• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Självobjektifiering hos gymnasieelever och högskoleelever : en undersökning om köns- och åldersskillnader, samt om samband mellan själobjektifiering och anknytningsstil

Olsson, Johan January 2008 (has links)
Det huvudsakliga syftet med föreliggande undersökning var att beskriva självobjektifiering hos gymnasie- och högskolestudenter. Köns- och ålderskillnader utforskades. Vidare undersöktes samband mellan självobjektifiering och anknytningsstil. Metoden för undersökningen var självskattningsformulären ”The Relationship Questionnaire” och ”Trait self-objectification Questionnaire”. Deltagarna bestod av elever i åldrarna 18 från en gymnasieskola och 19-40 från en motsvarande humanistisk fakultet på en medelstor högskola. Totalt deltog 165 individer i studien, varav 90 kvinnor och 75 män. Resultaten visade att deltagarna med ”trygg” anknytningsstil hade signifikant lägre grad av självobjektifiering än deltagarna med ”fixerad” respektive ”rädd” anknytningsstil. Vidare visade resultaten att de kvinnliga deltagarna hade signifikant högre grad av självobjektifiering än männen, samt att gymnasieeleverna hade signifikant högre grad av självobjektifiering än högskoleeleverna. Implikationer och förslag för framtida forskning diskuterades.
2

Självobjektifiering hos gymnasieelever och högskoleelever : en undersökning om köns- och åldersskillnader, samt om samband mellan själobjektifiering och anknytningsstil

Olsson, Johan January 2008 (has links)
<p>Det huvudsakliga syftet med föreliggande undersökning var att beskriva självobjektifiering hos gymnasie- och högskolestudenter. Köns- och ålderskillnader utforskades. Vidare undersöktes samband mellan självobjektifiering och anknytningsstil. Metoden för undersökningen var självskattningsformulären ”The Relationship Questionnaire” och ”Trait self-objectification Questionnaire”. Deltagarna bestod av elever i åldrarna 18 från en gymnasieskola och 19-40 från en motsvarande humanistisk fakultet på en medelstor högskola. Totalt deltog 165 individer i studien, varav 90 kvinnor och 75 män. Resultaten visade att deltagarna med ”trygg” anknytningsstil hade signifikant lägre grad av självobjektifiering än deltagarna med ”fixerad” respektive ”rädd” anknytningsstil. Vidare visade resultaten att de kvinnliga deltagarna hade signifikant högre grad av självobjektifiering än männen, samt att gymnasieeleverna hade signifikant högre grad av självobjektifiering än högskoleeleverna. Implikationer och förslag för framtida forskning diskuterades.</p>
3

Självkänsla i relation till hudsjukdomar, självobjektifiering och socialt stöd

Millom, Fanny January 2013 (has links)
Kroniska hudsjukdomar har tidigare uppvisat samband med låg global självkänsla. Personer med låg global självkänsla kan istället ha hög villkorad självkänsla, som till exempel kompetensbaserad- eller relationsbaserad självkänsla. Syftet med föreliggande studie var att undersöka självkänsla i relation till hudsjukdomar, självobjektifiering och socialt stöd. I studien deltog 132 försökspersoner. Data samlades in med hjälp av enkäter. Resultaten visade att högt socialt stöd predicerade högre global självkänsla och lägre kompetensbaserad självkänsla. Självobjektifiering predicerade global självkänsla, personer med hög grad av objektifiering hade lägre självkänsla. Inga kopplingar till hudsjukdom fanns. Kontrollgruppen skiljde sig något från patientgruppen, bland annat gällande ålder, vilket skulle kunna vara en anledning till att ingen effekt av hudsjukdom fanns. Föreliggande studie har visat att socialt stöd är en viktig prediktor för självkänsla och att självobjektifiering kan predicera självkänsla hos både män och kvinnor. Den har också bidragit med metodologisk information för framtida forskning.
4

Homosexuella mäns psykiska välbefinnande

Björkqvist, Jacob January 2010 (has links)
<p>Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes. Självobjektifiering, heterosexuell självrepresentation och trivsel i gaykulturen kan tänkas bidra till en förståelse av psykiskt välbefinnande hos homosexuella män. Metodologisk reliabilitet och validitet diskuteras. Resultatet diskuteras utifrån heteronormativa maktstrukturer och genusordning.</p>
5

