Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell. / Learning Style - Human Dynamics - Learning Process - Intervjues with teachers in nine-year compulsory school

Syftet med examensarbetet är att synliggöra elevers uppfattning av Singaporemodellen. Metoden som examensarbetet har använt är att intervjua elever samt att en observation har utförts för att kunna synliggöra om det som framkommer i intervjuerna återspeglas i undervisningen med Singaporemodellen. Det som framkommit i resultatet är övervägande fördelar som innefattar att många av eleverna tycker om att arbeta tillsammans och lära av varandra. Samtidigt finns det vissa elever som känner sig stressade med arbetssättet i form av att hinna färdigt med uppgifterna under lektionstiden. Ser man till Singaporemodellen i hänsyn till att vara en individanpassad matematikundervisningsmodell framkommer att eleverna ser positiva och negativa utmaningar med modellen samt att de flesta elevernas behov blir tillgodosedda med Singaporemodellen inom matematikundervisningen på lågstadiet.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om hur musikteorilärare på gymnasiet planerar samt individanpassar sin undervisning för förstaårselever på estetiska programmet. Tidigare forskning om planering och bedömning visar att lärare generellt sätt gör en gemensam terminsplanering för elever men justerar den efter behov. Tidigare forskning om individanpassning visar på att total individanpassning i skolan är svår att genomföra på grund av faktorer som tid, klasstorlek och prestation. För att få kunskap kring musikteorilärares planering och individanpassning i undervisningen genomfördes kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar musikteori. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av diskursteori. Två diskurser identifierades: planering och innehåll samt individanpassning kontra nivågruppering. Undersökningens resultat stämmer till stor del överens med tidigare forskning. Planering- och innehållsdiskursen visar att musikteorilärarna använder sig av en grov terminsplanering som justeras under terminens gång. Det planerade innehållet för termin 1 gick ut på att ge eleverna en stadig musikteoretisk grund som de kunde ha användning av i sitt praktiska musicerande. Diskursen om individanpassning visar att individanpassning är svårt att genomföra, tidsbrist och elevers olika förutsättningar var faktorer som lärarna upplevde gjorde undervisningen extra svår. Nivågruppering, att dela in klassens elever i nivåbaserade grupper, användes inte till någon större grad då lärarna var medvetna om dess negativa effekter. Trots den medvetenheten så fanns det dock en önskan om att få använda nivågruppering, hos lärarna, då det kunde underlätta i arbetet.

Vårt syfte med examensarbetet är att försöka förstå hur två svensklärare ser på sitt arbete medatt inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi har börjat med att gå igenom en förändring i den nya skollagen som började gälla 2011. Den innebär att elever med diagnoser inom autismspektrumtillståndet (AST) men som inte har begåvningsutvecklingsstörningskall tillhöra grundskolan. AST går in under begreppet Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gå i särskola eller grundskola. Vi har utfört kvalitativa intervjuer för att nå kärnan av våra informanters erfarenheter och tankar.De teorier vi använt i uppsatsen är hämtade från bland andra Claes Nilholm, Lotta Abrahamsson och Marita Falkmer. De skriver om inkludering, specialpedagogik och om elever med diagnoser inom AST/NPF. Vi har även använt oss av bland andra Andy Hargreaves och Rolf Helldin som skriver om lärares profession och samarbete med specialpedagoger. I metoddelen har vi genomgående använt Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder.Vi fick bland annat reda på att våra informanter inte hade märkt av lagändringen speciellt mycket. De upplevde däremot förändringar i sina yrkesroller under sina år som lärare och hade blivit vana vid politiska vindar som förändrar synen på läraryrket och hur professionen faktiskt utövas. Informanterna upplever att synen på begreppet inkludering också har förändrats från att betyda att alla elever ska sitta i samma klassrum och göra samma sak till att man faktiskt kan exkludera för att inkludera och att individanpassning kanske är nyckeln till en bredare inkludering. Vi har i och med den här uppsatsen tagit del av dimensioner av läraryrket vi tidigare bara snuddat vid under vår utbildning men som vi känt varit intressanta och viktiga. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att kompetens inom NPF och AST och strategier för inkludering är viktigt för svenskläraruppdraget. Vi som snart är färdiga svensklärare har under vår utbildning arbetat mycket med begreppet inkludering men vi har däremot inte fått någon kunskap om AST och NPF. Även information om lagändringen som vi tar upp i vårt arbete har saknats i vår lärarutbildning. Våra informanter har fått kunskapen genom yrkeserfarenhet. Vi har även fått syn på hur lärare ser på skolpolitiska beslut, hur lärare uppfattar sin egen profession och hur omgivningen ser på läraryrket.

AbstractFenomenet läxa – osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsätt dagens lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har gällande läxor. Studien är även tänkt att väcka tankar kring läxan, dess syfte och användning samt synliggöra läxan som en del av undervisningen i dagens lärarutbildning. Studien belyser bland annat att läxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 år tillbaka, och diskuterar vad det kan bero på. Studien behandlar även läxan i tidigare, nuvarande och kommande styrdokument för grundskolans tidigare år samt i högskolans styrdokument nationellt, centralt och lokalt. Den politiska debatten kring förlängd skoldag, eller samlad skoldag, berörs och diskuteras i förhållande till dagens användning av läxa och läxa i styrdokument för grundskolans tidigare år samt för högskolan. Vidare synliggör studien de olika sätt som lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola erfar fenomenet läxa. All empiri i denna studie kopplas till tidigare forskning inom de perspektiv studien utgår från.

