Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur polisens barnutredare i Sverige upplever och hanterar känslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och totalt åtta barnutredare från fem olika polisdistrikt i Stockholms län som skiljer sig med avseende på ålder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien är barnutredarnas upplevelser och hantering av känslor i yrket. Forskaren vill även ge teoretiska förklaringar till vad det är de upplever samt varför de upplever det. Därför har jag använt mig av Hochschilds teori om känsloarbete samt Goffmans rollteori om hur individen framställer sig själv samt styr publikens intryck i arbetet.  Studiens resultat har bidragit till en djupare förståelse och mer detaljerad kunskap om hur barnutredare upplever och hanterar känslor. Med mina teorier har jag kommit fram till att barnutredarna ska förmedla känslor av att vara bl.a. lugn, trygg, förtroendeingivande, lyhörd, neutral i såväl barn som misstänkts förhöret. Dessa känslor framkallar barnutredarna genom att förändra sitt kroppsspråk, ansiktsuttryck, verbala uttryck. Samt genom att använda barnahus och att inte bär uniform. Det har även framkommit att de gör mentala förändringar för att kunna åstadkomma känslorna. Detta kan ses som tekniker som barnutredarna använder också för att styra barnet/misstänkts känslor då det framkommit som viktigt att de agerar på detta sätt för att barnet/misstänk ska vilja eller våga prata. Vidare upplever barnutredare sällan att det uppstår motsättningar mellan egna känslor och yrkets krav. Känslomässiga konflikter uppstår endast vid ”särskilda ärenden” vilka är vid fyra situationer. Att de sällan upplever motsättningar kan förklaras genom att deras innersta känslor överensstämmer med de känslor som de måste uttrycka i arbetet. Resultatet visar att handledning med psykolog samt stöd av kollegor är två essentiella strategier som används för att förändra de innersta känslorna till vad yrket kräver att de ska känna. Härigenom förhindras att känslomotsättningar uppstår.