Homosexuella mäns psykiska välbefinnande

Björkqvist, Jacob January 2010 (has links)
Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes. Självobjektifiering, heterosexuell självrepresentation och trivsel i gaykulturen kan tänkas bidra till en förståelse av psykiskt välbefinnande hos homosexuella män. Metodologisk reliabilitet och validitet diskuteras. Resultatet diskuteras utifrån heteronormativa maktstrukturer och genusordning.
6

Fitness på Instagram: En snygg kropp eller ett välmående inre? : En multimodal kritisk diskursanalys av kroppsideal kontra hälsofördelar med träning i fitness-influencers inlägg på Instagram / Fitness on Instagram: A good-looking body or a healthy body and mind? : - A multimodal critial discourse analysis of body ideal versus health benefits of exercising in fitness-influencers posts on Instagram

Björknert, Julia January 2019 (has links)
The female body ideal has above all been represented by thinness since the beginning of the 20th century. Earlier research indicates that the female ideal of beauty is reproduced and enhanced through media, but there is a research gap according social mediaand body ideal. Anja Hirdman argue that the Western ideal of beauty is represented by the young, slender, tight body and that there is a discourse that encourages women to work with and control their bodies to not be seen as repulsive. The thin ideal is combined with an expectancy of a fit and firm body since 2010: this combined ideal is as hard to attain as the solely thin body, which in turn can result in a negative body image and feelings of guilt. So even though exercising can cause a lot of positive aspects, both physical and psychiatric, it can also lead to negative effects. By this premise and the existing research gap concerning social media and body ideal, this study will focus on how current body ideals versus health benefits of exercising manifests among influencers on Instagram. What is more important: a good-looking body or a healthy body and mind? This will be answered through a qualitative study where the multimodal critical discourse analysis (MCDA) is applied on a total of 21 posts on Instagram, from seven different influencers who focus on fitness, exercising and health. MCDA is used in order to be able to analyze picture and text in relation to each other and also in order to analyze if the posts contain an underlying ideological discourse. The theoretical framework includes female body ideal, the male gaze, our society in which consumerism makes us all products to market and sell, the two step flow theory, media’s power, and theories concerning qualitative textual analysis and visuality. The result show that current body ideals manifest among all posts by these influencers, even though in different degrees. The health benefits of exercising also manifests, although not as often and in some cases the posts lexical choices manifest these health benefits while the visual choices rather manifest the importance of having an ideal body. / Sedan 1920-talet har det kvinnliga kroppsidealet framförallt handlat om smalhet. Tidigare forskning visar att det kvinnliga skönhetsidealet reproduceras och förstärks via medier, dock finns det luckor i forskningen kring sociala medieroch kroppsideal. Anja Hirdman menar att det västerländska mediala idealet representeras av den unga, slanka, stramt konstruerade kroppen och att det finns en diskurs som uppmuntrar kvinnor att arbeta med och kontrollera sin kropp för att inte ses som motbjudande. Sedan 2010-talet kombineras det smala idealet med en förväntan på en vältränad och fast kropp: ett ideal som kan vara lika svårt att uppnå som den enbart smala kroppen vilket kan leda till kroppsmissnöje och skamkänslor. Det finns alltså negativa effekter av att träning nu tillhör det rådande idealet, trots att träning i sig självt kan generera många fördelar, både fysiska som psykiska sådana. Med bakgrund av detta och den lucka som existerar kring just sociala medier i förhållande till ideal, kommer denna studie att fokusera på hur rådande kroppsideal kontra hälsofördelar med träning avspeglas hos influencers på Instagram. Är en snygg kropp eller ett välmående inre viktigast? Forskningsfrågan lyder: Hur avspeglas rådande kroppsideal kontra hälsofördelar med träning i meddelanden som sänds ut från svenska kvinnliga fitness-influencers?Den besvaras genom en kvalitativ studie där den multimodala kritiska diskursanalysen (MCDA) används för att analysera totalt 21 inlägg från Instagram, från sju olika influencers med fokus på fitness, träning och hälsa. MCDA används för att kunna analysera bild och text i ett inlägg i relation till varandra och för att kunna undersöka huruvida inläggen innehåller en underliggande ideologisk diskurs. Det teoretiska ramverket utgår från kvinnliga kroppsideal, den manliga blicken, det konsumistiska samhället där vi alla deltar och själva är varor, tvåstegshypotesen, mediers makt och teorier kring kvalitativ textanalys och visualitet. Resultatet visar att rådande kroppsideal avspeglas i samtliga influencers inlägg, även om detta syns i olika grad hos olika influencers. Hälsofördelar med träning avspeglas också, dock inte lika frekvent och i vissa fall avspeglas hälsofördelar med träning i inläggets lexikala val medan de visuella valen snarare avspeglar vikten av en kropp som passar in i dagens ideal.
7

