Bakgrund: Potträningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre års ålder trots att barn kan uppnå blåskontroll redan under spädbarnstiden. Sen potträning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att potträningen har senarelagts kan bland annat bero på att föräldrar har svårt att bedöma när barn är redo för potträning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring potträning från BVC (barnavårdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades på. Metod: Studien var deskriptiv, jämförande med kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod och inkluderade 58 respondenter. Resultat: Majoriteten av BVC-sjuksköterskorna ansåg att potträning var ett viktigt ämne och de saknade tydliga riktlinjer om potträning. Information om potträning till föräldrarna baserades på egen inhämtad kunskap och erfarenhet. Nästan hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde att föräldrar var osäkra på när och hur de skulle potträna sina barn. Majoriteten ansåg att barn kunde börja pottränas mellan 6-12 månaders ålder. Den vanligaste informationen som gavs till föräldrar om potträning handlade om att invänta barnets mognad och intresse, vänja sig vid pottan på ett lekfullt sätt, göra potträningen till en positiv naturlig del av dagen och skapa rutiner. Slutsats: Eftersom det saknas riktlinjer om potträning finns ett stort behov av kvalitetssäkrade anvisningar. I Rikshandboken i barnhälsovård borde det finnas information om när potträning kan startas samt råd om hur föräldrar kan gå tillväga med potträningen. Mer stöd och information om potträning från BVC skulle underlätta för föräldrarna att hjälpa sina barn att bli fria från blöjorna. / Background:Children’s toilet training has in recent decades been postponed in Sweden.Children are on average continent by the age of three, whereas they are able toachieve bladder control already during infancy. Late toilet training can leadto both physical and psychological complications. One reason why toilettraining has been postponed may be due to parents finding it difficult toassess when the child is ready to be toilet trained. Objective: The objective of this research paper is to study theinformation BVC (Child Health Care Center) nurses provide to parents abouttoilet training and to find out what the information is based on. Method: The study employs descriptiveand comparative approaches combined with quantitative and qualitative methods.The questionnaire to Child Health Care Center nurses was filled in by 58respondents. Results: The majorityof Child Health Care Center nurses thought that toilet training was animportant topic and they said they would need clear and concise guidelines ontoilet training. It transpired that the information about toilet trainingnurses have been providing to parents is based on nurses’ own knowledge andexperience acquired over time. Almost half of the Child Health Care Centernurses that responded to the questionnaire had experienced that parents wereuncertain about when and how to potty train their children. The majority of therespondent nurses felt that children could start toilet training between 6-12months of age. The most common advice given to parents about toilet trainingwas waiting for the child's maturity and interest in using the potty, getting usedto the potty in a playful way, making toilet training a positive natural partof the day and creating routines. Conclusion:There are no official set guidelines on toilet training, whereas there is agreat need for them. Thus, Rikshandboken should include a respective chapter, stating,among other things, when toilet training should be started as well as givingadvice on how parents can proceed with toilet training. The Child Health CareCenters should provide parents with more support and information about toilettraining so that parents can help their children to become free from thediapers at an earlier age.

Bakgrund: Amning ger en rad fördelar för både barnets och moderns hälsa på kort och lång sikt. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar helamning under barnets första sex månader. Trots det ses en minskning av andel barn som helammas i åldersgruppen noll-sex månader. Här har specialistsjuksköterskor på barnavårdscentralen en viktig uppgift att tidigt identifiera problem och ge mödrar stöd att amma. Motiv: Amningsfrekvensen sjunker i Sverige, allt färre barn under sex månader helammas. Få studier har utförts som beskriver specialistsjuksköterskors attityder om amning inom barnavårdscentralen (BVC). Genom en sådan kartläggning av attityder kan kunskap erhållas som kan vara av vikt i utvecklandet av metoder som syftar till att stödja föräldrar i amning, vilket skulle kunna bidra till en ökad amningsfrekvens. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga specialistsjuksköterskors attityder till amning på barnavårdscentralen i fem regioner i Sverige.  Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ deskriptiv design med bekvämlighetsurval. För att mäta attityder hos specialistsjuksköterskor användes en modifierad The Lowa Feeding Attitude Scale (IIFAS). Totalt deltog 42 personer i studien och de samband som studerades var om utbildningsnivå, ålder, extra amningsutbildning eller yrkesverksamma år hade någon betydelse för specialistsjuksköterskors attityd om amning.  Resultat: Respondenterna fick ett medelvärde på 72,5 poäng när de svarade på instrumentet. Det indikerar att respondenterna i studien har neutrala attityder om amning. Inget signifikant samband hittades mellan respondenternas attityder och deras ålder, yrkesverksamma år inom BVC, vilken specialistutbildning respondenterna hade eller om de hade genomfört en extra amningskurs. Konklusion: Studiens resultat visade att specialistsjuksköterskor generellt hade ett neutralt förhållningssätt till amning. Detta indikerar att det finns förbättringsområden. Amningsutbildning är av vikt inom BVC för att förbättra attityder om amning hos specialistsjuksköterskorna inom Barnhälsovården (BHV). Framtida forskning inriktat mot specialistsjuksköterskans attityder om amning behövs för att kartlägga behovet av utbildning och extra insatser för att påverka amningsfrekvens hos befolkningen. / Background: Breastfeeding provides several benefits for both the child's and the mother's health. The WHO recommends exclusive breastfeeding during the child's first six months. Despite this, a decrease is taking place in the proportion of children who are fully breastfed in this age. The specialist nurses at the child health center have an important task of identifying problems early and giving mothers support to breastfeed. Motive: The breastfeeding rate is falling in Sweden. Few studies have been conducted that describe specialist nurses' attitudes about breastfeeding. Through such a mapping of attitudes, knowledge can be obtained that can be of importance in the development of methods aimed at supporting parents in breastfeeding. This could contribute to an increased frequency of breastfeeding. Aim: The aim of this study was to map specialist nurses' attitudes about breastfeeding at the child health care center in Sweden.  Methods: The study was conducted as a cross-sectional study using a quantitative descriptive design with convenience sampling. To measure attitudes of specialist nurses, a modified IIFAS was used, it also included age, level of education, additional breastfeeding training and professional work years. A total of 42 people participated in the study. Result: Respondents scored an average of 72.5 points when answering the instrument, which indicates neutral attitudes about breastfeeding. No significant correlation was found between the respondents' attitudes and their age, professional work years in child health care, level of education or if they had completed an additional breastfeeding training. Conclusion: The results of the study showed that specialist nurses generally had a neutral approach to breastfeeding. Breastfeeding training is important to enhance attitudes about breastfeeding among the specialist nurses. Future research aimed at specialist nurses' attitudes about breastfeeding is needed to map the need for training and extra efforts to influence breastfeeding frequency in the population.

