<p>Syftet med arbetet är att få en bild av vad lärare menar med individualisering och därigenom genomför sin undervisning.</p><p>Metoden som används i undersökningen är strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lärare, fördelade från grundskolans tidigare år till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas därefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att de flesta lärare är ganska överrens om vad som menas med individualisering. Däremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende på vilka yttre omständigheter som råder för de olika lärarna.</p>

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur dagens verksamma lärare arbetar för att inkludera barn med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera på hur lärare i skolans tidigare år väljer att arbeta samt vilket arbetssätt de anser gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. För att nå vårt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lärare. På så sätt kunde vi jämföra forskningen med hur verkligheten ser ut. Vi kom fram till att många lärare har kunskap om vad barn med läs- och skrivsvårigheter behöver för att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Trots det var det få lärare som nämnde arbetssätt som gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter enligt forskning. Vi kom också fram till att en del lärare känner sig otillräckliga med att finnas där som stöd för varje enskilt barn då de uttryckte att barngrupperna är för stora. Efter att vi utfört denna studie har vi kommit till insikt med hur viktigt det är att erbjuda ett mångsidigt arbetssätt för nå ut till barn samt hur viktigt det är att ge barn med läs- och skrivsvårigheter stöd tidigt i åldrarna.

Den här studien gjordes för att ta reda på varför lärare gör individanpassningar i klassrummen och hur de gör dem. I studien intervjuades tio lärare i de lägre åldrarna för att få höra om deras syfte med att individanpassa undervisningen och hur de gjorde det. Resultatet visade att många anpassar för att skapa en bättre arbetsro i klassrummet men även för att eleverna ska få hjälp att nå sina mål och de uppsatta kunskapskraven.

The purpose of this study is to highlight some of the difficulties that newly arrived pupils can encounter during their ordinary tuition when it comes to learning the English language, and to look at what strategies and processes teachers may use in order to individualize their work for these students. The study should be viewed from a teacher perspective and thus focuses on problems that teachers can perceive and how they try to confront them. In today’s multicultural society, where many of the newly arrived students learn English in ordinary classes, it is very important to reveal the problems that can occur and show different ways of how to solve them. My focus has been on strategy and work routine, but I have also looked at other factors such as access to various aids and resources. The study has taken place in two different schools and includes three teachers. The number of newly arrived pupils has varied from class to class as well as their level of knowledge in English. There are students that already are familiar with the English language as well as students for whom the English language is something completely new. Regardless of their English skills one problem remains for both groups: the Swedish language is something that they have never come across before. If it is not possible to have a review in Swedish or when you divide vocabulary that is translated into Swedish only, how will the teacher adapt his teaching? The methods used to collect the empirical material are based on observations during class and interviews with the teachers as well as questionnaires. Results show that reviews in Swedish alone are very hard and to detect the actual knowledge level of the newly arrived students can be very problematic since they cannot participate in any written tests or exams like the other students. The use of body language and slideshows are methods that are being used by all the three teachers in the study. Differences in resources between the two schools are enormous and that alone has a great impact on how the teachers conduct their work. Directives from each municipality look very different which in turn affects the knowledge the teachers get regarding the newly arrived students’ previous school experiences. The importance of equality and customization by considering the newly arrived students’ cultural background and mother tongue can clearly be seen in the teachers’ way of working. / Syftet med denna studie är att lyfta fram några utav de svårigheter lärarna anser att nyanlända kan stöta på under sin inlärning av engelska i den ordinarie undervisningen samt vilka strategier och arbetssätt lärarna använder för att individanpassa undervisningen till de nyanländas behov. Studien ska ses ur ett lärarperspektiv och fokuserar alltså på problem som läraren kan uppfatta samt hur de försöker angripa dessa. I dagens mångkulturella samhälle, där många nyanlända elever läser engelska i ordinarie undervisning, är det viktigt att belysa just de svårigheter som kan uppstå och visa på olika sätt hur dessa svårigheter kan lösas. Fokus har legat på strategierna och arbetssätten men jag har även tittat på andra faktorer så som om det finns möjligheter till olika hjälpmedel och olika resurser. Studien har genomförts på två olika skolor och innefatta tre olika lärare. I de olika klasserna som jag har observerat har antalet nyanlända varierat liksom nivån på tidigare kunskap inom engelska. Det finns några som tidigare haft engelska i skolan och andra som aldrig tidigare mött det engelska språket. Oavsett kunskapsnivå så kvarstår problemet att det svenska språket är helt nytt för dem. När engelska läraren inte kan ha en genomgång på svenska eller när man delar ut glosor från läroböckerna som enbart är översatta till svenska, hur anpassar läraren undervisningen då? De metoder som har använts för att samla in det empiriska materialet baseras på observationer och intervjuer med ämneslärarna samt enkätfrågor. Resultatet visar att just genomgångar på svenska är svårt och att se elevernas faktiska kunskaper är problematiskt då de inte kan skriva prov eller delta i läxförhör på samma sätt som andra elever. Kroppsspråk och bildspel är metoder som används av alla de tre lärarna i studien. Skillnader på resurser mellan de olika skolorna är stora och påverkar även hur lärarna arbetar. Direktiven från respektive kommun ser annorlunda ut vilket i sin tur påverkar de förkunskaper lärarna får om elevens tidigare skolerfarenheter. Vikten av inkludering och individanpassning genom att ta hänsyn till elevernas kulturella bakgrunder och deras första språk är något som syns tydligt i lärarnas sätt att arbeta.

