Spelling suggestions: "subject:"mästare"" "subject:"mästerskap""
1 |
Dubbla speglingarÅkerberg, Mats January 2010 (has links)
Begreppet mästarlära förekommer sällan i den pedagogiska debatten. Med den stundande gymnasiereformen har begreppet åter aktualiserats. Danspedagogik är inte heller ett hett ämne men sedan lpf94 infördes har det funnit som ämne inom gymnasieskolan. Observation och imitation är begrepp som återkommer inom både ämnesområdena. Finns det fler kopplingar mellan mästarlära och dansundervisning? Mästarlära är stark förknippat med utbildning inom hantverksyrkena. Det har en mer praktisk än teoretisk sida. Den praktiska yrkeserfarenheten gynnar en tyst kunskap. Dansens praktiska utövande utvecklar också en tyst kunskap. Dessutom sker den praktiska dansundervisningen ofta framför en spegel, ett outforskat pedagogiskt verktyg. Syftet var att undersöka medvetenheten hos pedagoger och elever om spegelns användning och påverkan samt huruvida begreppet mästarlära är relevant för det danspedagogiska området. Intervjuer med fokusgrupp gjordes och resultatet visar att spegeln för- och nackdelar är bekanta men att mästarlära fortfarande är ett outvecklat område.
|
2 |
En studie av kursplanens intentioner och bransbehov inom hotell och restaurangprogrammetHammarström, Pelle, Jansson, Fredrik January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolans</p><p>kursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmer</p><p>skolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?</p><p>Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?</p><p>Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna med</p><p>företrädare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa se</p><p>de olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varit</p><p>att sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behov</p><p>restaurangbranschen har på utbildad arbetskraft.</p><p>Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.</p><p>Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.</p><p>Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.</p><p>De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltför</p><p>mycket maktpositionering sker grupperna emellan</p>
|
3 |
En studie av kursplanens intentioner och bransbehov inom hotell och restaurangprogrammetHammarström, Pelle, Jansson, Fredrik January 2008 (has links)
Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolans kursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmer skolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft? Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch? Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna med företrädare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa se de olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varit att sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behov restaurangbranschen har på utbildad arbetskraft. Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser. Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag. Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen. De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltför mycket maktpositionering sker grupperna emellan
|
4 |
"Dessutom utför eleven i huvudsak gestaltningen på ett tillfredställande sätt" : En undersökning av Gy11:s riktlinjer för bedömning av dans som konstnärligt ämneSvensson, Sara January 2013 (has links)
Det estetiska programmet med inriktning dans finns på gymnasieskolor runt om i Sverige. Det är ett program som vilar på praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsställande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen är att med filosofen Jürgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas språkliga redskap, samt användandet av värderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som går det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har själv dansat i över 20 år, varit en tidigare elev på det nämnda programmet och finner mig i en position där jag snart är på väg att bedöma elever i det som jag själv blivit bedömd i; dans som ett konstnärligt ämne. Tidigare forskning pekar på att dans bär en lång tradition av mästarlära, där eleven ärver en tyst kunskap och lär sig att bemästra dans som hantverk från sin lärare. Dansundervisningen tar idag plats som ett ämne som vilket annat i en skolvärld dominerad av "mätbar" teoretisk kunskap. Men problematiken ligger i hur man som lärare ska ge en rättvis bedömning i kunskap som faller utanför det teoretiska. Till grund för studien ligger en kombinerad kvantitativ och kvalitativ textanalys av nämnda kursplaner. Materialet har analyserats utifrån ett hermeneutisk perspektiv och Habermas teori kring kommunikativt handlande. De sammantagna resultaten visar att de fyra kursplanerna kompletterar varandra för att ge eleverna verktyg till att bemästra dans som hantverk. Kursplanerna som avser de mer praktiska kurserna visar sig vara mer värderande och mindre preciserade, vilket skapar utrymme för varje lärare att göra sin egen tolkning kring vad som är giltig kunskap inom dans. Den kursplan som däremot gäller för den mer teoretiska kursen har tydliga graderande ord och är mer preciserad. Resultatet tyder på att kursplaner som gäller för en teoretisk kurs förefaller vara mer lättillgänglig ur ett språkligt perspektiv då utrymmet för tolkning är snävare. Detta skapar i sin tur större möjligheter för en god validitet och reliabilitet vid bedömning.
