Bakgrund: Gravida kvinnor med övervikt eller obesitas som skrivs in på mödrahälsovården i Sverige har ökat. Risker kopplat till högt BMI finns både hos den gravida kvinnan och fostret. Gravida kvinnor önskar mer rak och icke-dömande kommunikation. Barnmorskor är medvetna om betydelsen av att samtala om levnadsvanor men att det är komplext och svårt ämne. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenhet av att samtala om vikt och levnadsvanor med gravida kvinnor som har övervikt eller obesitas inom mödrahälsovården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät med öppna frågor besvarades av 16 barnmorskor. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgjordes av tre kategorier och sju subkategorier. Samtal om levnadsvanor under graviditet hos kvinnor med övervikt eller obesitas var en utmaning då barnmorskorna ville undvika skuldbeläggning. Förhållningssättet hos barnmorskorna och att se hela kvinnan framkom som en viktig aspekt. Motiverande samtal underlättade kommunikationen. Slutsats: Kunskap ger känsla av trygghet i samtalet samt betydelsen av att skapa en trygg vårdrelation underlättar. Utmaningen är att ge information på ett adekvat sätt utan att skuldbelägga kvinnan. Motiverande samtal är bra verktyg att använda sig av. Fortbildning, ökat samarbete med andra professioner och remittera patientgruppen till särskilda mottagningar önskades.

Sammanfattning Bakgrund: Våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Med tanke på det rådande hälsoläget i Sverige och världen behöver långvarigt preventiva insatser sättas in i tidig ålder för att bekämpa utvecklingen av fetma. Salut-satsningen är ett exempel på en preventiv insats som syftar till att främja hälsa hos barn och ungdomar. Syfte: Att undersöka hur förstagångsmödrar upplever och uppfattar den information om hälsosamma matvanor som mödrahälsovården (MHV), barnavårdscentralen (BVC) och folktandvården ger inom Salut-satsningen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med 18 strategiskt utvalda förstagångsmödrar vars barn var i åldern ett till ett och ett halvt år. Data analyserades enligt Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Mödrarna ingår i Västerbottens Salut-satsning och bor inom upptagningsområdet för Västerbottens läns landsting. Resultat: De flesta mödrar fick information om utrymmesmat, måltidsordning samt frukt och grönsaker. Informationen som vissa av mödrarna fått upplevdes för generell. Något mödrarna saknade från samtalen var mer individanpassad information samt att den skulle vara djupare. Den information som gavs varierade beroende på vilken hälsocentral mödrarna besökt. De hade inställningen att hela familjen bör äta hälsosamt samt att man som förälder bör vara en bra förebild. Många hade inställningen att de hade goda matvanor sedan tidigare och att förändring ej var nödvändig. Slutsats: Informationen om frukt och grönsaker är det budskap som framförallt gått fram till mödrarna, vilket motiverat dem till att göra förändringar i familjens matvanor. Mödrarna upplevde att informationen var för generell och att de saknar bakgrund till råden. En återkommande inställning bland mödrarna var att de redan ansåg sig ha goda matvanor och därför inte behövde ta åt sig av råden.