigare forskning som studien presenterar. Bedömning och betygssättning var dessutom moment som idrottslärarna ansåg att läromedel skulle vara mest behjälpligt inom. Ett läromedel som är bra utformat och som används som ett stöd i undervisningen ansågs positivt av majoriteten av idrottslärarna, dock uttryckte många att läromedlet inte fick styra undervisningen. Denna studie visar på att idrottslärare är i ett stort behov av metoder och hjälpmedel för att bedöma, dokumentera och individanpassa undervisningen. Vår slutsats är att läromedel skulle kunna vara just det hjälpmedel som idrottslärare behöver för att underlätta dessa utmaningar.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och årskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. I studien användes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare på två olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lärarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lärarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebär individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svårigheter vad gäller individualisering i form av att få tid och resurser att räcka till.