|
5 |
Från de värmländska skogarna mot nya landskap och dess musikaliska uttryck : En självobservation av hur jag som värmländsk spelman tar mig an och drar lärdom av estradmusiken från Hälsingland med noterna som ”mästare” / From the Forests of Värmland towards new Provinces and its musical expressions : A Self-observation of how I as a fiddler from Värmland explore and learn from the estrade music from Hälsingland with sheetnotes as a ”master”Kull, Hanna January 2014 (has links)
Jag har genom en självobservation studerat hur jag som värmländsk spelman har jobbat för att lära mig Ranungspolskorna av Jon Erik Öst. Syftet har varit att studera min egen läroprocess genom att tillägna mig musik från en annan tradition med noter som mästare. En central fråga i mitt arbete har varit om de förkunskaper jag haft räcker för att spela den nya traditionen eller om jag behöver addera ny kunskap, och i så fall vilken, för att lyckas. Jag har använt mig av videofilmning, ljudinspelning och loggboksskrivande för att dokumentera vad som hänt, och detta material ligger till grund för mitt resultat. Det teoretiska perspektiv som arbetet bygger på är mästarläran, dock med fokus på att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som har samarbetat, och inte en ytterligare människa som har agerat mästare. I och med att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som samarbetat så har inte ytterligare en människa agerat mästare i studien. Slutligen presenteras resultatet av studien under två rubriker där den första rubriken presenterar läroprocessen och den sista ger konkreta exempel på skillnader och likheter mellan Värmlands och Hälsinglands folkmusikgenre. Resultatet diskuteras därefter i relation till tidigare forskning och bakgrundslitteraturen som använts i föreliggande studie. / I have by a self-observation studied how I as a fiddler from the province of Värmland have worked to learn to play the Ranungspolskorna by Jon Erik Öst. The aim has been to study my own learning process by studying music from a different tradition with sheet notes as a master. A central issue in my work has been to find out if the previous knowledge I already have is enough to play the new music tradition or what new knowledge I need to add to succeed. I have been using video recording, audio recording and writing logbook to document what has happened, and this material forms the basis of my results. The theoretical perspective underpinning the work is master learning, but with focus on the cooperation between myself, my instrument and the sheet notes, and no another person acting as the master in the study. Finally I present the result of the study under two headings. The first one presents the learning process and the second gives concrete examples of the differences and similarities between the folk music genre from the provinces of Värmland and Hälsingand. The result is then discussed in relation to the previous research and background literature used in the present study.
|
6 |
Att lära med händerna : En studie av vad, hur och varför man lär i slöjden / To learn with your Hands : A Study of what, how and when Pupils learn in Handicraft InstructionPersson, Elin January 2008 (has links)
<p>Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra. I litteraturgenomgången behandlas Nationella utvärderingen 2003, vars resultat är en utgångspunkt för studien. Vidare ingår litteratur om slöjd i skolan, om mästarlära, tyst kunskap och situerat lärande. Resultatet av studien visar att när eleverna talar om vad de lär sig i slöjden kan man dela upp deras utsagor i två nivåer. Dels handlar det om uttalanden om vad de lär sig i slöjden, dels om uttalanden om vad en duktig slöjdelev kan, eller vad läraren sätter betyg på. På den första nivån handlar det framför allt om ämnesfakta, den andra nivån är mer mångfacetterad. Där handlar det ofta om över-gripande förmågor, som t ex självständighet och problemlösningsförmåga. När lärarna talar om vad lärinnehållet i slöjden är ingår båda nivåerna. Vidare visar resultatet att sättet att lära i slöjden är att lära genom att göra och att lära av varandra, både av läraren i ett traditionellt mästar-lärlingförhållande och av kamrater. Vissa delar av slöjdkun-skaperna tycks vara svåra att verbalt formulera, kunskapen kan ses som kroppslig. Eleverna upplever inte att slöjden har någon betydelse för vidare studier eller arbetsliv, utan ser en-bart vardagskunskaperna som användbara. I jämförelse med skolans övriga undervisningsämnen ses slöjd av eleverna som oväsentlig. Lärarna anser att de förmågor slöjden utvecklar är väsentliga för elevernas framtida liv. Lärarna anser också att syftet med slöjden är att utveckla hela människan. Resultaten diskuteras utifrån frågeställningarna och litteraturen.</p>
|
7 |
Att lära med händerna : En studie av vad, hur och varför man lär i slöjden / To learn with your Hands : A Study of what, how and when Pupils learn in Handicraft InstructionPersson, Elin January 2008 (has links)
