Syftet med denna studie är att ta reda på hur några SVA-lärare går tillväga med att individanpassa undervisningen för att främja elevens andraspråk på språkintroduktionsprogrammet. Detta har undersökts med hjälp av lärarintervjuer. I resultaten framkommer det att det är svårt att alltid lyckas med att individanpassa undervisningen, men att det är viktigt att läraren hela tiden arbetar med det. Slutsatsen är att läraren ska använda sig av olika arbetssätt och undervisningsmetoder för att på bästa fram nå fram till eleven, ha en bra lärar- elevrelation och slutligen att läraren hela tiden följer upp elevens språkutveckling.

Barnmorskor har i sitt yrkesansvar att främja amning. Amning anses med all tillgänglig evidens vara det bästa sättet att ge nyfödda och barn upp till 6 månader, näring. Det är väl känt att bröstmjölk är den bästa maten för små barn eftersom den är anpassad efter barnets individuella behov. Barnmorskor på BB har en viktig roll eftersom det är de som möter familjer under de första dygnen när amningen ska komma igång. Syftet med detta arbete var att belysa barnmorskors erfarenhet och förutsättningar som amningsrådgivare. Sju barnmorskor från tre olika BB-avdelningar i Mellansverige har intervjuats. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har använts. Intervjuerna utgick från en intervjuguide med semistrukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys har valts som analysmetod. I innehållsanalysen identifierades tre huvudkategorier; Att ge amningsvägledning – individuella förmågor och professionella relationer, Att samspela med familjen samt Att verka i en organisation. Informanterna uttryckte att amningsvägledning var intressant, komplext och viktigt i arbetet som barnmorska. Amningsvägledning kunde stundtals vara svårt att hinna med, särskilt under dagpassen. Föräldrars förväntan och förkunskap påverkade barnmorskans arbetssätt. Språk och deltagande i amningsutbildning var två faktorer som avgjorde hur individanpassning och samspel med föräldrarna kring amningsvägledning, utföll. Resultatet visade att samtliga barnmorskor ansåg att det fanns brister i tid och bemanning som gjorde att det kunde vara svårt att leva upp till de krav som ställs utifrån kompetensbeskrivningen. Slutligen framkom att bemanningen skulle behöva ökas, IT-stöd förbättras och samspelet med föräldrarna säkerställas. Chefer bör tänka på att säkerställa barnmorskors arbetsmiljö och tillgodose kontinuerlig lärande. Amningsvägledning för, blivande och nyblivna föräldrar, på alla nivåer behöver förbättras för de som inte talar flytande svenska, för att säkerställa att alla får rätt till information.

Vårt syfte i studien är att undersöka vilka uppfattningar lärare har om digitala verktyg i läs- och skrivutvecklingen för elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka för- och nackdelar det finns med att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Fem lärare i årskurs två och tre har intervjuats enskilt. Resultatet av studien visar att lärare har en generell uppfattning om att digitala verktyg är ett bra stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter. Lärarna anser även att digitala verktyg stärker elevernas motivation och självförtroende, samt gör det möjligt att individanpassa undervisningen. Det framkommer att det finns en stark efterfrågan om utbildning och kompetens för att kunna inkludera digitala verktyg i undervisningen. Samtliga lärare anser även att det finns en svårighet att ha uppsikt över hur varje enskild elev använder sina digitala verktyg. Avslutningsvis diskuterar vi resultatet, samt ger förslag till vidare forskning.

