<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvägagångssätt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.</p><p>Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dåvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje år. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess är att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrånvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom så fanns statistik angående personal med i årsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning där jämställdhet ingår.</p><p>Forshaga kommun är en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero på den könsordning som råder i samhället där det är tradition att vårdarbete och arbete med barn är kvinnorelaterat. Forshaga kommun arbetar för ökad jämställdhet och det råder ett övergripande önskemål om att få in fler män i verksamheterna.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med anledning av att vi därigenom kan studera förhållningssätten hos de olika individerna vilket enligt Jacobsen (2002) kan vara svårt att utläsa vid en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden utfördes i form av intervjuer och materialet blev primärdata, det vill säga förstahandsinformation. Vi har även använt oss av sekundärdata, andrahandsinformation, i form av material vi tillhandahöll av Forshaga kommun.</p><p>Resultatet av vår studie visar att jämställdhetsarbete, liksom alla andra organisationsförändringar, är en långsiktig förändring av handlingsmönster och förhållningssätt inom en grupp som tar tid. Forshaga kommun har kommit en bra bit på väg och vi anser att de har goda förutsättningar för att kunna arbeta ännu mer framgångsrikt med jämställdhet i framtiden och därmed agera förebild för andra kommuner i landet.</p>

Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att undersöka förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvägagångssätt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dåvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje år. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess är att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrånvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom så fanns statistik angående personal med i årsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning där jämställdhet ingår. Forshaga kommun är en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero på den könsordning som råder i samhället där det är tradition att vårdarbete och arbete med barn är kvinnorelaterat. Forshaga kommun arbetar för ökad jämställdhet och det råder ett övergripande önskemål om att få in fler män i verksamheterna. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med anledning av att vi därigenom kan studera förhållningssätten hos de olika individerna vilket enligt Jacobsen (2002) kan vara svårt att utläsa vid en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden utfördes i form av intervjuer och materialet blev primärdata, det vill säga förstahandsinformation. Vi har även använt oss av sekundärdata, andrahandsinformation, i form av material vi tillhandahöll av Forshaga kommun. Resultatet av vår studie visar att jämställdhetsarbete, liksom alla andra organisationsförändringar, är en långsiktig förändring av handlingsmönster och förhållningssätt inom en grupp som tar tid. Forshaga kommun har kommit en bra bit på väg och vi anser att de har goda förutsättningar för att kunna arbeta ännu mer framgångsrikt med jämställdhet i framtiden och därmed agera förebild för andra kommuner i landet.

Under vår egen skolgång och även vid högre studier vid universitet och högskola har vi upplevt fenomenet att flickor uppmuntras i de få ämnen som pojkar ses som dominanta i, men har aldrig stött på att pojkarna uppmuntras i de ämnen som flickor generellt presterar bättre i. Detta fick oss att vilja ta reda på vad detta berodde på och hur man skulle kunna visa på att även pojkar behöver uppmuntras. Litteraturstudien är gjord efter Forsberg och Wengströms (2003) modell för en systematisk litteratur studie med inslag av metaanalys (jämförelser mellan litteraturerna). Vi har använt oss av fem avhandlingar och två vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet av studierna visar att flickor och pojkar behandlas olika eftersom de har olika könsroller som fastslagits tidigare av de sociala omständigheterna och traditionella normer. Det påvisas dessutom att satsningar i idrottsrörelsen på flickidrotten speglar de satsningar som gjort av staten i skolan och oftast inte ger önskat resultat och istället utpekar flickor som et avbrott från normen. Nyckelord: Kön, Genus, Könsroller, Könsordning, Sociokulturellt perspektiv, Elever och Pedagoger.

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och män ges i läroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta påverkar konstruktionen av ledare från ett genusperspektiv. De tre utvalda läroböckerna har analyserats utifrån teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmärkning. Studiens resultat visar att män ges ett större utrymme i böckerna. De finns med på fler bilder och nämns fler gånger i texterna. Ofta reproducerar läroböckerna stereotypa könsroller men det finns också exempel på när könsrollerna utmanas. Då ledare presenteras är de i huvudsak män och i texterna kan skönjas att ledarbegreppet är manligt könsmärkt.