Denna studie handlar om individanpassning för omotiverade elever i både undervisning och skolan ur ett lärarperspektiv. Lärare jobbar med att anpassa undervisningen på bästa möjliga sätt som gynnar eleverna. De använder sig av olika metoder till att anpassa undervisningen och försöka motivera de elever som är omotiverade. Skolan gör även sitt jobb genom att tillämpa olika typer av resurser de har tillgång till. Detta görs för att hjälpa eleverna med extra behov och anpassningar att klara kunskapskraven och andra mål. Denna studie för fram lärarnas resonemang kring omotiverade elever och individanpassning, vilka metoder de använde sig av och om det finns en gräns för att anpassa undervisningen och i så fall vart den tog stopp. Data samlades in genom utskickade elektroniska enkäter till klass- och ämneslärare från förskoleklasser till och med årskurs 6, både i skolor och i lärargrupper på sociala medier. Totalt fick vi in 69 besvarade enkäter. Resultatet visade att lärarna väljer att variera sin undervisning med olika typer av arbetssätt, till exempel par- eller grupparbeten, för att stimulera de omotiverade eleverna. Berömma de omotiverade eleverna är också något som lärarna gjorde för att indikera att eleven gjort bra ifrån sig vilket i sin tur fick omotiverade eleverna att drivas framåt. De flesta lärare upplevde att individanpassningen gick utöver tiden för planering. Därför kände vissa lärare att det skulle vara underlättande med gränser för individanpassning. Alltså att det skulle kunna finnas riktlinjer för hur mycket en lärare kan individanpassa för sin omotiverade elev. Lärarna upplevde sig göra sitt bästa för att motivera hela sin klass och även anpassa för eleverna med extra behov. Därmed räckte ibland inte skolans resurser till och därför vände lärarna sig till sina kollegor eller skolledningen för att få stöd.

Genom en komparativ fallstudie har jag ämnat undersöka och jämföra hur historielärare och svensklärare uppfattar sin undervisning i relation till individanpassning. Studien har även undersökt lärarnas syn på ett samarbete mellan ämnena historia och svenska när det gäller anpassningar till elevers olika behov i undervisningen.  Genom en webbaserad enkät erhölls svar från 50 svensklärare och 44 historielärare, där lärarnas uppfattningar om hur ofta deras undervisning anpassades utifrån, tid, material, nivå, miljö, elevens intresse och klassen som kollektiv. Anpassning till klassen som kollektiv uppgavs av historielärarna som mer förekommande i undervisningen än vad svensklärarna uppgav. Historielärares och svensklärares uppfattningar gällande övriga anpassningar i undervisningen var likartade. Mest förekommande anpassningar ansågs vara tid, material och nivå, mindre förekommande var anpassningar av miljö och till elevens intresse. En relation återfanns mellan skolform och historielärares och svensklärares uppfattningar om vanligt förekommande anpassningar. Historielärare och svensklärare uppgav flera begräsningar i undervisningen för individanpassning, så som tid och andra ramfaktorer, heterogena klasser, stora klasser, okunskap om individanpassning, ovetskap om elevers behov. Historielärare och svensklärare ställde sig positiva till ett ämnesöverskridande samarbete för att gynna individanpassningen. Resultatet presenterar en enig uppfattning från historielärare och svensklärare om en undervisning som överlag anses vara individanpassat. Det finns ämnesmässiga skillnader men även ämnesmässiga likheter. Uppfattningarna gällande individanpassning har en relation till skolform och till viss del vilken erfarenheten läraren har oavsett vilket ämne. Slutligen visar lärarnas svar på en positiv inställning till ett ämnesöverskridande samarbete gällande anpassningar till elevers olika behov i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur F–3-lärare arbetar med lärplattan i svenskundervisningen samt vilka för- och nackdelar det medför. Det har även gjorts en jämförelse mellan F–3-lärares och elevers syn på användningen av lärplattan. Materialet består av intervjuer med 4 lärare och 16 elever. Studiens resultat visar att lärplattan används ofta vid skrivuppgifter och vid läsning. De tillfrågade lärarna använder även lärplattan som stöd till de elever som är i behov av det och nyanlända elever. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna och eleverna upplever både fördelar och nackdelar med lärplattan. Fördelarna är exempelvis att elevernas koncentration ökar samt att lärarnas arbete underlättas med hjälp av lärplattan. Exempel på en nackdel är att verksamheterna inte alltid har tillgång till nätverk.                    Slutsatserna som kan dras från denna studie är att de tillfrågade lärarnas och elevernas syn är lika då de anser att man arbetar med effektivt med lärplattan. Lärplattan är även ett bra pedagogiskt verktyg då man med hjälp av den kan individanpassa uppgifter till eleverna.

