Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka lärares undervisning av elever med autism i ämnet idrott och hälsa på grund- respektive resursskolor. Frågeställningarna var: Vad innehåller undervisningen i idrott och hälsa och hur beskriver lärarna elevernas lärande? Hur förhåller sig lärarna till kursplanen i idrott och hälsa?  Vilka individuella anpassningar sker och vilka motiv till olika anpassningar uppger lärare?       Metod: En kvalitativ metod har använts som undersökningsmetod: halvstrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenterna baserades på att respondenterna skulle vara verksamma lärare med erfarenhet av elever med autism i grundskolan i idrott och hälsa på en grundskola eller resursskola. Urvalet gjordes med hjälp av ett flerstegsurval som startade med ett bekvämlighetsurval där kontakt togs med en lärare från en närliggande kommun. Resterande deltagare valdes utifrån ett strategiskt urval med hjälp av en sammanställning från Autism och Asperger föreningen (2015). Tre av totalt sex intervjupersoner undervisar på en resursskola och tre undervisar på en grundskola med resursklasser. En didaktisk undervisningsteori, differentiated instruction, har använts vid analys av empiri. Resultat: Lärarna betonar att undervisningen av elever med autism i idrott och hälsa bör utgå från en tydlig struktur, där tydligheten och upprepning vid aktiviteter och instruktion  underlättar elevernas lärande. Lärarna gör anpassningar i kursplanen för att alla elever ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Undervisningen är fokuserad på de motoriska grundformerna i olika rörelsemoment till exempel hinderbanor. Även aktiviteter som simning, orientering och dans prioriteras som innehåll i undervisningen. Om eleverna inte klarar vissa moment kan läraren välja att ”pysa” eleven, men det sker endast i enstaka fall. Överlag har eleverna inte svårt att nå upp till kunskapskraven. Individuella anpassningar görs bland annat genom att låta eleverna få vara aktiva i en annan undervisningsmiljö (exempelvis i gym), få alternativa vägar i hinderbanor eller förenklade regler i ett spel. Detta görs för att eleverna ska tycka idrott är roligt. Uppnås inte detta kommer dessa elever att sluta vara med och därmed inte heller kunna utvecklas. Slutsats: Analys och slutsatser från studien pekar på att lärarna i idrott och hälsa gör olika anpassningar efter elevernas svårigheter/speciella förmågor, och försöker undvika att eleverna blir isolerade då de redan har svårt med sociala anpassningar. Lärarna arbetar för att eleverna ska nå upp till kunskapskraven och detta utifrån deras egna förutsättningar, vilket ligger i linje med vad som rekommenderas i den didaktiska teoribildningen differentiated instruction. / Aim: The purpose of this study was to investigate teachers' education of students with autism in physical education in elementary schools and resource schools. The questions were: What does the teaching in physical education include and how do the teachers describe the students' learning? How do the teachers relate to the curriculum in physical education? What individual adaptions occur and what motives to various adaptions state the teachers? Method: A qualitative method has been used as a method of investigation: semi-structured interviews. The selection of respondents was based on that the respondents would be practicing teachers with experience of students with autism in elementary school in physical education at an elementary school or a resource school. The sample was selected using a multistage sampling which started with a convenience sample where contact was made with a teacher from a nearby municipality. The remaining participants were selected from a strategic choice with a compilation from Autism and Asperger föreningen (2015). Three of the six people that were interviewed teach at a resource school and three teach at an elementary school with resource classes. A didactic teaching theory, differentiated instruction, has been used in the analysis of the empirical data. Results: The teachers emphasize that the education of students with autism in physical education should be based on a clear structure, where the clarity and repetition during activities and instruction facilitates the students' learning. The teachers make adjustments in the curriculum because all students should be able to participate on their own terms. The teaching is focused on basic motor activities into different movement elements such as obstacle courses. Even activities like swimming, orienteering and dance are a priority in the educational content. If students do not pass certain elements the teacher can choose to remove them for the student, but it only occurs occasionally. Overall, the students do not have difficulties to reach the knowledge requirements. Individual adaptations are sometimes made by having students be active in another educational setting (e.g. a gym), get alternate routes in obstacle courses or simplified rules in a game. This is done so that the student will think that sports are fun. If this is not achieved, then these students will not participate and thus not be able to develop. Conclusions: Analysis and conclusions from the study indicate that the teachers in physical education make different adjustments for students' difficulties/special abilities, and try to avoid that the students become isolated. The teachers work so that the students can reach the proficiency requirements and this based on their own conditions, which are in line with what is recommended in the didactic theory differentiated instruction.