Bakgrund: Amning har många hälso-, ekonomiska och ekologiska fördelar för barn, föräldrar och samhället, men amningsstatistiken sjunker och beror ofta på otillräckligt amningsstöd. Syfte: att undersöka BVC-sjuksköterskors möjligheter och hinder för amningsrådgivning. Metod: Denna studie genomfördes med Critical Incident som metod. Sex bvc-sjuksköterskor i Sverige intervjuades om sina erfarenheter av att ge amningsrådgivning. Resultat: Resultatet delades in i två huvudincidenter utifrån syftet -Möjligheter och Hinder, med flera beteenden som kunde påverka incidenterna. Under Möjligheter kunde ses lyhördhet för kvinnans behov, att kunna ge enklare rådgivning och att ha tid för detta samt att kunna söka stöd hos andra. Beteenden som var hindrande för amningsrådgivning var bristande lyhördhet för kvinnans behov, att inte ha tillräckligt med djupare kunskaper eller tid, att inte samverka eller ha föräldraförberedande kurser. Konklusion: För att skapa möjligheter för individanpassad amningsrådgivning läggs stor vikt vid sjuksköterskans lyhördhet för kvinnan och barnets behov, förståelse för de förväntningar kvinnan har på amningen och att ha goda kunskaper samt tid. Hindrande för amningsrådgivningen är bristande lyhördhet för kvinnans behov, svårigheter att ge evidensbaserad information samt dåligt med tid. Samverkan mellan verksamheterna och att inte följa riktlinjer är en förbättringspotential för att stärka amningsrådgivningen. / Background: Breastfeeding has many health-, economical and ecological benefits for child, parents and society, but statistics of breastfeeding are declining and are often due to insufficient breastfeeding support. Aim of the study: to examine child health care nurses’ possibilities and hindrance for breastfeeding counselling. Method: This study was conducted using Critical Incident as a method. Six child healthcare nurses in Sweden were interviewed about their experiences of providing breastfeeding advice. Results: The result was divided into two main incidents based on the aim, - possibilities and hindrance, with several behaviours that could affect the incidents. Under Possiblities a sensitivity for the woman’s needs, to be able to give simple breastfeeding advice, having time to give it and look for support when needed was seen. Behaviours that was a hindrance for breastfeeding counselling was a lack of sensitivity for the woman’s and child’s needs, to not have deeper knowledge or time, to not cooperate with others or not provide preparatory courses for parents. Conclusion: To create possibilities for individual breastfeeding counselling a sensitivity for the woman’s and child’s needs is essential, to have an understanding of the expectations the woman has and to have enough knowledge and time. Hindrance for breastfeeding counselling is a lack of sensitivity for the woman’s needs, difficulties to give evidence based information and not enough time. Cooperation between the different facilities and to follow the recommendations are potentials for improvement to strengthen the breastfeeding counselling.

Sammanfattning Bakgrund: Våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Med tanke på det rådande hälsoläget i Sverige och världen behöver långvarigt preventiva insatser sättas in i tidig ålder för att bekämpa utvecklingen av fetma. Salut-satsningen är ett exempel på en preventiv insats som syftar till att främja hälsa hos barn och ungdomar. Syfte: Att undersöka hur förstagångsmödrar upplever och uppfattar den information om hälsosamma matvanor som mödrahälsovården (MHV), barnavårdscentralen (BVC) och folktandvården ger inom Salut-satsningen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med 18 strategiskt utvalda förstagångsmödrar vars barn var i åldern ett till ett och ett halvt år. Data analyserades enligt Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Mödrarna ingår i Västerbottens Salut-satsning och bor inom upptagningsområdet för Västerbottens läns landsting. Resultat: De flesta mödrar fick information om utrymmesmat, måltidsordning samt frukt och grönsaker. Informationen som vissa av mödrarna fått upplevdes för generell. Något mödrarna saknade från samtalen var mer individanpassad information samt att den skulle vara djupare. Den information som gavs varierade beroende på vilken hälsocentral mödrarna besökt. De hade inställningen att hela familjen bör äta hälsosamt samt att man som förälder bör vara en bra förebild. Många hade inställningen att de hade goda matvanor sedan tidigare och att förändring ej var nödvändig. Slutsats: Informationen om frukt och grönsaker är det budskap som framförallt gått fram till mödrarna, vilket motiverat dem till att göra förändringar i familjens matvanor. Mödrarna upplevde att informationen var för generell och att de saknar bakgrund till råden. En återkommande inställning bland mödrarna var att de redan ansåg sig ha goda matvanor och därför inte behövde ta åt sig av råden.