Barnmorskor har i sitt yrkesansvar att främja amning. Amning anses med all tillgänglig evidens vara det bästa sättet att ge nyfödda och barn upp till 6 månader, näring. Det är väl känt att bröstmjölk är den bästa maten för små barn eftersom den är anpassad efter barnets individuella behov. Barnmorskor på BB har en viktig roll eftersom det är de som möter familjer under de första dygnen när amningen ska komma igång. Syftet med detta arbete var att belysa barnmorskors erfarenhet och förutsättningar som amningsrådgivare. Sju barnmorskor från tre olika BB-avdelningar i Mellansverige har intervjuats. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har använts. Intervjuerna utgick från en intervjuguide med semistrukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys har valts som analysmetod. I innehållsanalysen identifierades tre huvudkategorier; Att ge amningsvägledning – individuella förmågor och professionella relationer, Att samspela med familjen samt Att verka i en organisation. Informanterna uttryckte att amningsvägledning var intressant, komplext och viktigt i arbetet som barnmorska. Amningsvägledning kunde stundtals vara svårt att hinna med, särskilt under dagpassen. Föräldrars förväntan och förkunskap påverkade barnmorskans arbetssätt. Språk och deltagande i amningsutbildning var två faktorer som avgjorde hur individanpassning och samspel med föräldrarna kring amningsvägledning, utföll. Resultatet visade att samtliga barnmorskor ansåg att det fanns brister i tid och bemanning som gjorde att det kunde vara svårt att leva upp till de krav som ställs utifrån kompetensbeskrivningen. Slutligen framkom att bemanningen skulle behöva ökas, IT-stöd förbättras och samspelet med föräldrarna säkerställas. Chefer bör tänka på att säkerställa barnmorskors arbetsmiljö och tillgodose kontinuerlig lärande. Amningsvägledning för, blivande och nyblivna föräldrar, på alla nivåer behöver förbättras för de som inte talar flytande svenska, för att säkerställa att alla får rätt till information.

Amningsfrekvensen har i Sverige successivt minskat för varje år och statistik visar kortare amningstid idag än för tio år sedan. Bröstmjölk är den ideala födan för barnet under de första sex månaderna. Den skyddar barnet mot ohälsa samt ökar överlevnaden. En betydelsefull del av arbetet för BVC-sjuksköterskorna är stödja och främja amning samt uppmuntra till upprätthållande av amning. Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenhet av amningsrådgivning. En kvalitativ forskningsmetod med deskriptiv design och induktiv ansats har använts. Specialistsjuksköterskor som arbetade på BVC intervjuades för besvarande av studiens syfte. Intervjumaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Amningsrådgivningen baseras på riktlinjer, Behov av individanpassat stöd och Svårt och tidskrävande med amningsrådgivning. I studien framkom det att samtliga BVC-sjuksköterskor använde riktlinjer i amningsrådgivningen samt kompletterade dessa med annan kunskap och litteratur. BVC-sjuksköterskorna gjorde en individuell anpassning av amningsrådgivningen för att tillgodose mödrarnas personliga önskemål. BVC-sjuksköterskorna beskrev amningsrådgivningen som svår och tidskrävande. Resultatet av denna studie bidrar till insikt i vikten av kontinuerligt uppdaterade och förbättrade amningsriktlinjer samt ger en förståelse för BVC-sjuksköterskornas svårigheter med amningsrådgivningen. Studien kan också bidra till en ökad medvetenhet hos BVC-sjuksköterskorna av mödrarnas behov av individanpassad amningsrådgivning. / The breastfeeding rate has gradually declined in Sweden every year and statistics show shorter breastfeeding today than ten years ago. Breast milk is the ideal food for the baby during the first six months. It protects the baby against illness and increase survival. A significant part of the work for the nurses at child health service is to support and promote breastfeeding and encourage the maintenance of lactation. The aim of the study was to investigate the child health service nurses' experience of breastfeeding counseling. Qualitative research with descriptive design and inductive approach has been used. Specialist nurses working in child health service were interviewed for answering the study's purpose. The interview data were processed using qualitative content analysis. The results revealed three categories: Breastfeeding counseling based on guidelines, Need for personalized support and Difficult and time consuming with breastfeeding counseling. The study revealed that all child health service nurses used guidelines in breastfeeding counseling and supplemented these with other knowledge and literature. Nurses at child health service made an individual adjustment of breastfeeding counseling to meet the mothers' personal preferences. The child health service nurses described the breastfeeding counseling as difficult and time-consuming. The results of this study contributes to the understanding of the importance of continuously updated and improved breastfeeding guidelines, and provides an understanding of the child health service nurses' difficulties with breastfeeding counseling. The study may also contribute to an increased awareness for the child health service nurses, of the mothers' need for individualized breastfeeding counseling.

Bakgrund: Amning har många hälso-, ekonomiska och ekologiska fördelar för barn, föräldrar och samhället, men amningsstatistiken sjunker och beror ofta på otillräckligt amningsstöd. Syfte: att undersöka BVC-sjuksköterskors möjligheter och hinder för amningsrådgivning. Metod: Denna studie genomfördes med Critical Incident som metod. Sex bvc-sjuksköterskor i Sverige intervjuades om sina erfarenheter av att ge amningsrådgivning. Resultat: Resultatet delades in i två huvudincidenter utifrån syftet -Möjligheter och Hinder, med flera beteenden som kunde påverka incidenterna. Under Möjligheter kunde ses lyhördhet för kvinnans behov, att kunna ge enklare rådgivning och att ha tid för detta samt att kunna söka stöd hos andra. Beteenden som var hindrande för amningsrådgivning var bristande lyhördhet för kvinnans behov, att inte ha tillräckligt med djupare kunskaper eller tid, att inte samverka eller ha föräldraförberedande kurser. Konklusion: För att skapa möjligheter för individanpassad amningsrådgivning läggs stor vikt vid sjuksköterskans lyhördhet för kvinnan och barnets behov, förståelse för de förväntningar kvinnan har på amningen och att ha goda kunskaper samt tid. Hindrande för amningsrådgivningen är bristande lyhördhet för kvinnans behov, svårigheter att ge evidensbaserad information samt dåligt med tid. Samverkan mellan verksamheterna och att inte följa riktlinjer är en förbättringspotential för att stärka amningsrådgivningen. / Background: Breastfeeding has many health-, economical and ecological benefits for child, parents and society, but statistics of breastfeeding are declining and are often due to insufficient breastfeeding support. Aim of the study: to examine child health care nurses’ possibilities and hindrance for breastfeeding counselling. Method: This study was conducted using Critical Incident as a method. Six child healthcare nurses in Sweden were interviewed about their experiences of providing breastfeeding advice. Results: The result was divided into two main incidents based on the aim, - possibilities and hindrance, with several behaviours that could affect the incidents. Under Possiblities a sensitivity for the woman’s needs, to be able to give simple breastfeeding advice, having time to give it and look for support when needed was seen. Behaviours that was a hindrance for breastfeeding counselling was a lack of sensitivity for the woman’s and child’s needs, to not have deeper knowledge or time, to not cooperate with others or not provide preparatory courses for parents. Conclusion: To create possibilities for individual breastfeeding counselling a sensitivity for the woman’s and child’s needs is essential, to have an understanding of the expectations the woman has and to have enough knowledge and time. Hindrance for breastfeeding counselling is a lack of sensitivity for the woman’s needs, difficulties to give evidence based information and not enough time. Cooperation between the different facilities and to follow the recommendations are potentials for improvement to strengthen the breastfeeding counselling.