Syftet med den genomförda studien har varit att öka förståelsen för och kunskapen om begreppet läsförståelse och läsförståelseundervisning och hur denna kan organiseras för att gynna samtliga elever. I studien framkom att de deltagande lärarna har god kompetens och kunskap på området läsförståelse. Det identifieras också att god läsförståelseundervisning, utifrån insamlad empiri samt tidigare forskning på området, är sådan där val av texter är central. Att variera undervisningen i form av metod och arbetssätt framkommer som viktigt för att kunna tillgodose samtliga elevers behov. Undervisningen bör fokusera både på att eleverna utvecklar läsförståelsestrategier genom explicit undervisning men också på ett mer innehållsfokuserat och lustfyllt läsande. Avkodningsförmåga, motivation och hemförhållande framhålls, bland andra faktorer, som starkt påverkande på elevernas läsförståelse. Det framkommer också att lärarna, i motsats till forsknings och litteratur, tycker sig ha goda kunskaper om sina elevers behov och vilka anpassningar som behövs i förhållande till dessa. Resultatet visar också att de ämnesspecifika begrepp som lärarna använder under intervjuerna inte är samstämmiga med dem som används i forskning och litteratur på området.

Studien undersöker vilka verktyg svensklärare i årskurs 6 eftersöker för att underlätta den individanpassade undervisningen. Dessutom undersöks hur lärare redan arbetar med individanpassning i klassrummet samt hur de förhåller sig till läroplanen. Studien går in på begreppen individualisering och individanpassning samt individuella behov och redogör för en definition av dessa. Det sociokulturella perspektivet diskuteras utifrån dess inverkan på den befintliga läroplanen samt lärarnas sätt att arbeta. Fyra lärare i Uppsala kommun intervjuas, och dessa intervjuer analyseras i tre olika kategorier: Lärares nuvarande arbetssätt, från styrdokument till skolverksamhet samt lärares önskemål för en framgångsrik anpassad undervisning. Under samma rubriker presenteras också studiens resultat vilket kortfattat visar att individanpassning ser olika ut beroende på skola, lärare och elevernas behov. Individens och gruppens behov prioriteras och definieras olika beroende på situation och en individanpassad undervisning möter i dagsläget vissa svårigheter. För att hitta en lösning på dessa svårigheter uttrycker lärarna flera exempel på hjälpmedel som skulle underlätta deras individanpassning.

BAKGRUND: Studien går igenom olika metoder som kan användas vid läs– och skrivundervisning, kartläggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhåller att när lärarna låter läs- och skrivundervisning utgår från elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen är att belysa hur ett antal lärare i förskoleklass till skolår tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras läs- och skrivundervisning. METOD: Vi har i denna undersökning gjort en kvalitativ studie som bygger på nio intervjuer. Respondenterna är lärare som möter läs- och skrivinlärning i sitt dagliga arbete. Intervjuerna utfördes i två skilda skolor med olika geografiska och kulturella lägen.RESULTAT: I undersökningen framkom att lärarna arbetar individanpassat i sin läs- och skrivundervisning. Samtliga lärare använder sig av olika metoder i undervisningen, något som forskningen visar är viktigt för att individanpassa undervisningen men också att elevernas förkunskaper och intresse ligger tillgrund för hur verksamheten utformas. De centrala delarna i vårt resultat har vi tematiserat och utgått ifrån. Undervisning, individanpassning, elevgruppen, tid och resurser togs upp av läraren och framträder tydligare än andra delar som påverkar hur de arbetar. / Uppsatsnivå: C

