Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna uppsats är att studera psykiskt välbefinnande i relation till deltidsarbete och anställningsform via kvantitativ analys. Studien baseras på data från Levnadsnivåundersökningen 2010 och innefattar anställda kvinnor och män i åldern 19-65. Den teoretiska utgångspunkten är Standings teori om prekariatet, en ny samhällsklass som kännetecknas av osäkerhet i anställningar. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan osäkra anställningar och psykisk ohälsa, men det saknas forskning på just deltidsarbete och psykisk ohälsa, vilket motiverade oss att göra denna studie. För att undersöka hur sannolikheten att lida av psykisk ohälsa/nedsatt psykiskt välbefinnande ser ut för olika grupper tillämpades logistisk regression. Som beroende variabel användes ett befintligt index för psykiskt välbefinnande, som sedan analyserades mot ett antal oberoende variabler, främst deltid, kön, ålder och klass. Resultatet visar att kvinnor jobbar deltid i högre utsträckning än män, och att de även löper högre risk att ha nedsatt psykiskt välbefinnande i jämförelse med män.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva skäl till deltidsarbete hos landstingsanställda sjuksköterskor samt att beskriva vilka möjligheter och begränsningar som deltidsarbetet kan innebära. Bakgrund. Deltidsarbete är vanligt förekommande bland sjuksköterskor, såväl nationellt som internationellt. I Sverige arbetade 40 % av Vårdförbundets medlemmar deltid 2011. Att arbeta inom vården kan innebära höga krav, både på fysisk belastning och även krav på ett stort emotionellt engagemang. Deltidsarbete kan på många sätt upplevas som positivt, men det kan även innebära negativa konsekvenser. Skälen till sjuksköterskors deltidsarbete finns delvis beskrivna i internationell forskning men kunskapen om ämnet i svenska förhållanden är bristfällig. Design. Studien har en kvalitativ ansats och designen är explorativ och deskriptiv. Metod. Tio deltidsarbetande sjuksköterskor intervjuades under 2013, intervjuerna transkriberades till text och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas skäl till deltidsarbete var många och deltidsarbete innebar både möjligheter och begränsningar. Arbetssituationen var betydelsefull och påverkade till viss del valet av deltidsarbete. Mer ledig tid gav möjlighet till återhämtning och att spendera mer tid med familjen, skäl som i många fall motiverade deltidsarbete. Lägre inkomst och sämre patientkontinuitet var exempel på deltidsarbetets mer negativa följder.Slutsats. Skälen till varför sjuksköterskor arbetade deltid var många och komplexa, det finns inte ett specifikt skäl som förklaring och deltid innebar både möjligheter och begränsningar. Sjuksköterskorna uttryckte stort ansvarskännande för både arbetet och hemmet, och deltidsarbetet upplevdes mest vara något positivt.

<p>Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män.</p><p>Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det?</p><p>Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt. Vi blev även inspirerade av arbeten av Lisbeth Bekkengen och Mikael Nordenmark.</p><p>Den svenska jämställdhetspolitiken handlar bland annat om att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. För småbarnsföräldrar handlar det ofta om att det skett en utökning av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet, och att föräldraskapet innebär att man måste prioritera för att räcka till både hemma som på arbetsplatsen. Våra respondenter visar bland annat på att det existerar en prioritering av föräldrarollen och att kvinnor tillför mer av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet. Prioriteringar och val man gör som småbarnsföräldrar ser mer som en konsekvens av individuella val och slumpmässiga skeenden än att det har med föreställningar om kön att göra.</p>

Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män. Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det? Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt. Vi blev även inspirerade av arbeten av Lisbeth Bekkengen och Mikael Nordenmark. Den svenska jämställdhetspolitiken handlar bland annat om att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. För småbarnsföräldrar handlar det ofta om att det skett en utökning av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet, och att föräldraskapet innebär att man måste prioritera för att räcka till både hemma som på arbetsplatsen. Våra respondenter visar bland annat på att det existerar en prioritering av föräldrarollen och att kvinnor tillför mer av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet. Prioriteringar och val man gör som småbarnsföräldrar ser mer som en konsekvens av individuella val och slumpmässiga skeenden än att det har med föreställningar om kön att göra.