Uppsatsen är en undersökning av elevers och lärares upplevelser av lärandet i slöjden. Frågeställ-ningarna berör innehållet i lärandet, sättet att lära och syftet med ämnet. Metoden är observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, delvis inspirerade av observationerna. Studien gjordes på två olika skolor. Antalet observationer är sju, elevintervjuerna är 17 och lärarintervjuerna fyra. I litteraturgenomgången behandlas Nationella utvärderingen 2003, vars resultat är en utgångspunkt för studien. Vidare ingår litteratur om slöjd i skolan, om mästarlära, tyst kunskap och situerat lärande. Resultatet av studien visar att när eleverna talar om vad de lär sig i slöjden kan man dela upp deras utsagor i två nivåer. Dels handlar det om uttalanden om vad de lär sig i slöjden, dels om uttalanden om vad en duktig slöjdelev kan, eller vad läraren sätter betyg på. På den första nivån handlar det framför allt om ämnesfakta, den andra nivån är mer mångfacetterad. Där handlar det ofta om över-gripande förmågor, som t ex självständighet och problemlösningsförmåga. När lärarna talar om vad lärinnehållet i slöjden är ingår båda nivåerna. Vidare visar resultatet att sättet att lära i slöjden är att lära genom att göra och att lära av varandra, både av läraren i ett traditionellt mästar-lärlingförhållande och av kamrater. Vissa delar av slöjdkun-skaperna tycks vara svåra att verbalt formulera, kunskapen kan ses som kroppslig. Eleverna upplever inte att slöjden har någon betydelse för vidare studier eller arbetsliv, utan ser en-bart vardagskunskaperna som användbara. I jämförelse med skolans övriga undervisningsämnen ses slöjd av eleverna som oväsentlig. Lärarna anser att de förmågor slöjden utvecklar är väsentliga för elevernas framtida liv. Lärarna anser också att syftet med slöjden är att utveckla hela människan. Resultaten diskuteras utifrån frågeställningarna och litteraturen.
|
8 |
Melodispel på ostämda slagverksinstrument och utvecklande av tamburinspelet i svensk folkmusik : En självobservation av processen att lära sig nya tekniker / Melodies on untuned percussion instruments and development of the tambourine playing in swedish traditional music : A self-observation of the process of learning new techniquesJohansson, Henrik January 2014 (has links)
Detta arbete handlar om hur jag som folkmusikslagverkare genom självobservation kan lära mig en speciell spelteknik för att framkalla melodier på ostämda slagverksinstrument med fokus på tamburinen och hur denna kan simulera ett helt trumset med samma spelteknik. Syftet har varit att undersöka om det som slagverkare går att komma från rollen som en ackompanjemangsmusiker och istället ses som en melodispelare samt att se hur man kan utnyttja tamburinens fulla kapacitet för att hitta nya spelsätt och nya möjligheter. För att göra detta arbete, och för att observera mig själv i min lärandeprocess, har jag använt mig av videoinspelning, ljudinspelning och kontinuerligt loggboksskrivande. Min teoretiska utgångspunkt i detta arbete är mästarläran och det är utifrån den teorin jag har bearbetat mitt datamaterial. I resultatet presenterar jag processen när jag, i relation till folkmusikgenren, har lärt mig att spela melodier på ostämda slagverksinstrument och att simulera att helt trumset på endast en tamburin. Jag har tydligt visat de tekniker jag har övat på för att lyckas med detta. I resultatet framkommer också att det har varit en stor fördel att redan ha vana från andra slagverksinstrument och att jag har haft två olika mästare under arbetsprocessen, själva folkmusiktraditionen och spelmannen på slagverk, Petter Berndalen. / This work is about how I as a folk music percussionist through self-observation can learn a special playing technique for inducing melodies on untuned percussion instruments with a focus on the tambourine and how this can simulate a full drum kit with the same playing technique. The aim was to examine whether as a percussionist is able to go from the role as an accompaniment musician and instead be seen as a melody player and to see how to exploit tambourines full capacity to find new ways of playing and new opportunities. To make this work, and observing myself in my learning process, I have used the video recording, audio recording and continuous logbook writing. My theoretical basis of this work is master-learning and it is from that theory I have analysed my data material. In the result, I present the process when I, in relation to traditional music genre, have taught myself to play melodies on untuned percussion instruments and to simulate the whole drum kit with only one tambourine. I have clearly demonstrated the techniques I have practiced in order to succeed. This result also reveals that there has been a great advantage to already have experience from other percussion instruments and that I have had two different masters during the working process, the traditional music genre and the traditional music percussionist, Petter Berndalen.