Jag har under min tid som lärare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, så beslutade jag mig för att ta reda på vilka olika lärstilar som finns. Därefter undersökte jag vilken som är min egen lärstil som pedagog. Nästa steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det här fallet den som jag är handledare för. Slutligen ville jag, med hjälp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa på ett mer individanpassat sätt. Detta arbete har därför karaktären av aktionsforskning.Lärstilar är ett centralt begrepp i studien och några av dessa presenteras under teoridelen. Studien pekar på vikten av att läraren känner till såväl sin egen som elevernas lärstil för att rikta lärandet på ett adekvat sätt. Lärstilsanalyserna i studien är dels självskattningar men också ett beteendetest som avser att mäta vilket sinne som är dominant hos lärare och elever. Undersökningsgruppen visade sig ha dominans för visuell inlärning och auditiv redovisningsstil och jag själv testades som flexibel inlärare och kinestetiskt dominant i redovisningssituationer. Slutsatsen av studien är att jag som lärare bör individualisera på ett sätt när jag möter en specifik grupp och på ett sätt i min kontakt med den enskilda eleven. Denna studie visar att lärarrollen är mycket komplex och att läraren måste behärska flera olika roller för att kunna individanpassa undervisningen. Boström (1998) menar att den viktigaste frågan för pedagogens lektionsplanering är om eleverna kan ta emot informationen på det sätt läraren använder då han/hon lägger upp lektionen. Om så inte är fallet gäller det naturligtvis att planera om. / I´ve been thinking about how to teach in a classroom for all individual needs. When I was searching for answers to this question, I decided to find out more about learningstyles. Then I examined which was my own learningstyle as a teacher. Next step was to make an analysis of learningstyles among students in the class I was teaching. Finally I would, by assistance of earlier research and litterature, find out how knowledges about my own and the students learningstyle could help me teach in a more individual way. This project is therefore a kind of research in action.Learningstyles is a keyword in the study and some of theese are presented in the part of theories. The study points to the fact that it`s important that the teacher is aware of both his/her own learning style as well as the styles of the students when he/she´s conducting the individual learning. The analyses of learningstyles in this study are both selfcontrolling and a test based on behavior that has to check which senses are dominant among teachers and students. The testgroup showed a dominance of visual input and audiotive output. I showed no special dominance when receiving information but I´m kinesthetic when I accounts information. The conclusion is that I should – in my role as a teacher – individualize in one way when meeting a specific group, and in a another way when meeting the individual student.The study shows that the role of teaching is very complex and that the teacher has to command many different roles to make teaching individual. Bostrom (1998) thinks that the most important question, for the teacher, when it comes to planning, is if the students are able to recieve the information according to the teacher planning. If not, it´s time to change the plan.