I takt med att antalet som studerar på universitet eller högskola ökar, ökar även konkurrensen på arbetsmarknaden. För att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden väljer fler studenter att arbeta deltid under studieperioden. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv samspelar samt vilka positiva och negativa konsekvenser det har på studenters lärandeprocess. Utifrån vårt syfte har vi formulerat tre frågeställningar som besvaras genom en kvalitativ studie där åtta personalvetarstudenter från ett svenskt lärosäte intervjuas. Teorierna som ligger till grund för studien är Tynjäläs och Ellströms perspektiv på formellt och informellt lärande. Efter att ha analyserat det insamlade materialet med hjälp av en tematisk analys har vi presenterat ett resultat som visar på att en kombination av formellt och informellt lärande är att föredra. Ett lyckat samspel mellan heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv genererar ett sådant lärande då studierna ger teoretiska, generaliserade färdigheter medan arbetet ger praktiska, situations kompetenser. Resultaten indikerar att respondenterna upplever positiva konsekvenser av detta samspel för lärandet i sin helhet, men att de kan ha negativa konsekvenser främst för studentlivet. Studien åskådliggör komplexiteten kring att en konsekvens kan vara både positiv och negativ på samma gång och att en lärandeaktivitet kan vara formell och informell på samma gång. Studien presenterar hur studenter lyckas parera livspusslet.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om vilka faktorer som motiverar personalvetarstudenter på Uppsala universitet att kombinera heltidsstudier med deltidsarbete. Vi har preciserat syftet genom två frågeställningar: “Vilken betydelse får relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap för studenternas motivation till att arbeta deltid?” och “Vilka inre och yttre faktorer påverkar studenternas motivation till att söka deltidsarbete?” Resultatet i studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personalvetarstudenter. De teorier som studien utgår från är praktisk kunskap baserat på Deweys pragmatiska syn på lärande som handlar om att teori kombinerat med erfarenhet främjar lärande. Baserat på Decis self-determination theory används begreppen inre och yttre motivation. Är en person inre motiverad utför de en handling på grund av eget intresse, nöjet att utvecklas och lära sig nya saker. En person som är yttre motiverad motiveras av incitament som belöningar som kommer med att utföra en uppgift. Resultatet visar att respondenterna upplever en avsaknad av praktisk kunskap i utbildningen och att de ges större möjlighet att applicera sina teoretiska kunskaper i praktiken på deras deltidsarbeten. Vidare visar det sig att “utveckling och nyfikenhet”, “arbetslivserfarenhet och anställningsbarhet” och “beröm från arbetsgivare” var mer avgörande för valet att söka deltidsarbete än “lön” och “betyg från universitetet”. I studiens avslutande avsnitt diskuteras varför belöningar måste vara givande och meningsfulla på lång sikt och svårigheten med att kategorisera respondenternas motivation som antingen inre eller yttre motivation samt vikten av praktiska inslag i personalvetarutbildningen.

<p>During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for.</p><p>Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector. It is important to point out that the decision only effect workers who are connected to the collective agreement between the union, Svenska Kommunalarbetareförbundet, and Karlstad Community. The private care company does not provide such a prospect. Instead it focuses on keeping its costs as low as possible, by only using the human resource when it is needed.</p><p>Should part-time workers preferential right to increased working hours be strengthened through firmer legislation? Or should the social partners make further efforts to find solutions that cater for both employers’ and employees’ interests. Section 25 a of the Employment Protection Act is in our opinion, not an effective regulation in order to reach the goal with reducing part-time unemployment, since the intentions behind the Section have not been fully possible to realise. However, we do not believe that the workers right should be strengthened through legislation. Instead we would like the social partners to cooperate to a higher extent, in order to make collective agreements that suit different parts of the labor market. If the problem with part-time unemployment continues to exist, the society has to decide how determined it really is to eliminate the part-time unemployment.</p>

During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for. Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector. It is important to point out that the decision only effect workers who are connected to the collective agreement between the union, Svenska Kommunalarbetareförbundet, and Karlstad Community. The private care company does not provide such a prospect. Instead it focuses on keeping its costs as low as possible, by only using the human resource when it is needed. Should part-time workers preferential right to increased working hours be strengthened through firmer legislation? Or should the social partners make further efforts to find solutions that cater for both employers’ and employees’ interests. Section 25 a of the Employment Protection Act is in our opinion, not an effective regulation in order to reach the goal with reducing part-time unemployment, since the intentions behind the Section have not been fully possible to realise. However, we do not believe that the workers right should be strengthened through legislation. Instead we would like the social partners to cooperate to a higher extent, in order to make collective agreements that suit different parts of the labor market. If the problem with part-time unemployment continues to exist, the society has to decide how determined it really is to eliminate the part-time unemployment.

This thesis investigates the view of the Swedish government on how working hours can be used as a tool to promote equality in Sweden. Previous research shows how women are experiencing a bigger challenge than men in achieving a balance between work and family life since they take a larger responsibility for the unpaid work at home. This leads to inferior prerequisites in life for women, which in turn means that we live in an unequal society. At the same time research shows that there are two ways to go when it comes to changing working hours in favour of equality: an extension of the working hours for women who work part-time or a shortening of the working hours over all in the Swedish society. The aim of this thesis is to investigate which of these alternatives that is promoted by the Swedish government. This will be done through a critical discourse analysis.   The investigation shows that the Swedish government promotes the alternative where the women working part-time extend their working hours to full-time as a solution to the equality problem. This goes in line with what previous research has shown on this matter; that the working culture in Sweden is strong and that the idea of a “working line” is a strong concept that has been used since the start of the 20th century to this day. This also shows that there is a reigning discourse where it is not possible to talk about a shortening of working hours as a solution to the equality problem. As previous research has shown, this investigation also finds that the government continues to emphasize the economic consequences that come out of the fact that women to a large extent work part-time. The question of who is going to take care of the unpaid work at home when women starts to work full-time, however, remains unanswered.