|
9 |
"Hänger ni med?" : En undersökning om danslärares frågor till elevernaIsaxon, Saga January 2020 (has links)
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka typer av frågor som används inom dansundervisningen på gymnasiet samt vilka bakomliggande faktorer och undervisningstraditioner som kan påverka hur lärarna väljer att använda sig av verbal kommunikation i sin undervisning. Arbetet tar sin utgångspunkt i sociokulturell teori samt socialkonstruktivism som fokuserar på hur kunskap är konstruerad i klassrummets sociala sammanhang genom språk och andra semiotiska medel. För att kunna undersöka detta användes två olika tillvägagångssätt som var klassrumsobservationer för att kunna registrera frågorna, och intervjuer med danslärare för att diskutera och synliggöra undervisningstraditioner inom deras ämne. Resultatet pekar på att när eleverna är fysiskt aktiva i danssalen använder läraren sig ofta av kontrollfrågor och retoriska frågor. Kontrollfrågorna användes för att behålla strukturen på lektionen och de retoriska frågorna användes som verktyg för förståelse när eleverna skulle vara fysiskt aktiva. Syftet verkade vara att eleven skulle ta med sig frågan och fortsätta med sitt utforskande, och därmed också delvis svara på frågan genom en fysisk redovisning. Slutsatsen är att det finns en stark tradition av mästarlära inom dans och att detta är en del av ämnets särprägel. Som ämne på gymnasiet behöver denna lärostil kompletteras med annat och dessa verktyg och modeller kräver ytterligare forskning. / The aim of this degree project has been to look into what types of questions that are being used within dance education in upper secondary school, as well as which factors and traditions that could be affecting the verbal communication. The principal theoretical framework underlying this study is sociocultural theory and social constructivism, which both focuses on how knowledge is constructed in the social context of the classroom through language and other semiotic ways. Two different methods were used in this project - classroom observations to register the questions being asked and a focus group interview with dance teachers to discuss and highlight teaching traditions within their subject. The result indicates that when the students are physically active in the dance studio, the teacher often uses control questions and rhetorical questions. The control questions were used to maintain the structure of the lesson and the rhetorical questions were used as a tool for comprehension when the students would be physically active. The purpose with these questions seemed to be that the student would listen to the question and continue with the exploration of movement, and thereby also partially answer the question through a physical presentation. The conclusion is that there is within dance a strong tradition of learning from a master as an apprentice and that this is part of the subject's distinctive character. As a subject in upper secondary school, this learning style needs to be supplemented with other things and these tools and models require further research.
|
10 |
Arbetsplatsförlagt lärande inom handelnLundvall, Joakim January 2016 (has links)
I Gymnasieskola 2011 föreligger radikal skillnad mellan Skolverkets krav på lärare och dess krav på handledare för arbetsplatsförlagt lärande (APL). Till exempel finns för handledare ingen motsvarighet till kravet om att varje elev ska erbjudas individualiserad undervisning. Detta krav ser inom skolundervisning ut att vara svårt eller omöjligt att uppfylla på grund av det stora antalet elever och ämnen, medan ett närmande av samma mål förefaller intuitivt rimligt och tidsmässigt betydligt enklare att uppnå i en handledarsituation. Dokumentstudier visade att Skolverket ser Mästarlära som grund för lärande under APL och valet av den grunden förklarar skillnaden i kravställandet. Enligt mästarläran sker upptagandet av yrkeskunskaper och yrkeskultur inom, och i samspel med, en yrkesgemenskap, genom till exempel observation och imitation och upptagande av tyst kunskap. Upptagandet i ett socialt sammanhang anses centralt för inlärningen och i fokus på bekostnad av det traditionella förhållandet mästare – elev.Ovanstående utesluter inte uppenbart möjligheten att det vore gynnsamt för APL med en betoning på ett individorienterat bemötande från arbetsplatsen. Sedan publikationen av Gy 2011 har Skolverket manifesterat tilltagande intresse för handledande under APL och 2014 lanserades en webbaserad handledarutbildning. Dess innehåll ger uttryck för önskemål om individuellt hänsynstagande gentemot eleven. I ett försök att nå klarhet om handledares syn på APL och handledarutbildning och om det föreligger förutsättningar för att APL ska kunna fungera enligt Skolverkets intentioner, genomfördes en totalundersökning av APL-platserna i en kommun, genom intervjuer baserade på ”enkät under ledning”. Det visade sig att samtliga APL-platser, i enlighet med mästarläran, använde ett fördelat handledarskap och att det finns utrymme för individuellt hänsynstagande. Intresset för Skolverkets handledarutbildning var tydligt och samtliga förutsättningar för lärande enligt mästarläran föreföll vara på plats. Benägenheten att genomgå Skolverkets handledarutbildning var dock liten, vilket tillskrivs utbildningens längd. En förkortad version av kursen framstår därmed som angelägen.
|
Page generated in 0.0718 seconds