Tanken om en skola för alla innebär att alla elever ska erbjudas samma möjlighet till lärande. Inkluderingstanken gör att skolans kompensatoriska uppdrag sätts på prov genom att varje elev behöver en undervisning formad efter elevens behov. Många elever i den svenska skolan lever med funktionsnedsättningar som exempelvis NPF-diagnoser och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna står inför stora utmaningar för att dessa elever ska få samma möjlighet till svenskundervisning som alla andra. Den här studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om och faktiska arbete med inkludering inom svenskämnet utifrån dess centrala innehåll och kunskapskrav i relation till värdegrundsuppdraget samt hur undervisningen kan planeras och genomföras för att gynna klassrummets samtliga elever. Studien genomfördes genom att intervjua sex svensklärare samt att deras undervisningsplaneringar analyserades. Resultatet visar att, även om det är svårt, så försöker lärarna till stor mån att anpassa undervisningen för att alla elever ska kunna inkluderas i klassrummet genom att ge eleverna det stöd som de behöver utifrån deras individuella behov. De ser stora möjligheter att arbeta inkluderande inom ramen för ämnet tack vare ämnets bredd och möjligheter att forma undervisningen utifrån olika elevers behov, intressen och erfarenheter. De svårigheter som identifieras relateras till elever med läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt ser lärarna att svenskämnet är ett ämne som ofta får ta ett stort ansvar gällande värdegrundsfrågor även om de anser att alla ämnen har lika stort ansvar för skolans värdegrundsarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan bibehålla elevers läslust i årskurs tre. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns många viktiga faktorer i både skapandet och bibehållandet av läslust. Det finns flera aspekter som en lärare måste gå igenom för att hjälpa sina elever med sin läsutveckling. Studien är baserad på en forskningsbakgrund med relevant litteratur samt intervjuer med sex lärare. Genom vår forskningsbakgrund och vårt resultat har vi kommit fram till följande: Variation är viktigt under elevers läsutveckling för att kunna stimulera deras intresse. Att bibehålla elevers intresse är av stor vikt för att läslusten ska kunna växa och detta kan göras genom exempelvis ett större utbud av böcker, läraren samt hemmet har god attityd till läsning samt att elever får introduktioner till olika genrer för att kunna individanpassa deras läsning. Allt detta har diskuterats under studiens gång och framförts i studiens olika delar. Vi kan med hjälp av resultatet dra slutsatser som besvarar våra forskningsfrågor.

The purpose of this study has been to investigate whether the teaching of Enlish in grades 2-3 is individualized for different students conditions and needs and how teachers go about doing this. To answer this I prepared the following questions:  What methods and tools do teachers use to design the teaching of English (grades 2-3) to meet students varying needs and conditions? What do the teachers think they do to vary thier english teaching? How do the teachers relate to the students who are at different levels in English? This is a qualitative study based on completed observations and interviews. I have interviewed and observed three different teachers in different schools. The study is based on Lundgrens and Stensmos thoughts about framefactors and how they affect the teaching process, it is also based on the theory of Zone of proximal development and scaffolding. The results show that the teaching is individualized by the teachers offering a varied teaching with varying approaches that can satisfy many learning styles. Furthermore, the results show that teachers adapt the tasks for students based on their level during the lesson.

Lärare behöver ha goda kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna undervisa om stavning där kunskaper om ords innebörd och struktur, stavningsregler, morfologi och fonologi är viktiga byggstenar. Utbildning i språket och dess struktur blir därmed viktigt för verksamma eller framtida F-3 lärare. Denna litteraturstudie har genomförts för att belysa forskningsresultat gällande lärares viktiga kunskaper för att kunna undervisa om stavning och språkets struktur i de tidiga skolåren samt hur lärare tillämpar en god stavningsundervisning som främjar elevers utveckling mot en automatiserad stavning. Genom elektroniska sökningar i databaserna ERIC, Unisearch och Swepub har 11 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling inkluderats i studien utifrån olika kriterier. Därefter har en innehållsanalys genomförts för att leta reda på gemensamma teman i de empiriska studierna, som sedan kunnat strukturera litteraturstudiens resultat. Studiens resultat visar bland annat att fonologi, morfologi, stavningsregler, strategier och ords innebörd behöver explicit undervisning för att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i mötet med nya ord. Att uppmärksamma elevers stavfel är även viktigt för att lärare utifrån dessa kan planera stavningsundervisningen på ett sätt som tillgodoser varje elevs individuella behov. Individanpassning är oerhört viktigt för att möjliggöra varje elevs förutsättning till att utveckla en morfologisk-ortografisk stavning. Dessutom är en tidig stavningsundervisning grundläggande för elevers fortsatta stavningsutveckling, och därmed skrivutveckling.

Regarding class transovers, there is a common problem when teachers of the first grade take over a new class. The problem is that the new teachers do not receive enough information about the pupils’ earlier knowledge from their development in school. It is also known that the writing education is one of the most important duties for teachers to teach pupils. The ability of writing thoughts into words is a source of communication between the writer and the reader. An undeveloped writing ability will cause a lack of communication for the pupils. The purpose of this study is to examine how individualizing is done at the transitions from pre-school to first grade. The study also explores how and with which methods teachers work with an individualized writing education in the subject Swedish in first grade. The study will also examine the possibilities and difficulties that can occur at an individualized writing education. I prepared three following questions to answer the aim of this study: How does the individualizing in class transfers look like from pre-school to first grade? How and with which methods teachers individualize the writing education in first grade? Which possibilities and difficulties can occur with an individualized writing education? The study is based on interviews with four pre-school teachers and four first grade teachers to get answers for this study’s aim. The study is also based on theories about transfers and individualized education. The results showed that pre-school teachers and first grade teachers do not have a clue about how the other teacher works with the pupils. The study shows that first grade teachers do not receive the information they need to individualize the education for the pupils. The results also show that all the teachers have a positive attitude to individualizing in the education, but are unable to plan individualized lessons and assignments for each student because of their lack of time and big classes.