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän. Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt. Styrdokumentens riktlinjer ställs mot barnens beskrivningar för att se om deras intressen om en skola för alla påträffas där. Teoretiska utgångspunkter är en begreppsdiskussion om en skola för alla, styrdokument och tidigare forskning med barnperspektiv från Barnombudsmannen. Studien visar att barn oavsett ålder har många olika tankar om en skola för alla. Återkommande är inflytande, respekt och individuellt anpassad undervisning. Begrepp som även är centrala i styrdokumenten.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka lärares undervisning av elever med autism i ämnet idrott och hälsa på grund- respektive resursskolor. Frågeställningarna var: Vad innehåller undervisningen i idrott och hälsa och hur beskriver lärarna elevernas lärande? Hur förhåller sig lärarna till kursplanen i idrott och hälsa?  Vilka individuella anpassningar sker och vilka motiv till olika anpassningar uppger lärare?       Metod: En kvalitativ metod har använts som undersökningsmetod: halvstrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenterna baserades på att respondenterna skulle vara verksamma lärare med erfarenhet av elever med autism i grundskolan i idrott och hälsa på en grundskola eller resursskola. Urvalet gjordes med hjälp av ett flerstegsurval som startade med ett bekvämlighetsurval där kontakt togs med en lärare från en närliggande kommun. Resterande deltagare valdes utifrån ett strategiskt urval med hjälp av en sammanställning från Autism och Asperger föreningen (2015). Tre av totalt sex intervjupersoner undervisar på en resursskola och tre undervisar på en grundskola med resursklasser. En didaktisk undervisningsteori, differentiated instruction, har använts vid analys av empiri. Resultat: Lärarna betonar att undervisningen av elever med autism i idrott och hälsa bör utgå från en tydlig struktur, där tydligheten och upprepning vid aktiviteter och instruktion  underlättar elevernas lärande. Lärarna gör anpassningar i kursplanen för att alla elever ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Undervisningen är fokuserad på de motoriska grundformerna i olika rörelsemoment till exempel hinderbanor. Även aktiviteter som simning, orientering och dans prioriteras som innehåll i undervisningen. Om eleverna inte klarar vissa moment kan läraren välja att ”pysa” eleven, men det sker endast i enstaka fall. Överlag har eleverna inte svårt att nå upp till kunskapskraven. Individuella anpassningar görs bland annat genom att låta eleverna få vara aktiva i en annan undervisningsmiljö (exempelvis i gym), få alternativa vägar i hinderbanor eller förenklade regler i ett spel. Detta görs för att eleverna ska tycka idrott är roligt. Uppnås inte detta kommer dessa elever att sluta vara med och därmed inte heller kunna utvecklas. Slutsats: Analys och slutsatser från studien pekar på att lärarna i idrott och hälsa gör olika anpassningar efter elevernas svårigheter/speciella förmågor, och försöker undvika att eleverna blir isolerade då de redan har svårt med sociala anpassningar. Lärarna arbetar för att eleverna ska nå upp till kunskapskraven och detta utifrån deras egna förutsättningar, vilket ligger i linje med vad som rekommenderas i den didaktiska teoribildningen differentiated instruction. / Aim: The purpose of this study was to investigate teachers' education of students with autism in physical education in elementary schools and resource schools. The questions were: What does the teaching in physical education include and how do the teachers describe the students' learning? How do the teachers relate to the curriculum in physical education? What individual adaptions occur and what motives to various adaptions state the teachers? Method: A qualitative method has been used as a method of investigation: semi-structured interviews. The selection of respondents was based on that the respondents would be practicing teachers with experience of students with autism in elementary school in physical education at an elementary school or a resource school. The sample was selected using a multistage sampling which started with a convenience sample where contact was made with a teacher from a nearby municipality. The remaining participants were selected from a strategic choice with a compilation from Autism and Asperger föreningen (2015). Three of the six people that were interviewed teach at a resource school and three teach at an elementary school with resource classes. A didactic teaching theory, differentiated instruction, has been used in the analysis of the empirical data. Results: The teachers emphasize that the education of students with autism in physical education should be based on a clear structure, where the clarity and repetition during activities and instruction facilitates the students' learning. The teachers make adjustments in the curriculum because all students should be able to participate on their own terms. The teaching is focused on basic motor activities into different movement elements such as obstacle courses. Even activities like swimming, orienteering and dance are a priority in the educational content. If students do not pass certain elements the teacher can choose to remove them for the student, but it only occurs occasionally. Overall, the students do not have difficulties to reach the knowledge requirements. Individual adaptations are sometimes made by having students be active in another educational setting (e.g. a gym), get alternate routes in obstacle courses or simplified rules in a game. This is done so that the student will think that sports are fun. If this is not achieved, then these students will not participate and thus not be able to develop. Conclusions: Analysis and conclusions from the study indicate that the teachers in physical education make different adjustments for students' difficulties/special abilities, and try to avoid that the students become isolated. The teachers work so that the students can reach the proficiency requirements and this based on their own conditions, which are in line with what is recommended in the didactic theory differentiated instruction.