Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger använder och interagerar med elever enligt Singaporemodellen för att elever ska utveckla begreppsförståelse och begreppskunskaper i matematik. Utifrån syftet framställdes tre frågeställningar; Hur använder lärare Singaporemodellen för att eleverna ska utveckla sin begreppsförståelse? Hur interagerar lärare och elever inom Singaporemodellen så att eleverna ska få möjligheter att utveckla sin förmåga i att använda matematiska begrepp? och Hur använder lärare matematiska begrepp inom Singaporemodellen? Syftet och frågeställningarna undersöktes genom två kvalitativa metoder, en gruppintervju med tre pedagoger samt ett observationstillfälle av ett lektionstillfälle. Båda metoderna har analyserats och tolkats genom Singaporemodellens egna koncept och innehåll.   Resultatet visar att Singaporemodellens struktur och lektionsupplägg är präglat av variation, en tillåtande lärmiljö, interaktion och kommunikation som utgör positiva aspekter på elevernas matematiska kunskaper och begreppsutveckling. Däremot visar Singaporemodellen även svårigheter med att undervisningen upplevs ostrukturerad och uppmuntrande till annan lek. Dessutom ligger det ett stort fokus på att samtala matematik, vilket gör att pedagogens roll är oerhört viktig för att Singaporemodellen ska verka effektivt för elevernas begreppsutveckling. Sammantaget upplevs Singaporemodellens koncept och struktur ta lång tid att lära sig, men kan möjligen ha viktiga positiva effekter på elevers kunskaper och utveckling av matematiska begrepp.   Nyckelord: modellen, begreppsutvecklande, interaktion, tillåtande lärmiljö, varierad undervisning.

Bakgrund: Singapore modellen är en matematisk undervisningsmodell med ett problemlösande förhållningssätt som grundats i hur Singapore lägger upp sin matematikundervisning. Ett naturligt intresse för hur Singapore undervisar har växt tack vare deras kontinuerligt höga resultat i nationella undersökningar såsom TIMMS (Trends in International Mathematics and Science Study) och PISA (Programme for International Student Assessment). Undervisning efter Singaporemodellen samt det tillhörande läromedlet Singma ökar i Sverige, dock har modellen som internationellt kallas ”Singapore Math” ej forskats på i någon större utsträckning. Syfte: Studien syftar till att belysa grundlärares uppfattningar om matematikundervisning efter Singaporemodellen. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där nio lärare som arbetade efter Singaporemodellen intervjuats efter en semistrukturerad intervjuguide. Alla intervjuer utom en utfördes via zoom (videosamtal). Den intervjun som utfördes med ett fysiskt möte spelades in via audio, de övriga spelades ljud och bild in på videosamtalen. Intervjuerna transkriberades och i studien analyseras de tematiskt.  Resultat: Lärarnas uppfattningar om hur de arbetade med Singaporemodellen sammanföll på flera vis. Alla lärare beskrev en undervisning som grundande sig i problemlösning och hur de arbetade efter läromedlet Singma. Lärarrollen beskrevs som med utforskande och lösningsfokuserad. Lärarna var enhälligt positiva till modellen i helhet, de utgick även från och visade full tillit till modellens tillhörande läromedel med argumenten att det var ett välbeprövat och forskningsbaserat material. Det beskrevs hur Singaporemodellen möjlig gjorde att eleverna blev utforskande och resonerande och att all ny kunskap introducerades med hjälp av olika representationsformer. Utmaningarna lärarna uppfattade var färre men sammanföll dock väl med varandra. Majoriteten beskrev hur arbetet med modellen krävde ett högt tempo där lärarens traditionella genomgångar nästintill uteblev. Det beskrevs även hur det vid införandet av Singaporemodellen krävdes ansträngning av lärarna att förändra sitt förhållningssätt och syn på lärande. Flera lärare vittande även om utmaningar då arbetet med konkret material ökat, vilket bidrog till en stökig situation i klassrummet där lek i stället för lärande förekom.

