Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om och hur lärare i ämnet idrott och hälsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrån faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fått från GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer. Frågeställningar: Hur arbetar lärarna normkritiskt i sin undervisning utifrån klass, kön och etnicitet? Hur har lärarutbildningen vid GIH förberett lärarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer? Metod Studien genomfördes med en kvalitativ utgångspunkt där djupintervjuer användes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslärare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gått lärarprogrammet på GIH och arbetat maximalt tre år som idrottslärare. En intervjuguide utformades utifrån syftet och Lindströms modell av Pedagogical Content Knowledge (PCK). Vilken även användes vid analys av resultatet. Resultat Resultatet visar att de intervjuade lärarna till viss del arbetar normkritiskt när det gäller genus genom att ge utrymme för diskussion och genus-uppgifter. Resultatet visar även att lärarna i studien uppvisar pedagogiska ämneskunskaper när det gäller normer kring genus, något som saknas när det gäller normer kring klass och etnicitet. Vidare visar resultatet att alla respondenter fått en teoretisk utbildning från GIH när det gäller normer kring genus och en del praktiska kunskaper för tillämpning i undervisningen. När det kommer till teoretiska kunskaper gällande normer kring både klass och etnicitet delger alla respondenter att dessa kunskaper har ingått minimalt i undervisningen på GIH. De didaktiska kunskaperna kring samma normer menar alla intervjuade lärare att det saknades helt eller endast diskuterade vid ett fåtal tillfällen. Slutsats   Lärarna uppvisar liknande arbetssätt när det handlar om normkritisk pedagogik. Lärarna arbetar inte normkritiskt enligt Lindströms pedagogiska ämneskunskaps modell. Dock arbetar de normkritiskt till viss del då det handlar om genus, men detta arbete saknas när det kommer till faktorerna klass och etnicitet. Lärarna arbetar snarare aktivt med de normer och den värdegrund som styrdokumenten anger samt låter eleverna arbeta med genus på ett uppgiftsorienterat sätt. Att det ser ut på detta sätt kan kopplas till GIH:s lärarutbildning då den lägger fokus på genus medan de andra faktorerna hamnar i skymundan. / Aim The aim of the study was to investigate if and how Physical Education (PE) teachers, with an education from the Swedish school of sports and health science (GIH) and a maximum work experience of 3 years work with norm critical teaching according to the study factors social class, gender and ethnicity. Moreover, an aim has been to investigate what kind of pedagogical tools the interviewed teachers have received from GIH to prepare them how to teach with these factors in mind. Research questions: How do the teachers work norm critical in their teaching according to social class, gender and ethnicity? How has the teacher education at GIH prepared the teachers to work norm critical with these factors? Method The study was carried out in a qualitative perspective and in-depth interviews were used as research method. One PE teacher teaching in the Swedish compulsory school participated in the pilot interview and five PE teachers teaching at Swedish high schools participated in the study. All respondents in the study have finished a teacher program at GIH and a maximum of 3 years’ working experience as a PE teacher. An interview guide was created according to Lindström’s model of PCK. Results The Result shows that the interviewed teachers work in a norm critic way to some degree when it come to gender through discussions and gender tasks. Furthermore the result shows that the respondents show some sort of Pedagogical content knowledge (PCK) when it comes to norms regarding gender, something that they do not have when it comes to norms regarding social background and ethnicity. Moreover the result shows that the respondents have acquired a theoretical knowledge and some practical knowledge about gender norms from GIH. When it comes to theoretical knowledge concerning social background and ethnicity norms all the respondents agree that this knowledge have been included minimally in their education. The didactical knowledge about these norms was not included in their education or was discussed at very few occasions. Conclusions The teachers of the study show similar working methods regarding norm critical pedagogy. According to Lindström’s PCK model, the teachers do not work norm critical. Though, they do in some extent work norm critical regarding gender, but this work does not exist regarding the factors social class and ethnicity. The teachers under study rather work actively with the norms and value principle stated by curriculum. Furthermore they work with gender in a task oriented way. The reason for this can be linked to GIH’s teacher program since the education focus on gender, the other factors, social class and ethnicity only is emphasized briefly during the education.