Studiens syfte är att tillföra kunskap om hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver att de uppfattar begreppet särbegåvning, hur de identifierar de matematiskt särbegåvade eleverna, vilka utmaningar de ställs inför samt hur de anpassar sin undervisning för att ge matematiskt särbegåvade elever möjlighet att utvecklas i matematik. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med verksamma matematiklärare.Resultatet visar på att lärare anpassar sin undervisning till de matematiskt särbegåvade eleverna på olika sätt och att de finner olika delar utmanande i arbetet med denna elevgrupp. Lärarnas uppfattningar om matematiskt särbegåvade elever varierade en del och även deras sätt att identifiera denna elevgrupp. Det går däremot att dra kopplingar mellan lärarnas olika tankesätt och arbetssätt. / The purpose of the study is to provide knowledge about how mathematic teachers in grades 1-3 describe that they perceive the concept of gifted students, how they identify the mathematically gifted students, what challenges they face and how they adapt their teaching to give mathematically gifted students the opportunity to develop in mathematics. The survey consists of semi-structured interviews conducted with active mathematic teachers.The results shows that teachers adapt their teaching to the mathematically gifted students in different ways and that they find different parts challenging in the work with this group of students. The teachers' perceptions of mathematically gifted students varied somewhat and their way of identifying this group of students. On the other hand, it is possible to draw connections between the teachers' different ways of thinking and working. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien är att få större förståelse för hur sex lärare förhåller sig till det kooperativa lärandet i den ordinarie undervisningen. Vi vill även få mer kunskap om hur lärarna utvärderar arbetsmetoden. Studien är av kvalitativ karaktär och en semistrukturerad intervjuform har använts som datainsamlingsmetod. Vi genomförde sex intervjuer med verksamma lärare som arbetar med kooperativt lärande i undervisningen. Resultatet visar att samtliga tillfrågade lärare har en positiv inställning till kooperativt lärande, då de ser flera vinster med arbetssättet. Vinsterna är bl.a. aktiva elever, gruppstärkande samt språkutvecklande aspekter. Kooperativt lärande är inte bundet till något specifikt ämne, utan används ämnesövergripande. Utvärderingen av arbetsmetoden visade sig vara något knapphändig. Det var vanligt förekommande att strukturer utvärderas snarare än vad arbetsmetoden kooperativt lärande generar i. Det mest intressanta resultatet är lärarnas positiva inställning till kooperativt lärande trots avsaknad av mätbara kunskapsresultat.

Denna studie är en analys av läromedlet Diamantjakten som ingår i läromedelserien ABC- klubben. Diamantjakten är ett nivåanpassat läromedel för årskurs 2 med läseböcker på tre nivåer, På väg, 2A och 2B. Analysen har genomförts utifrån fyra kategorier: ordklassförekomst, ordval, meningsbyggnad och textdrag. Studien innefattar en textanalys och lärarintervjuer som genomförs för en fördjupning av textanalysen. Resultatet visar att Diamantjakten skiljer sig åt i de olika nivåerna utifrån de fyra kategorier som har analyserats. Ju högre nivå det blir desto rikare och mer avancerade händelser får eleverna uppleva. De får bredda sitt ordförråd och får en bättre förståelse av innehållet. Lärarna som intervjuades var nöjda med att arbeta med Diamantjakten eftersom det är ett nivåanpassat läromedel. Det ger enligt informanterna, eleverna möjlighet att arbeta utifrån sin egen nivå, vilket leder till att undervisningen individualiseras och nivåanpassas.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån deltagarnas tidigare erfarenheter av individuell coachning undersöka vilka faktorer som kan vara viktiga för en fungerande individuell digital hälsovägledning. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod utifrån fokusgrupper med totalt tio deltagare, fördelat i tre grupper, där de diskuterade frågor utifrån en intervjuguide. Resultat: Genom en manifest innehållsanalys framkom en huvudkategori och tre underkategorier. Huvudkategorin var “Skapa personlig relation” och underkategorierna var “Bygga förtroende genom videosamtal &amp; uppföljning”, “Tillgodose behov genom individanpassning” och “Skapa större frihet genom flexibilitet &amp; tillgänglighet”. Resultatet visade att en personlig relation mellan kund och hälsovägledare var det viktigaste för en fungerande digital vägledning. Denna relation kunde enligt deltagarna skapas genom videosamtal och regelbunden uppföljning. Deltagarna menade att tillgodose behov genom individanpassad vägledning var en viktig faktor, och för att kunna göra det var den personliga relationen viktig. Slutligen ansågs den frihet som skapas till följd av flexibiliteten och tillgängligheten vara både en fördel, men också en viktig faktor för en fungerande digital hälsovägledning. Slutsats: Resultatet visar konkreta faktorer som hälsovägledare och andra yrken inom hälsopromotion kan ha användning av vid digitalt arbete.

