Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur polisens barnutredare i Sverige upplever och hanterar känslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och totalt åtta barnutredare från fem olika polisdistrikt i Stockholms län som skiljer sig med avseende på ålder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien är barnutredarnas upplevelser och hantering av känslor i yrket. Forskaren vill även ge teoretiska förklaringar till vad det är de upplever samt varför de upplever det. Därför har jag använt mig av Hochschilds teori om känsloarbete samt Goffmans rollteori om hur individen framställer sig själv samt styr publikens intryck i arbetet.  Studiens resultat har bidragit till en djupare förståelse och mer detaljerad kunskap om hur barnutredare upplever och hanterar känslor. Med mina teorier har jag kommit fram till att barnutredarna ska förmedla känslor av att vara bl.a. lugn, trygg, förtroendeingivande, lyhörd, neutral i såväl barn som misstänkts förhöret. Dessa känslor framkallar barnutredarna genom att förändra sitt kroppsspråk, ansiktsuttryck, verbala uttryck. Samt genom att använda barnahus och att inte bär uniform. Det har även framkommit att de gör mentala förändringar för att kunna åstadkomma känslorna. Detta kan ses som tekniker som barnutredarna använder också för att styra barnet/misstänkts känslor då det framkommit som viktigt att de agerar på detta sätt för att barnet/misstänk ska vilja eller våga prata. Vidare upplever barnutredare sällan att det uppstår motsättningar mellan egna känslor och yrkets krav. Känslomässiga konflikter uppstår endast vid ”särskilda ärenden” vilka är vid fyra situationer. Att de sällan upplever motsättningar kan förklaras genom att deras innersta känslor överensstämmer med de känslor som de måste uttrycka i arbetet. Resultatet visar att handledning med psykolog samt stöd av kollegor är två essentiella strategier som används för att förändra de innersta känslorna till vad yrket kräver att de ska känna. Härigenom förhindras att känslomotsättningar uppstår.

Denna uppsats undersöker hur individer resonerar som valt att utbilda sig inom ett riskfyllt yrke i Sverige, trots en påtaglig hotnivå som ökat de senaste åren. Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer av sju studenter vid olika polishögskolor i Sverige skapat grunden för uppsatsen. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och tre övergripande huvudområden, bakgrund, motivation och risk.  Teorin som används för att förstå vår frågeställning, empiriska material och koppla samman med analysen är huvudsakligen från Anthony Giddens. Giddens diskuterar bland annat om det reflexiva självet, ontologisk trygghet och existentiell ångest som varit de teoretiska ramverk för vår uppsats.  Syftet med denna uppsats är att få en nyanserad bild och beskrivning av olika individers motiv till valet att utbilda sig till polis. Uppsatsen bidrar till ökad förståelse varför människor väljer att utbilda sig till polis trots en förhöjd hotnivå som förvärrats de senaste åren i Sverige. Uppsatsen ger tänkbara förklaringar kring människors olika drivkrafter bakom valet av polisyrket och hur hotnivån i samhället haft effekt på beslutet. Genom vald metod bidrar även denna uppsats till forskning som bygger på en kvalitativ metod. Sammanfattningsvis så visar denna uppsats att det finns fler anledningar som driver människor till polisyrket. Bakgrund, motivation och risk är viktiga områden som visat sig påverka yrkesvalet.

This study focuses on diversity issues such as ethnicity, gender, and discrimination in the police profession, but mainly in connection with women and people with other ethnic backgrounds in the profession. The study is based on three questions that are answered during the study. To proceed with this survey, I have used a text analysis survey that I built up with the help of empirical data in the form of literature, reports from the government, annual reports of the police and previous publications in the form of blog posts to get the experiences my questions are out after. My theoretical perspectives in this study are the gender system by Yvonne Hirdman. French sociologist Pierre Bourdieu's theory of different capitals. Erving Goffman's theory Stigma which deals with classification and social deviations. To understand the aspect of power, I use the concept of Hegemony. The result of my study was that it is constantly working to increase diversity and gender equality in the police profession, but that it is still unequal.