Detta är en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för våldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser får i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument från regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsättningar och spänningar både inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrågan blir otydlig och ansvaret förskjuts från staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. När jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att våldsutsatta kvinnor är en oönskad målgrupp med låg status och låg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en självklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna står för en övervägande majoritet av det skydd som finns tillgängligt för våldsutsatta kvinnor. Dessutom nämns aldrig alternativet att skyddade boenden till övervägande del skullekunna drivas med kommunala eller statliga medel. Konsekvensen av dessa diskurskonstruktioner är att våldsutsatta kvinnor tvingas förlita sig på det skydd som erbjuds av frivilligorganisationer med bristande resurser och utan krav på utbildad personal. Dessutom nödgas den kvinnliga personalen till att arbeta gratis. Jag hävdar att det finns starka patriarkala krafter som tjänar på att situationen förblir oförändrad.

En historisk översikt visar på att det skett förändringar i det svenska samhället när det kommer till arbetsmarknaden. Kvinnor har kommit att ta en större plats och är överrepresenterade i offentlig sektor, även på chefspositioner. Kvinnliga chefer visar en högre grad av stress än vad männen gör. Kvinnor och män upplever stress olika, där kvinnor stressar både över familjelivet och arbetslivet. Därav skapas ett intresse för att undersöka vilka andra faktorer som kan påverka upplevelsen av stress. Studiens syfte är att undersöka om kvinnliga chefer i offentlig sektor upplever en högre grad av stress än manliga chefer, samt om faktorerna arbetsmiljö, oavlönat arbete och chefskap påverkar graden upplevelse av stress. Studiens teoretiska referensram presenterar teorier om könsordningen, stress där obetalt arbete ingår, arbetsmiljö och chefskap. Studien är en kvantitativ undersökning där enkäter skickats ut till 170 chefer i offentlig sektor i Sverige. Lika många kvinnor som män och svarsfrekvensen uppkommer till 44 respondenter. Studiens resultat visar att det inte finns några skillnader när det kommer till kvinnliga och manliga chefers upplevelse av stress i offentlig sektor. Det fanns inte heller något samband med faktorn chefskap. Däremot har det visat sig att arbetsmiljön är en bidragande faktor till upplevelsen av stress. Det finns även en liten indikator på att oavlönat arbete påverkar graden av stress. Studiens resultat bekräftar till viss del tidigare forskning och teorier förutom när det kommer till skillnader mellan kvinnor och män. Studiens slutsats är att chefer i offentlig sektor oavsett kön upplever stress i relation till arbetsmiljö.

This study focuses on women managers in women-dominated organisations. They are leaders in organisations where the majority of the managers as well as the employees are women. In Sweden today most women and men of working age carry out paid work. Women’s salaried employment in Sweden, along with other Nordic countries, is well above the EU-average. The labour market is however divided both horizontally and vertically according to gender. Men and women tend to work in different sectors and industries, perform different tasks and hold different positions. In the public sector, 64 per cent of all managers are women. This means that quite a large proportion of women managers in Sweden work in the public sector. The empirical material consists of interviews with managers, employed in the public sector, working with care for the elderly and disabled. The results were also based on observations of the managers’ places of work as well as written material. The overall aim of the thesis is to: understand how gender power relations are produced, reproduced and changed through describing and analysing the working conditions of women managers, their room for manoeuvre, and how this (re)produces and changes in organisations dominated by women. The studied organizations are large organisations that supply a vast number of care services. The managers describe their job as compelling and stimulating and they enjoy having the power to shape the organization. Results of the analysis suggest that being in majority opens up for various ways of challenging male constructions of management. The managers do not have to relate to pre-existing notions of management. They are comfortable in the power position. They constitute the norm for management in the sense that it is what they do at work that defines management. Moreover, they do not perceive themselves as part of a gendered category as managers. The manager’s working conditions are characterized by large areas of responsibility. They are responsible for budget, staff, organizational development and day-to-day operations. Despite this, managers in woman-dominated operations are paid lower salaries than managers in both male-dominated municipality activities and in the private sector. How can it be that such highly qualified and challenging managerial practice is not rewarded high status and high salaries? In the analysis a misogyny discourse is identified which exists at the level of society and is passed on to the organisations studied. The misogyny discourse contributes to devaluing and making women’s work invisible. In parallel with misogyny, there is also a discourse glorifying men. The glorification of men gives men in minority a dominant status above the women in majority. Power relations are nevertheless not only reproduced. The results show that the women managers apply both individual and collective resistance strategies to alter subordination. The prevailing unequal conditions are thus both reproduced and challenged. / <p>QC 20131125</p>

Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen. Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory . De två teorierna används för att belysa skillnader som vi menar beror på sociala konstruktioner av kön och könsordning som också används i analysen. Resultat: Intervjupersonerna upplevde att de blev respekterade som chefer och uttryckte ingen konflikt i rollen, att vara kvinna och samtidigt chef. De utgjorde normen inom offentlig sektor där de flesta omkring dem var kvinnor. Flertalet av cheferna ansåg inte att de behövde använda några särskilda strategier för att bli tagna på allvar eller få sin röst hörd. Kvinnorna ansåg inte att de hade specifika förväntningar att uppfylla för att de var kvinnor. Samtliga chefer beskrev sitt chefskap utifrån både communal och agentic egenskaper. De beskrev fler communal egenskaper som viktiga i sitt chefskap, vilket är långt ifrån det stereotypa agentic dominerade chefskapet. Det framkom att de ser chefskapet som en balansgång mellan communal och agentic egenskaper men communal egenskaper betonades mest. Resultatet visade även på en del upplevda skillnader mellan manliga och kvinnliga chefers förutsättningar. Kvinnorna har ibland ansetts som sämre chefer vid tillsättning av tjänster och en av de chefer som har fler män kring sig har vid några tillfällen upplevt att männen vill ta steget framför och överta ledarskapet. Flera kvinnor beskrev att de upplevde att män hade det lättare när det gällde att bli accepterade i chefsrollen och lättare blev accepterade i sin auktoritet / Men has dominated the labour markets management positions through the history and formed the qualities of leadership. The leadership is linked to agentic attributes that are considered "male". How women deal with a manager role has mostly been studied in male- dominated environments where women are deviants. There is a knowledge gap in the research regarding women’s ways of handling managerial positions in a female- dominated environment where the women is the norm. The aim of this study was to see how women managers in female- dominated places of work comment on male and female qualities in the manager role. The study has a qualitative approach where six semi- structured interviews with female managers in the public sector. The interviews were recorded and transcribed. The material is processed and analyzed by thematic analysis method which has been interpreted by social role theory and role congruity theory. The two theories are used to illuminate the differences that we believe is due to the social constructions of gender and the gender order witch also is used in the analysis. The respondents felt that they were respected as managers and expressed no conflict in the role, to be a woman and at the same time manager. They constituted the norm in social services where most around them were women. The majority of the managers did not feel that they needed to use some specific strategies to be taken seriously or get their voice heard. The women felt that they did not have specific expectations because they were women; they felt that their own expectations influenced them the most. All managers describe their leadership from both communal and agentic characteristics. They describe more communal characteristics as important in the manager role, which is far from the stereotypical agentic dominated manager role. It appears that they see management to be a balance between communal and agentic qualities but that communal characteristics emphasized most. The results reveal, however, some perceived differences between male and female managers conditions. The women have sometimes been regarded as inferior managers in recruitment and one of the managers who have more men around here, sometimes felt that men wanted to step in front and take over the leadership. One manager mentions strategies to get men to handle her straight communication. Several women described that they felt that men have it easier when it comes to being accepted into the managerial role and easier accepted in its authority. It also appears that some women find that they were expected to solve more problematic situations just because they were women