Syftet med undersökning är hur lärare i årskurs F–3 beskriver hur de arbetar utvecklande och uppmuntrande med särskilt begåvade elever i svenskämnet. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i årkurs F–3 och som har erfarenhet av särskilt begåvade elever deltar. Det teoretiska ramverket i undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen i den här undersökningen visar att vikt bör läggas på individanpassad undervisning för alla elever. Ofta läggs vikt vid individanpassning av svagare elever samtidigt som det är minst lika viktigt som de särskilt begåvade eleverna. Genom att individanpassa undervisningen kan särskilt begåvade elever bli utmanade, vilket då gör att eleverna blir mer motiverade. Att eleverna känner sig motiverade i undervisningen är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till särskilt begåvade elevers lärande. / <p>Svenska</p>

Digitaliseringen i samhället och skolan har lett till att lärare ställs inför nyautmaningar då läraren behöver besluta om vilka digitala läromedel som ska användas i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att synliggöra hur utvalda digitala läromedel är utformade för att hjälpa elever med deras automatisering av multiplikationstabellerna. Fyra digitala läromedel har analyserats med hjälp av textanalys, där fokus varit på multimodalitet och begreppen ersätta, förstärka och transformera. Analysens resultat visar skillnader på hur de digitalaläromedlen använder olika semiotiska resurser, exempelvis när det gäller samspelet mellan text och bild. Några av de valda digitala läromedlen använder kompletterande bilder som kan ge eleven fler inlärningsstrategier. Bilder kan också hjälpa till att skapa ett sammanhang, vilket ökar elevens automatisering avmultiplikationstabellerna. Vissa läromedel använder även rörliga dekorativa bilder. Vi saknar dock rörliga bilder i form av förstärkning och transformering, vilket hade kunnat ge eleven fler sätt att förstå multiplikation. Analysen visar även att läromedlen kan användas för att individanpassa undervisningen, bland annat genom att eleven själv kan välja vilken multiplikationsuppgift som ska tränas samt olika svårighetsgrader. Vissa läromedel anpassar också svårighetsgraden automatiskt beroende på elevens svar exempelvis genom längre eller kortare svarstid.

Den här studien är en kvalitativ studie med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka hur elevers motivation påverkas om fysisk aktivitet används i undervisningen inom ämnet biologi. Studien undersöker också om elevers inre och yttre motivation påverkas om fysiska aktiviteter används i undervisningen. Denna undersökning är relevant eftersom elever har visat en negativ attityd gentemot ämnet biologi och att intresset för att vidareutbilda sig inom ämnet är lågt. Det teoretiska ramverk som används för studien är SDT (Self-determination the-ory), med de tre komponenterna, självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Detta ramverk har använts för att skapa intervjufrågor och observationsprotokoll och för att sortera och analysera den data som framkommit under studiens gång. Undersökningens röda tråd utgår från dessa tre komponenter i det avseende att intervjuer, observationer, analys och diskussion är uppbyggda efter dessa. Resultatet i studien visar att elevernas motivation påverkas positivt om fysisk aktivitet används i undervisningen. Resultatet visar också att eleverna i större utsträckning drivs av inre motivation vid fysiska uppgifter, medan de vid teoretiska uppgifter främst drivs av yttre motivation. Det är tydligt att lärarna i större utsträckning måste individanpassa sin undervisning för att gynna elevers motivation.