Denna studie syftar till att undersöka några elevers uppfattning om olika matematiklektioner och elevernas matematiska lärande i samband med dessa lektioner. Som underliggande syfte användes och utvärderades emoticonskalor av eleverna i deras utvärdering av lektionerna och deras lärande. Studien har ett fenomenografiskt teoretiskt ramverk med fokus på elevernas olika uppfattningar. För att få svar på de ställda forskningsfrågorna iscensattes och observerades fyra olika matematiklektioner, kvalitativa intervjuer med tolv elever genomfördes samt användandet av utvärderingsverktyget. Resultatet visar att elevernas uppfattning om vad det innebär att “räkna matematik” och deras behov kopplat till lärande, påverkar deras upplevelse av undervisningen. Studiens resultat pekar också på att en viktig påverkande faktor av deras upplevelse är hur vida eleverna uppfattat att de lärt sig något eller inte.

Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva vilka insatser och vilket stöd på individ-, grupp- och organisationsnivå som påverkar elever med funktionsnedsättning i en inkluderad verksamhet. Det är elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation. Studien är en fallstudie gjord på ett mindre gymnasium. Emperin består av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsättning. Studien begränsas till funktionsnedsättningar som benämns autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lärare för att beskriva den inkluderande organisationen. Resultatet visar att det är möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv. I studien framställs det att det är ett bra samarbete mellan arbetslagen där det inte är ekonomiskt hållbart att anordna för små grupper. Detta visar sig ha en fördel för de funktionsnedsatta eleverna på gymnasiet. De flesta eleverna upplever att läraren har stor betydelse om de får stöd, både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Eleverna anser att det ska vara en bra lärare som kan hålla ordning, kommunicera med eleverna, ge dem relevanta uppgifter som de klarar av, samtidigt som det ska vara meningsfullt och utmanande. I det självständiga arbetet diskuteras och analyseras resultatet utifrån ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv Den teoretiska referensramen är Perssons (1998) modell där den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv.

Bedömning och betyg är något som berör och påverkar alla elever och lärare. Denna studie utgörs av en enkätundersökning i tre olika klasser i år 9 samt deras tre respektive biologilärare. Eleverna fick svara på frågor om hur de själva uppfattar och anser sig förstå bedömning och betyg. Studien visade att elever generellt är positivt inställda till betyg och anser att det är motiverande men även stressande. Resultaten visade stor spridning både mellan klasser och inom klasser i hur mycket information eleverna säger sig få från sin biologilärare, vilket kan tolkas som att elevernas olika intresse och förutsättningar skapar skillnader i deras uppfattning av vad läraren informerat om. Eleverna rapporterade även att de tycker sig förstå betygskriterierna men ingen elev ansåg sig känna till de 14 kunskapkrav som finns inom biologi på högstadiet.

Syftet med studien är att få inblick i hur elever i årskurs fem upplever matematikläxorna och om det finns faktorer som påverkar inställningen positivt. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget består av en enkätundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestående av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematikläxan uppfattas positivt av övervägande del. Slutsatser är att matematikläxan verkar vara ett flitigt använt arbetsätt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utsträckning, framför allt för elever med negativ inställning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st. elever. Enkätundersökningen visar att eleverna inte uppfattar sig själva som experter men mer digitalt kunniga än lärarkåren. Eleverna vill ha mer dator i undervisning vilket skulle göra att de skulle känna en större lust till lärande.

Feedback är en av nyckelstrategierna i bedömning för lärande och kan användas som ett redskap för lärande. Dock är feedback ur ett elevperspektiv relativt outforskat, trots att elevens förståelse av vad värdefull feedback är och vad det kan användas till är centralt i arbetet med bedömning för lärande. Denna litteraturstudie syftade till att sammanställa en forskningsöversikt över hur elever uppfattar och använder lärargiven feedback som stöd för sitt lärande, och utgick från frågeställningarna: hur uppfattar elever den feedback de får, samt hur använder elever den feedback de får? Metoden som använts är litteraturstudie som utförts på ett systematiskt sätt. Datainsamling har skett via databas-sökningar i SwePub, ERIC (Ebsco) och Teacher’s Reference Center och forsknings-underlaget har publicerats under 2010–2016. Studiens resultat pekar på att elevers uppfattningar om feedback påverkar hur de använder det till ett stöd för sitt lärande. Varierande faktorer såsom utrymme i undervisningen för elever att arbeta med feedback, språket som lärare använder när de förmedlar bedömning och feedback, elevens ålder, kön, förkunskaper och lärares förväntningar kan påverka både hur elever uppfattar och använder feedback till stöd för sitt lärande. / <p>Svenska</p>