Läroböcker fungerar som ett starkt pedagogiskt verktyg i skolans undervisning. I många ämnen, särskilt de naturvetenskapliga, spelar läroböckerna en stor roll i undervisningen. I ett mer praktiskt ämne som idrott och hälsa väljs däremot läroboken oftare bort. Detta väcker en del frågor och syftet med denna studie blir därmed att undersöka vad sju lärare i idrott och hälsa har för åsikter om läroböcker och vilken roll som läroböckerna spelar i deras undervisning. Genom en semistrukturerad intervju har de sju lärarna intervjuats. Resultatet visade bland annat att lärarna ofta använder böckerna i planeringsstadiet och att de ser läroboken som en referensram i deras urval till undervisningen. Bristande innehåll och avsaknad av önskvärt innehåll är nackdelar som lyfts fram, något som dock kompenseras med egengjorda kompendier. Normen att ämnet idrott och hälsa ska vara ett rörelseämne tror vi kan vara förklaringen till läroböckernas låga kvalitet och det hade varit bra om vidare forskning hade undersökt vad en lärobok i idrott och hälsa bör innehålla.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om och hur lärare i ämnet idrott och hälsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrån faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fått från GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer. Frågeställningar: Hur arbetar lärarna normkritiskt i sin undervisning utifrån klass, kön och etnicitet? Hur har lärarutbildningen vid GIH förberett lärarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer? Metod Studien genomfördes med en kvalitativ utgångspunkt där djupintervjuer användes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslärare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gått lärarprogrammet på GIH och arbetat maximalt tre år som idrottslärare. En intervjuguide utformades utifrån syftet och Lindströms modell av Pedagogical Content Knowledge (PCK). Vilken även användes vid analys av resultatet. Resultat Resultatet visar att de intervjuade lärarna till viss del arbetar normkritiskt när det gäller genus genom att ge utrymme för diskussion och genus-uppgifter. Resultatet visar även att lärarna i studien uppvisar pedagogiska ämneskunskaper när det gäller normer kring genus, något som saknas när det gäller normer kring klass och etnicitet. Vidare visar resultatet att alla respondenter fått en teoretisk utbildning från GIH när det gäller normer kring genus och en del praktiska kunskaper för tillämpning i undervisningen. När det kommer till teoretiska kunskaper gällande normer kring både klass och etnicitet delger alla respondenter att dessa kunskaper har ingått minimalt i undervisningen på GIH. De didaktiska kunskaperna kring samma normer menar alla intervjuade lärare att det saknades helt eller endast diskuterade vid ett fåtal tillfällen. Slutsats   Lärarna uppvisar liknande arbetssätt när det handlar om normkritisk pedagogik. Lärarna arbetar inte normkritiskt enligt Lindströms pedagogiska ämneskunskaps modell. Dock arbetar de normkritiskt till viss del då det handlar om genus, men detta arbete saknas när det kommer till faktorerna klass och etnicitet. Lärarna arbetar snarare aktivt med de normer och den värdegrund som styrdokumenten anger samt låter eleverna arbeta med genus på ett uppgiftsorienterat sätt. Att det ser ut på detta sätt kan kopplas till GIH:s lärarutbildning då den lägger fokus på genus medan de andra faktorerna hamnar i skymundan. / Aim The aim of the study was to investigate if and how Physical Education (PE) teachers, with an education from the Swedish school of sports and health science (GIH) and a maximum work experience of 3 years work with norm critical teaching according to the study factors social class, gender and ethnicity. Moreover, an aim has been to investigate what kind of pedagogical tools the interviewed teachers have received from GIH to prepare them how to teach with these factors in mind. Research questions: How do the teachers work norm critical in their teaching according to social class, gender and ethnicity? How has the teacher education at GIH prepared the teachers to work norm critical with these factors? Method The study was carried out in a qualitative perspective and in-depth interviews were used as research method. One PE teacher teaching in the Swedish compulsory school participated in the pilot interview and five PE teachers teaching at Swedish high schools participated in the study. All respondents in the study have finished a teacher program at GIH and a maximum of 3 years’ working experience as a PE teacher. An interview guide was created according to Lindström’s model of PCK. Results The Result shows that the interviewed teachers work in a norm critic way to some degree when it come to gender through discussions and gender tasks. Furthermore the result shows that the respondents show some sort of Pedagogical content knowledge (PCK) when it comes to norms regarding gender, something that they do not have when it comes to norms regarding social background and ethnicity. Moreover the result shows that the respondents have acquired a theoretical knowledge and some practical knowledge about gender norms from GIH. When it comes to theoretical knowledge concerning social background and ethnicity norms all the respondents agree that this knowledge have been included minimally in their education. The didactical knowledge about these norms was not included in their education or was discussed at very few occasions. Conclusions The teachers of the study show similar working methods regarding norm critical pedagogy. According to Lindström’s PCK model, the teachers do not work norm critical. Though, they do in some extent work norm critical regarding gender, but this work does not exist regarding the factors social class and ethnicity. The teachers under study rather work actively with the norms and value principle stated by curriculum. Furthermore they work with gender in a task oriented way. The reason for this can be linked to GIH’s teacher program since the education focus on gender, the other factors, social class and ethnicity only is emphasized briefly during the education.