Syftet med studien är att undersöka hur några verksamma lärare i den svenska grundskolan upplever att deras sätt att undervisa i matematikämnet har förändrats efter implementeringen av Singaporemodellen. Syftet är även att undersöka hur lärarna upplever att elevernas engagemang och intresse gentemot matematikämnet har förändrats efter implementeringen av Singaporemodellen. För att uppnå syftet med studien valdes följande frågeställningar: På vilket sätt upplever lärarna att Singaporemodellen skiljer sig från hur de tidigare undervisat i matematikämnet? Vad upplever lärarna är den största skillnaden mellan läromedel och arbetssätt i jämförelse mellan Singaporemodellen och hur de tidigare undervisat? Upplever lärarna som arbetar med Singaporemodellen att eleverna visar mer engagemang och ökat intresse för matematikämnet efter implementeringen av Singaporemodellen? Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna upplever att det pratas mer matematik nu än tidigare. Majoriteten av lärarna upplever att elevernas förståelse har förbättrats samt att laborativt material1 anses fördelaktigt. Majoriteten av lärarna upplever att nuvarande läromedel och arbetssätt är mer strukturerat och varierat än tidigare samt att handledningen anses vara ett bra stöd. Majoriteten av lärarna upplever att eleverna visar mer engagemang och ett ökat intresse gentemot matematikämnet.

What students write is assumed to show their knowledge in mathematics, although they seldom are given the opportunity to learn about what a well written text can look like. Teaching mathematics should include to equip students with tools for functional writing in a cognitive meaning as well as a social. This study examines how students use representation when writing during problem solving. In addition, the quality of their texts is assessed with the social function in focus. The participating students have through action research taken part of teaching about the Singapore model method. By analyzing pre and posttests a change in their writing was made visible, a change that resulted in improved quality. The model method is well known as a strategy for problem solving, but this study shows that it also can be used to present information to a reader. Therefore, it is suggested that the model method can be used in mathematics teaching to improve students’ writing skills in a social sense. / <p>Matematik</p>

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning om Singaporemodellens användning isvenska matematiska klassrum från ett lärarperspektiv. Fördelar och utmaningar synliggörsvia målstyrda intervjuer med lärare som använder sig av modellen. Data har samlats in samtanalyserats baserat på grounded theory. Resultatet visar att lärarna som är med i studienbesitter goda erfarenheter av modellens struktur samt arbetssätt. Lärarna upplever att elevernauppvisar en god attityd till lektionsstrukturen och elevresultaten upplevs högre än denperioden innan metoden applicerades i klassrummet. Studien visar att införandet avSingaporemodellen i svenska klassrum skett behändigt då läromedlet samt laborativa materialär till stor stöttning för lärarna. Slutligen upplevs den aktiva lärarrollen som utmanande därerfarenhet är en nyckel till framgång i undervisningen. Den tydliga strukturen för lärarna samtutvecklingen av den kommunikativa förmågan för eleverna visar sig vara två centralafördelar. En stor utmaning enligt undersökningen är att inkludera alla elever beroende pånivåskillnader hos individerna.

Syftet med studien avser att undersöka grundskollärares uppfattning kring skillnader mellan traditionell matematikundervisning och Singaporemodellens undervisningssätt och hur denna modell påverkar elevers intresse och motivation för matematikämnet. Detta gjordes iform av en kvalitativ intevjumetod för att ta del av lärares erfarenheter och åsikter kring deras upplevelser angående skillnader i undervisningsmodellerna samt hur elever påverkas av motivation.  I resultatet framgår skillnader i undervisningstrukturen samt lärarens roll där läraren i Singaporemodellen låter eleverna hålla genomgången och stödjer eleverna med fördjupande följdfrågor tillskillnad från traditionell undervining där läraren håller i genomgången. Även skillnader kring samspel, delaktighet, kreativitet, stress och användandet av konkret material  är fler delar som skiljer sig mellan undervisningen. Motivation har väldigt stor betydelse för elevers lärande i matematiken, där undervisningsstrukturen, det som sker i klassrummet och lärarens roll påverkar elevernas intresse och motivation. Singaporemodellen bidrar till flera vinster i undervisningen för att just öka elevers motivation för ämnet.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra elevers uppfattning av Singaporemodellen. Metoden som examensarbetet har använt är att intervjua elever samt att en observation har utförts för att kunna synliggöra om det som framkommer i intervjuerna återspeglas i undervisningen med Singaporemodellen. Det som framkommit i resultatet är övervägande fördelar som innefattar att många av eleverna tycker om att arbeta tillsammans och lära av varandra. Samtidigt finns det vissa elever som känner sig stressade med arbetssättet i form av att hinna färdigt med uppgifterna under lektionstiden. Ser man till Singaporemodellen i hänsyn till att vara en individanpassad matematikundervisningsmodell framkommer att eleverna ser positiva och negativa utmaningar med modellen samt att de flesta elevernas behov blir tillgodosedda med Singaporemodellen inom matematikundervisningen på lågstadiet.

