I denna studie har jag undersökt vilka lärandeaktiviteter som bidrar till en ökad motivation för elevers inlärning. För att göra detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod. Studiens datamaterial utgjordes av enkäter och intervjuer med elever i årskurs 3 i grundskolan. Resultatet av studien visar att det är huvudsakligen två faktorer som motiverar eleverna i deras matematiklärande. Läraren beskrevs som den största påverkande faktorn genom att eleverna jämförde olika lärare med varandra. Eleverna framhöll även hur en varierad matematikundervisning bidrog till att göra undervisningen lustfylld. Det gemensamma för denna studie samt tidigare studier inom området är att en varierad och lustfylld undervisning bidrar till motiverade elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan bibehålla elevers läslust i årskurs tre. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns många viktiga faktorer i både skapandet och bibehållandet av läslust. Det finns flera aspekter som en lärare måste gå igenom för att hjälpa sina elever med sin läsutveckling. Studien är baserad på en forskningsbakgrund med relevant litteratur samt intervjuer med sex lärare. Genom vår forskningsbakgrund och vårt resultat har vi kommit fram till följande: Variation är viktigt under elevers läsutveckling för att kunna stimulera deras intresse. Att bibehålla elevers intresse är av stor vikt för att läslusten ska kunna växa och detta kan göras genom exempelvis ett större utbud av böcker, läraren samt hemmet har god attityd till läsning samt att elever får introduktioner till olika genrer för att kunna individanpassa deras läsning. Allt detta har diskuterats under studiens gång och framförts i studiens olika delar. Vi kan med hjälp av resultatet dra slutsatser som besvarar våra forskningsfrågor.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder och föreställningar till leken som metod i läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 samt huruvida lärare använder sig av leken i läs- och skrivundervisningen. Läroplanen (Lgr11) menar att undervisningen ska stimulera till aktivt lärande genom lek. Leken skapar lustfylld och meningsfull undervisning då den ingår i elevernas erfarenhetsvärld och är elevernas inneboende sätt att bearbeta sin omvärld. Samtidigt som leken ges mycket utrymme i förskoleklass associeras skolan med mindre lek och mer arbete. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och dess begrepp; stöttning, proximala utvecklingszonen och mediering. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ ansats genom användning av enkät och intervjuer. Insamlad data genomgick statistisk och kvalitativ analys. Resultatet innefattar diagram och presenteras på ett tematiskt sätt. Resultatet visar att lärarna i studien har positiva attityder till leken som undervisningsmetod. Samtidigt så påverkas undervisningen av faktorer som bland annat gruppstorlek, upprätthållande av struktur och studiero samt krav på bedömning vilket gör att leken är svår att använda i praktiken. Konsekvenserna blir att leken bortprioriteras och därmed uppstår diskontinuitet mellan olika skolformer, något som även uppmärksammas i tidigare forskning.