Ledarskap är av betydelse för arbetstagarens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Sett till de som har lägst psykiskt välbefinnande är detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar därför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i åldern 18-29 år anser är viktigast för att de ska uppleva psykiskt välbefinnande på sin framtida arbetsplats. För att besvara frågeställningarna utformades en enkät som lämnades ut till kvinnliga studenter i åldern 18-29 år. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval. Resultatet visade att respondenterna verkade föredra vissa ledaregenskaper och ledarstilar framför varandra. Sett till ledaregenskaperna var bland annat ”kommunicerar på ett bra sätt”, ” tydlig information” och ”ger stöd till dig som anställd” de egenskaper som störst andel respondenter menade var mycket viktiga. Den ledarstil som hade störst andel svar i kategorin ”mycket viktigt” var en stödjande ledarstil. Dock hade fler ledaregenskaper och ledarstilar hög andel som svarade att de var mycket viktiga för respondenternas psykiska välbefinnande på deras framtida arbetsplats. Således anser kvinnliga studenter att flera ledaregenskaper och ledarstilar är av betydelse för deras upplevda psykiska välbefinnande.

Genusskillnader i det psykiska välbefinnandet är vida dokumenterat bland ungdomar i nionde klass. Flickor mår sämre än pojkar. Föräldrarnas roll och i synnerhet mödrarnas roll har visats vara starkt bidragande till det psykiska välbefinnandet. Ångest och sömnsvårigheter är två psykiska tillstånd som nationellt ses som folkhälsoproblem. Syftet med studien har varit att undersöka mödrars iakttagelser av tecken på ångest och sömnsvårigheter hos sina döttrar. Den metod studien utgått ifrån var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har utförts. Fyra mödrar boende i en medelstor stad i Sverige med en dotter i nionde klass har deltagit. Resultatet visade att de flesta mödrar uppfattade sig ha sett tecken på ångest och/eller sömnsvårigheter. Det var också vanligare att mödrar såg tecken på ångest än sömnsvårigheter. Mödrarna uppfattade därtill svårigheter med att förklara innebörden av ångest och sömnsvårigheter. Slutsatsen av studien visar att mödrarna hade en uppfattning om hur ångest och sömnsvårigheter skulle yttras hos deras döttrar. Mödrarna i studien såg fler tecken för ångest än sömnsvårigheter och ångest uppfattades mer förekommande.

Syftet med denna uppsats är att studera psykiskt välbefinnande i relation till deltidsarbete och anställningsform via kvantitativ analys. Studien baseras på data från Levnadsnivåundersökningen 2010 och innefattar anställda kvinnor och män i åldern 19-65. Den teoretiska utgångspunkten är Standings teori om prekariatet, en ny samhällsklass som kännetecknas av osäkerhet i anställningar. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan osäkra anställningar och psykisk ohälsa, men det saknas forskning på just deltidsarbete och psykisk ohälsa, vilket motiverade oss att göra denna studie. För att undersöka hur sannolikheten att lida av psykisk ohälsa/nedsatt psykiskt välbefinnande ser ut för olika grupper tillämpades logistisk regression. Som beroende variabel användes ett befintligt index för psykiskt välbefinnande, som sedan analyserades mot ett antal oberoende variabler, främst deltid, kön, ålder och klass. Resultatet visar att kvinnor jobbar deltid i högre utsträckning än män, och att de även löper högre risk att ha nedsatt psykiskt välbefinnande i jämförelse med män.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av den personliga kontrollen för det psykiska välbefinnandet, samt om det finns någon könsskillnad i betydelsen av den. Med utgångspunkt i teorin om resursersättning, som antar att utbildning har större positiv effekt på det psykiska välbefinnandet för kvinnor än för män, formuleras ett antal frågeställningar om huruvida den personliga kontrollen har större positiv inverkan på kvinnors nivå av psykiska välbefinnande jämfört med män. Genom multipla linjära regressionsanalyser baserade på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, undersöks 4306 män och kvinnor. Resultaten av analyserna visar på att den personliga kontrollen har större inverkan på kvinnors nivå av det psykiska välbefinnandet jämfört med män, trots att kvinnor generellt har lägre nivåer av både psykiskt välbefinnande och personlig kontroll, samt att kvinnor som inte arbetar i högre grad behöver förlita sig på den personliga kontrollen för att må bra psykiskt. Dessa resultat ger stöd åt att tro att den personliga kontrollen, i linje med resursersättningsteorin, används för att känslomässigt och mentalt täcka upp för sådana socioekonomiska resurser som brister.