Nyhetskonsumtionen har genomgått en förändring i Sverige. Helsingborgs Dagblad (HD) har upplevt en stadig minskning av papperstidningsprenumeranter, samtidigt som antalet läsare ökat på Internet. HD har också upplevt ett stort annonstapp på senare år vilket ligger i linje med andra mediebolag. Skiftande mediepreferenser har potentialen att ändra spelreglerna för tidningsbranschen då allt fler läsare väljer att konsumera nyheter på Internet. Samtidigt finns det indikationer på att konsumenter är ovilliga att betala för nyhetskonsumtion på Internet. Branschen letar nu efter sätt att skapa inkomster på Internet för att täcka upp för minskade intäkter från pappersupplagorna. Syftet med studien är att undersöka om individanpassning har potentialen att stärka HD på Internet, i en tid där konkurrensen ökat och traditionella kanaler tappar mark gentemot nya.Studien är en fallstudie och HD är det valda undersökningsobjektet. Studien har en kvalitativ ansats och förhållningssättet är hermeneutiskt. Det empiriska materialet i undersökningen omfattar sju intervjuer, två fokusgrupper och en observation. De tillfrågade i intervjuerna är fem av HD:s annonsörer, HD:s marknadschef, samt en marknadskoordinator på företaget StroedeRalton med erfarenhet kring lojalitetslösningar. Observationen är av HD:s nuvarande lojalitetslösning på Internet och fokusgrupperna bestod av prenumeranter till HD. Det teoretiska materialet omfattar ämnen som relationsmarknadsföring, lojalitet och lojalitetsprogram, Internetmarknadsföring och individanpassning på Internet.I empirin framgår det att både annonsörer och prenumeranter ställer sig positiva till individanpassning i syfte att få mer relevans i erbjudanden och kommunikation. Det framgår också att annonsörerna väljer annonsmedium utefter var kunderna befinner sig och att ökad kundtillströmning till Internetupplagan kan få dem att i högre utsträckning välja Internet som annonsmedium. Slutsatser efter genomförd studie är att individanpassad kommunikation kan stärka HD på Internet. Studien pekar på att både läsare och annonsörer kan gynnas av individanpassning, läsarna genom ökad relevans och annonsörerna genom bättre träffsäkerhet i annonseringen. Sammantaget signalerar studien att det är viktigt att erbjuda läsarna värde, samt bygga förtroendeingivande relationer för att på så vis få kunskap och information om deras behov och preferenser. Det empiriska och teoretiska materialet tyder också på att lojalitetsprogram kan underlätta arbetet med att samla in kundinformation som sedan kan användas för riktad kommunikation. Dock är det oklart huruvida HD:s nuvarande lojalitetslösning HDpasset bidrar till att skapa lojalitet eller inte, något som kräver vidare forskning för att fastställa. Studien är genomförd på svenska.

<p>Målet med detta arbete är att ta reda på hur elever lär enligt teorin om olika inlärningsstilar och hur man kan hjälpa eleverna att hitta sin unika stil. Detta för att skaffa kunskap om hur man kan individanpassa och variera undervisningen utifrån elevernas behov. </p><p>I litteraturgenomgången tar jag upp fyra teorier om inlärning som används i skolan idag och därefter urgår jag från Howard Gardners teori om olika intelligenser. Jag tar även upp olika pedagogiska metoder och hur omgivningen påverkar inlärningen. Vidare går jag in på hur lärarrollen påverkas och jag behandlar också läromedel och andra hjälpmedel. Arbetet behandlar också prov, utvärdering och uppföljning av kunskaper. Jag går också in på vad man uppnår med inlärningsstilar. </p><p>I diskussionen tar jag upp vilka metoder som används idag och vad som kan anses vara nytt i teorin om inlärningsstilar i förhålllande till de äldre teorierna. Jag går även in på vilka av dagens metoder som kan utvecklas utifrån teorin om inlärningsstilar. Jag diskuterar också om den nya teorin är användbar och genomförbar i skolan idag. Jag kopplar även diskussionen till om arbetsättet med inlärningsstilar stämmer med vad Lpo 94säger om skolans uppdrag.</p>

<p>Skolans uppdrag är att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid kräver andra kunskaper än vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas så att alla elever utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Eftersom det idag är nödvändigt att varje elev lär sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmåga är individualiseringsbehovet större än någonsin. Alla elever tar till sig kunskap på olika sätt. Vissa behöver lång tid för reflektion medan andra lär sig snabbt. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur lärare i årskurs 1-6 anpassar matematikundervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. I studien deltog 6 lärare verksamma i ämnet matematik. För att få stor spridning på svaren valdes en blandad undersökningsgrupp med lärare som arbetat olika länge inom yrket, i skolor av varierande storlek och med olika stora klasser. Ett krav var att de medvetet individualiserade sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns en god medvetenhet kring begreppet individualiserad matematik, men att faktorer som brist på tid och för stora klasser medför att det är svårt att individualisera i praktiken. Följden kan bli en stor del abstrakt räkning i matematikböcker och mindre tid till konkreta, praktiska uppgifter och samtal kring matematik. Studien åskådliggör att en individanpassad undervisning kräver medvetna och flexibla lärare som känner till elevernas styrkor och svagheter. Resultatet visar att en väl planerad undervisning med variation i arbetssätt och material samt stöd vid rätt tillfälle medför att alla elever får möjlighet att vara delaktiga och lära på sitt sätt.</p>