Trots att Sverige anses ha en av världens mest jämställda arbetsmarknader, framställs den som en av världens mest könssegregerade horisontellt och vertikalt. Studien är utförd på BillerudKorsnäs Karlsborg som är ett svenskt skogsindustriföretag som tillverkar både pappersmassa och papper.Jag har i samråd med BillerudKorsnäs fått uppdraget att skildra produktionsoperatörernas upplevelse av jämställdheten och om det finns några organisatoriska förklaringar till att könsfördelningen ser ut som den gör. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur könsmönster och kön skapas, upprätthålls och förändras inom produktionen med hjälp av frågeställningarna;Vilka föreställningar om kön uttrycker intervjupersonerna? Vilken betydelse ser intervjupersonerna att kön har för arbetsplatsen idag? Om och på vilket sätt åskådliggörs tecken på könsmönstrens förändring? En kvalitativ metod är använd med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod av empirin. Det teoretiska ramverket utgörs av West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Ackers (1990) teori om kön och organisationer. Resultatet visar att könsmönster och kön inom produktionen inte upplevs ha någon betydelse för arbetsplatsen. Förklaringarna ligger i att arbetet inte längre anses vara fysiskt tungt och därför kan utföras av både män och kvinnor. Trots detta framkommer det att uppfattningar om skillnader mellan kvinnor och män förekommer, att kvinnor och män är olika,där skillnaderna till stor del handlar om vad kvinnor och mäns egenskaper anses bidra med till arbetsplatsen. Kvinnor anses bland annat vara noggranna til lsin natur vilket ger en indikation på att männen inte skulle vara det.Resultatet visar även att förklaringarna både förvisas ut i det omgivande samhället och in i organisationen. Resultatet visar således att den sociala konstruktionen av kön och dess könsmärkning i och utanför organisationen ligger till grund för den låga andelen kvinnor inom produktionen. / Although Sweden is considered to have one of the world's most equal labor markets, it is presented as one of the world's most gender-segregated horizontally and vertically. This study is carried out at BillerudKorsnäs Karlsborg, which is a Swedish forest industry company that manufactures both pulp and paper. In consultation with BillerudKorsnäs, I have been commissioned to describe the production operators' experience of gender equality and whether there are any organizational explanations for the gender distribution as it does. The purpose of the study is to examine and analyze how gender patterns and gender are created, maintained and changed within production using the issues; What notions of gender express the interviewees? What significance do the interviewees see that the gender has for the workplace today? If and in what way are signs of the change in gender pattern illustrated? A qualitative method is used with semi-structured interviews as a method of collecting the empirical data. The theoretical framework consists of West and Zimmerman's (1987) theory of making gender and Acker's (1990) theory of gender and organizations. The result shows that gender patterns and gender in production are not felt to have any significance for the workplace. The explanations lie in the fact that the work is no longer considered physically heavy and can therefore be carried out by both men and women. Despite this, it appears that perceptions of differences between women and men occur, that women and men are different, where the differences are largely about what women and men's properties are considered to contribute to the workplace. Women are considered to be accurate in nature, which gives an indication that the men would not. The result also shows that the explanations are both exiled in the surrounding society and into the organization. The result thus shows that the social construction of the sex and its gender labeling in and outside the organization forms the basis for the low proportion of women in production.

The younger generation is often expected to be part of changes in management gender distribution, concepts of leadership and gender power relations. Parallel with this, there are ongoing gender segregation processes within the organisations resulting in the dominance of men among managers. The aim of this thesis is to describe and understand the transition from staff to management, and in particular how gender is done in this process. The perspective on organisation and gender adopted is social constructionist. Thestudy was carried out in a large Swedish banking company between 2000 and 2005. Analysis was drawn up in order to successively answer four research questions: 1) in what way is the management sourcing process designed and how are candidates for management evaluated?, 2) how do management candidates look upon their career opportunities?, 3) how is gender done in the sourcing of new managers?, and 4) how is gender done in the careers of future managers? The empirical material consists of observations of a management development programme for potential managers, statements on management sourcing and careers, and document material. The statements come from interviews with 11 staff members, six women and five men, identified as potential managers, as well as seven people working with HR at the bank. The 11 management candidates were interviewed three times during a two-year period. The thesis develops knowledge on how gender and management are done in situations characterised by a balanced gender distribution and simultaneous male dominance. The management development programme serves as a hub for those working with sourcing new managers through its importance in identifying, developing and evaluating candidates for management. The evaluation of women and men among management candidates shows that potential is linked to women and men in different ways and that women and men are evaluated on the basis of different expectations on them as managers. Career is almost exclusively conceived as linear hierarchical movements. Nevertheless, the hierarchical view of career is confirmed almost entirely in the way men orient themselves. The career themes of the men express expectations on having a career. The experiences of the women are diverse. But even among those who have experienced encouragement to develop, this is not reflected in expectations on the future. Instead, the hope expressed is one of being allowed to continue a career. The different empowerment of the women and men express the gender power relations in the organisation and the norm of men as managers, which both men and women relate to. Two aspects are involved in the doing of gender in management sourcing and careers: construction of gender and gender ordering. Firstly, gender is constructed and ordered in the sourcing of new managers through the gendering of potential, resulting in different opportunities for women and men in organisations. Secondly, gender is constructed and ordered in careers, where careers may be understood as gendered, i.e. where expectations are created in men and hopes in women. The result is different empowerment in women and men. And thirdly, the results point to a complexity in relation to change. Gender equality initiatives and radical practices in combination with individualism and gender neutrality both put gender hierarchy into question and preserve it. Management sourcing involves several practices where the doing of gender is integrated in different ways, both conscious through gender equality initiatives, and sub-conscious through individualised and gender-neutral ideology. Thus, change requires greater consciousness and new practice. / <p>QC 20100728</p>