No description available.

No description available.

För många kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller båda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förändras vilket även påver-kar kvinnornas psykiska välbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar kvinnor att uppnå ökat psykiskt välbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrån studiens syfte. Resultatet visade på att kvinnornas känsla av normalitet, helhet och kvinnlig identitet var känslor som kvinnorna ville uppnå genom sina val av bröstrekonstruktion eller användning av bröstprotes. I kvin-nornas beslutfattningsprocess framkom det att stöd från när-stående och sjuksköterska, delaktighet i behandling och in-formation var viktiga komponenter för att kvinnorna skulle uppnå högre psykiskt välbefinnande efter mastektomin. Det framkom i flera studier att kvinnor hade velat få mer infor-mation och träffa kvinnor som genomgått bröstrekonstruk-tion för att få råd och stöd. Det är viktigt som sjuksköterska att vara medveten om kvinnornas behov av stöd och att kun-na ge adekvat information som leder till att kvinnorna kan vara delaktiga i sin behandling och ta autonoma beslut. Mer forskning om protesanvändning behövs då det inte fanns mycket tillgängligt.

Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande. Det sociala utifrån att de upplever sig ha stor delaktighet i form av inflytande, rikt socialt liv samt känsla av tillhörighet. Det psykiska välbefinnandet upplevs utifrån erfarenheten av mestadels positiva känslor, god självbild, tillfredsställelse med sin livssituation samt positiv syn på framtiden. I studien tyds en genomgående förnöjsamhet bland intervjudeltagarna inom alla undersökta livsområden. Min tolkning är att förnöjsamheten finns där tack vare den delaktighet och välbefinnande de upplever.

Nedsatt psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress innebär en risk för påfrestning på den gravida kvinnan samt kan påverka barnets utveckling negativt. Om det finns ett samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress är dock mindre känt. Syftet med denna uppsats var att undersöka psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress hos gravida kvinnor (medelålder = 30.9 år [range 19-43]) i Västerbotten, samt hur dessa tillstånd hör samman med varandra och med ett urval relevanta bakgrundsfaktorer. Enkäter besvarades av 448 kvinnor från graviditetsvecka 24 inom ramen för ett större forskningsprojekt (Northpop). Resultatet visade en hög prevalens av nedsatt psykiskt välbefinnande (27.9%) och att tillståndet kan höra samman med förhöjd graviditetsrelaterad stress samt med bakgrundsfaktorer som ålder, utbildning och sysselsättning. Den graviditetsrelaterade stressen gällde främst oro över barnets hälsa, missfall och/eller förlossningskomplikationer, samt ekonomi och/eller studie-/arbetssituation. Låg ålder visades ha ett samband med nedsatt psykiskt välbefinnande och ökad graviditetsrelaterad stress och låg utbildning hade ett samband med nedsatt psykiskt välbefinnande. Även sjukskrivna och studerande kvinnor verkade ha en högre risk att drabbas av nedsatt psykiskt välbefinnande och ökad graviditetsrelaterad stress. Denna kunskap kan vara av betydelse för utformande av preventiva insatser samt för vägledning i mötet med gravida kvinnor inom mödrahälsovården.

<p>Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes. Självobjektifiering, heterosexuell självrepresentation och trivsel i gaykulturen kan tänkas bidra till en förståelse av psykiskt välbefinnande hos homosexuella män. Metodologisk reliabilitet och validitet diskuteras. Resultatet diskuteras utifrån heteronormativa maktstrukturer och genusordning.</p>