Målet med detta arbete är att ta reda på hur elever lär enligt teorin om olika inlärningsstilar och hur man kan hjälpa eleverna att hitta sin unika stil. Detta för att skaffa kunskap om hur man kan individanpassa och variera undervisningen utifrån elevernas behov. I litteraturgenomgången tar jag upp fyra teorier om inlärning som används i skolan idag och därefter urgår jag från Howard Gardners teori om olika intelligenser. Jag tar även upp olika pedagogiska metoder och hur omgivningen påverkar inlärningen. Vidare går jag in på hur lärarrollen påverkas och jag behandlar också läromedel och andra hjälpmedel. Arbetet behandlar också prov, utvärdering och uppföljning av kunskaper. Jag går också in på vad man uppnår med inlärningsstilar. I diskussionen tar jag upp vilka metoder som används idag och vad som kan anses vara nytt i teorin om inlärningsstilar i förhålllande till de äldre teorierna. Jag går även in på vilka av dagens metoder som kan utvecklas utifrån teorin om inlärningsstilar. Jag diskuterar också om den nya teorin är användbar och genomförbar i skolan idag. Jag kopplar även diskussionen till om arbetsättet med inlärningsstilar stämmer med vad Lpo 94säger om skolans uppdrag.

Skolans uppdrag är att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid kräver andra kunskaper än vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas så att alla elever utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Eftersom det idag är nödvändigt att varje elev lär sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmåga är individualiseringsbehovet större än någonsin. Alla elever tar till sig kunskap på olika sätt. Vissa behöver lång tid för reflektion medan andra lär sig snabbt. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur lärare i årskurs 1-6 anpassar matematikundervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. I studien deltog 6 lärare verksamma i ämnet matematik. För att få stor spridning på svaren valdes en blandad undersökningsgrupp med lärare som arbetat olika länge inom yrket, i skolor av varierande storlek och med olika stora klasser. Ett krav var att de medvetet individualiserade sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns en god medvetenhet kring begreppet individualiserad matematik, men att faktorer som brist på tid och för stora klasser medför att det är svårt att individualisera i praktiken. Följden kan bli en stor del abstrakt räkning i matematikböcker och mindre tid till konkreta, praktiska uppgifter och samtal kring matematik. Studien åskådliggör att en individanpassad undervisning kräver medvetna och flexibla lärare som känner till elevernas styrkor och svagheter. Resultatet visar att en väl planerad undervisning med variation i arbetssätt och material samt stöd vid rätt tillfälle medför att alla elever får möjlighet att vara delaktiga och lära på sitt sätt.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra några stycken verksamma lärarestankar kring individualisering i praktiken utifrån frågorna vad? hur? och varför? För att få fram de resultat som ligger till grund för vår studie har vi ur bekvämlighetsurvalintervjuat tio lärare på olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lärarna menar att det är deras uppdrag utifrån läroplanen att individanpassaoch flera av lärarna menade att de även gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrån de intervjuer vi gjorde var att lärarna anpassar efter de behov och olikakunskapsnivåer som finns. Vi fick även se hur svårt flera lärare tycker det är med attindividanpassa, då tiden inte räcker till. I vår studie kunde vi i våra resultat se att lärarnas syn på individualisering ocharbetet med individanpassningen stämmer tämligen väl överens med det vi fann i vårforskningsbakgrund.

Syftet med arbetet är att få en bild av vad lärare menar med individualisering och därigenom genomför sin undervisning. Metoden som används i undersökningen är strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lärare, fördelade från grundskolans tidigare år till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas därefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan. Resultatet av undersökningen visar att de flesta lärare är ganska överrens om vad som menas med individualisering. Däremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende på vilka yttre omständigheter som råder för de olika lärarna.