Att i sin undervisning uppnå att elevernas behov tillgodoses och att de ges förutsättningar för ett effektivt och optimalt lärande kan ses som en utmaning. Ett sätt att arbeta med det är att välja ett läromedel som stöttar läraren i det arbetet. Ett läromedel som kan användas med syfte att förbättra kvaliteten på matematikundervisningen är Singma som bygger på den metod som används för att undervisa i Singapore. Examensarbetets syfte var därför att undersöka hur lärare differentierar matematikundervisningen i mellanstadiet vid användning av den så kallade Singaporemodellen genom läromedlet Singma. Detta genomfördes genom en kvalitativ studie där intervju och observation användes som metod för datainsamling. Datan analyserades med hjälp av Tomlinsons ramverk för differentiering. Utav ramverkets tre nivåer så riktades detta arbete till att undersöka den tredje nivån för hur lärare differentierar utifrån elevers olika behov. Den tredje nivån innefattar elevers beredskap, intresse och lärandeprofil. Undersökningen genomfördes på två skolor där totalt tre lärare studerades i deras arbete. Den insamlade datan resulterade i tre slutsatser. Dels att lärarna kombinerade att utgå från läromedlet med att blanda in annat material vid sin differentiering.  Dessutom genomfördes lektionerna generellt sett så som de var planerade. Slutligen drogs slutsatsen att såsom Singaporemodellen används i Sverige genom läromedlet Singma inte är komplett för att täcka alla aspekter kopplade till beredskap, intresse samt lärandeprofil hos elever. Som en del av läraryrket är det viktigt att vara medveten kring de styrkor och svagheter som respektive läromedel har. Där kan denna studien ses som ett redskap för lärare att navigera, specifikt kopplat till Singaporemodellen.

Matematikläromedel är centrala i lärarnas matematikundervisning, på grund av att läromedlen har ett stort inflytande på elevernas matematikutveckling. I den här uppsatsen har jag som blivande speciallärare i matematik därför kritiskt granskat tre matematikböcker i kombination med dess lärarhandledningar för årskurs fyra, med syfte att utveckla kunskap om läromedel som verktyg i undervisningen av främst elever i matematiksvårigheter. Dessa läromedel har analyserats utifrån det relationella specialpedagogiska perspektivet och kognitiv teori, där läromedlen också utifrån vetenskaplig forskning ska verka både förebyggande och främjande. I läromedelsgranskningen av dessa läromedel har jag fördjupat mig i tre s.k. forskningsbaserade kriterier vilka är: matematiska begrepp, explicita instruktioner, samt träning och progression. Resultaten av de tre kritiskt granskade läromedlen visar utifrån deduktiv ansats att läromedlen brister i kvalitén, då läromedelsinnehållet bl.a. inte går från det konkreta till det abstrakta. Min slutsats är därför att läromedlen som helhet kan skapa eller förvärra matematiksvårigheter dvs. läromedlen ska användas med försiktighet eller väljas bort helt.

Syfte med detta examensarbete är att ta reda på vad matematiklärare anser om att arbeta med Singaporemodellen, ur ett lärarperspektiv. För att få svar på forskningsfrågan i denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare. Lärarna som är verksamma i årskurs 4–6 har intervjuats för att dela sin bild, uppfattning och erfarenhet av Singaporemodellen. Den insamlade datan har analyserats med utifrån en tematisk analys och de koder som har identifierats från transkriberingen har format resultatets rubriker. Resultatet av de genomförda intervjuerna är att lärarna har en positiv inställning till modellen samt tycker de att Singaporemodellen ger eleverna rätt verktyg för att vidareutveckla de matematiska kunskaperna. Det är en modell enligt deltagarna som gynnar alla elever tack vare den tydliga strukturen, bildstödet och användandet av konkret material. Detta laborerar eleverna med på matematiklektionerna. Slutligen diskuteras resultatet, studiens bidrag och vidare forskning presenteras.