<p>Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män.</p><p>Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det?</p><p>Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt. Vi blev även inspirerade av arbeten av Lisbeth Bekkengen och Mikael Nordenmark.</p><p>Den svenska jämställdhetspolitiken handlar bland annat om att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. För småbarnsföräldrar handlar det ofta om att det skett en utökning av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet, och att föräldraskapet innebär att man måste prioritera för att räcka till både hemma som på arbetsplatsen. Våra respondenter visar bland annat på att det existerar en prioritering av föräldrarollen och att kvinnor tillför mer av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet. Prioriteringar och val man gör som småbarnsföräldrar ser mer som en konsekvens av individuella val och slumpmässiga skeenden än att det har med föreställningar om kön att göra.</p>

Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män. Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det? Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt. Vi blev även inspirerade av arbeten av Lisbeth Bekkengen och Mikael Nordenmark. Den svenska jämställdhetspolitiken handlar bland annat om att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. För småbarnsföräldrar handlar det ofta om att det skett en utökning av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet, och att föräldraskapet innebär att man måste prioritera för att räcka till både hemma som på arbetsplatsen. Våra respondenter visar bland annat på att det existerar en prioritering av föräldrarollen och att kvinnor tillför mer av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet. Prioriteringar och val man gör som småbarnsföräldrar ser mer som en konsekvens av individuella val och slumpmässiga skeenden än att det har med föreställningar om kön att göra.

Volunteering involves performing tasks without receiving any compensation for it. Interest in this idealistic commitment to non-profit organizations is growing and the primary reasons for this is to help other people, pursue their interests and contribute to the organization. The purpose of the study is to examine what it is that motivates individuals to commit to non-profit organizations. This study will only examine aid organizations. In order to answer the question four different theories have been used and these are the most fundamental theories in this field. These theories are Maslow's hierarchy of needs, Hertzberg's two-factor theory, Self-Determination Theory and The Gift. In this study twelve volunteers, dedicated individuals within aid organizations, have been interviewed. The study is a qualitative study in which semi-structured interviews were used. The findings of the study have shown that there are four prominent motivational factors why individuals engage in non-profit organizations. These four factors are the following; contributing and making a difference, appreciation, personal development and experience and the social environment.

En historisk översikt visar på att det skett förändringar i det svenska samhället när det kommer till arbetsmarknaden. Kvinnor har kommit att ta en större plats och är överrepresenterade i offentlig sektor, även på chefspositioner. Kvinnliga chefer visar en högre grad av stress än vad männen gör. Kvinnor och män upplever stress olika, där kvinnor stressar både över familjelivet och arbetslivet. Därav skapas ett intresse för att undersöka vilka andra faktorer som kan påverka upplevelsen av stress. Studiens syfte är att undersöka om kvinnliga chefer i offentlig sektor upplever en högre grad av stress än manliga chefer, samt om faktorerna arbetsmiljö, oavlönat arbete och chefskap påverkar graden upplevelse av stress. Studiens teoretiska referensram presenterar teorier om könsordningen, stress där obetalt arbete ingår, arbetsmiljö och chefskap. Studien är en kvantitativ undersökning där enkäter skickats ut till 170 chefer i offentlig sektor i Sverige. Lika många kvinnor som män och svarsfrekvensen uppkommer till 44 respondenter. Studiens resultat visar att det inte finns några skillnader när det kommer till kvinnliga och manliga chefers upplevelse av stress i offentlig sektor. Det fanns inte heller något samband med faktorn chefskap. Däremot har det visat sig att arbetsmiljön är en bidragande faktor till upplevelsen av stress. Det finns även en liten indikator på att oavlönat arbete påverkar graden av stress. Studiens resultat bekräftar till viss del tidigare forskning och teorier förutom när det kommer till skillnader mellan kvinnor och män. Studiens slutsats är att chefer i offentlig sektor oavsett kön upplever stress i relation till arbetsmiljö.