Formativ bedömning har identifierats som en nyckel-strategi i lärande och undervisning, men lite har forskats på hur formativ bedömning är förstådd av elever. Syftet med den här studien är att skapa en insyn i högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av olika aspekter av formativ bedömning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien utgår från intervjuer med sju elever i högstadiet (årskurs 8 och 9). I studien används en fenomenografisk analysprocess för att komma åt essensen i elevernas uttalanden. Resultat synliggör tre beskrivningskategorier viktiga för formativ bedömning: relation, aktivitet och vägen framåt samt elevers uttalanden om dessa.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra elevers uppfattning av Singaporemodellen. Metoden som examensarbetet har använt är att intervjua elever samt att en observation har utförts för att kunna synliggöra om det som framkommer i intervjuerna återspeglas i undervisningen med Singaporemodellen. Det som framkommit i resultatet är övervägande fördelar som innefattar att många av eleverna tycker om att arbeta tillsammans och lära av varandra. Samtidigt finns det vissa elever som känner sig stressade med arbetssättet i form av att hinna färdigt med uppgifterna under lektionstiden. Ser man till Singaporemodellen i hänsyn till att vara en individanpassad matematikundervisningsmodell framkommer att eleverna ser positiva och negativa utmaningar med modellen samt att de flesta elevernas behov blir tillgodosedda med Singaporemodellen inom matematikundervisningen på lågstadiet.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. </p><p>Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs. I den empiriska studien ingår bland annat resultatet från den egna undersökningen som genomfördes med hjälp av kvantitativa elevenkäter och kvalitativa lärarintervjuer. Elevenkäterna genomfördes i fem klasser som består av årskurserna fyra respektive fem och 101 elever besvarade enkäten. Intervjuerna genomfördes med lärarnasom undervisar dessa fem klasser i matematik. En av lärarna har två av klasserna vilket resulterar i att fyra lärarintervjuer ligger till grund för resultatet. Enkäter och intervjuer redovisar det resultat som åskådliggör den egna undersökningen. Resultatet från litteraturstudien och den empiriska studien visar att lärare och elever har en gemensam uppfattning om vad matematik är. Både lärare och elever är medvetna om att matematiken är ett viktigt ämne som inte bara förkommer i skolundervisningen utan även finns utanför skolans väggar. Det som lärarna i min undersökning uppfattar som matematik är det som de ser som viktigt att kunna i vardagslivet medan majoriteten av eleverna sammankopplar matematik med någon känsla, till exempel att matematik är ett roligt eller tråkigt ämne. Ingen av lärarinformanterna i min undersökning har tidigare tänkt på vad matematik innebär för dem och de tror inte heller att deras elever gjort det.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs. I den empiriska studien ingår bland annat resultatet från den egna undersökningen som genomfördes med hjälp av kvantitativa elevenkäter och kvalitativa lärarintervjuer. Elevenkäterna genomfördes i fem klasser som består av årskurserna fyra respektive fem och 101 elever besvarade enkäten. Intervjuerna genomfördes med lärarnasom undervisar dessa fem klasser i matematik. En av lärarna har två av klasserna vilket resulterar i att fyra lärarintervjuer ligger till grund för resultatet. Enkäter och intervjuer redovisar det resultat som åskådliggör den egna undersökningen. Resultatet från litteraturstudien och den empiriska studien visar att lärare och elever har en gemensam uppfattning om vad matematik är. Både lärare och elever är medvetna om att matematiken är ett viktigt ämne som inte bara förkommer i skolundervisningen utan även finns utanför skolans väggar. Det som lärarna i min undersökning uppfattar som matematik är det som de ser som viktigt att kunna i vardagslivet medan majoriteten av eleverna sammankopplar matematik med någon känsla, till exempel att matematik är ett roligt eller tråkigt ämne. Ingen av lärarinformanterna i min undersökning har tidigare tänkt på vad matematik innebär för dem och de tror inte heller att deras elever gjort det.