Sexual compliance och Självobjektifiering : En studie på gymnasieelever i årskurs tre / Sexual compliance and Self-objectification : A study of students who are in their last year of upper secondary school

Blom, Ida, Dahlgren, Siri January 2018 (has links)
Studier har visat att det är vanligt att unga vuxna går med på att ha sex, trots att de egentligen inte vill ha sex (s.k. sexual compliance). Inga studier har dock undersökt fenomenet i ensvensk kontext. Föreliggande studie undersökte sexual compliance och självobjektifiering hos gymnasieelever i årskurs tre. Två självobjektifieringsvariabler undersöktes; kroppsiakttagandeoch kroppsskam. En webbenkät distribuerades som innehöll självobjektifieringsskalan OBC-Y och frågor om sexual compliance. Etthundratvå kvinnor och 55 män inkluderades ianalysen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i självobjektifiering mellan män som upplevt sexual compliance och män som inte gjort det. Kvinnor som upplevt sexual compliance hade signifikant högre kroppsiakttagande, jämfört med kvinnor som inte upplevt sexual compliance. Inga signifikanta samband eller skillnader upptäcktes mellan hur individer upplever sig ha påverkats av sexual compliance och självobjektifiering, kön respektive vilken typ av relation sexual compliance utspelat sig i. Deltagarnas vanligaste anledning till sexual compliance var att tillfredsställa sin partners behov, och den vanligaste anledningen till att inte vilja ha sex var att deltagarna inte var på humör för att ha sex. Framtida åtgärder diskuteras. / Studies have shown that a considerate amount of young adults agrees to have sex, despite not actually wanting to have sex (also known as sexual compliance). No previous studies have studied the phenomenon in a Swedish context. The current study examined sexual compliance and self-objectification among students in their final year at Swedish upper secondary school. Two self-objectification-variables were examined: body surveillance and body shame. Onlinesurveys that contained the self-objectification questionnaire OBC-Y and questions concerning sexual compliance were distributed. 102 women and 55 men were included in the analysis. The results showed no significant differences in self-objectification between men who had been sexually compliant and men who had not. Women who had been sexually compliant had a significant higher body-surveillance, compared to women who had not been sexually compliant. No significant correlations or differences were found between how individuals perceive they have been affected by sexual compliance and self-objectification, the participant’s sex or in what kind of relationships sexual compliance had occurred. The participants’ most common reason for sexual compliance was to satisfy their partner’s needs, and the most common reason for not wanting to engage in sex was because the participants were not in the mood for having sex. Future interventions are discussed.
8

Vem äger min kropp? : En kvalitativ studie om hur män tar sig friheter till kvinnors kroppar inom krogkontexter

Karlsson, Maria, Sjöberg, Rebecca January 2018 (has links)
Att män tar sig friheter att ta på kvinnors kroppar, är en normaliserad handling inom krogkontexter och något som många kvinnor varit utsatta för. Syftet med denna studie är att undersöka hur mäns frihetstagande tar sig uttryck i en krogkontext och hur det i sin tur kan påverka kvinnor och vilken effekt det kan ha på könsroller i det offentliga rummet. Resultatet bygger på två observationer och sex semi-strukturerade intervjuer, som sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Objektifieringsteori som en del av genusteori och feministisk teori, socialkonstruktivism, symbolisk interaktionism samt tidigare forskning har legat till grund för tolkning och analys av materialet. Av resultatet framgår det att mäns frihetstagande tar sig uttryck i handlingar och ord som objektifierar kvinnor och upprätthåller den strukturella könsmaktsordningen. / <p>2018-01-19</p>
9

"Jag är en person bakom allt det där" : Hur unga fitnessatleter talar om kroppsideal, objektifiering, sociala medier och förväntningar inom fitnesskulturen.

Lönegren, Martin, Eriksson, Christoffer January 2016 (has links)
Bakgrund: Det finns åtskilliga studier gjorda på kroppsbyggare och fitnessatleter där kroppens fysiologiska funktioner och nutritionens betydelse studerats. Kroppen står i fokus och blir det objekt som undersöks. En stor kunskapslucka inom forskningen är dock fitnessatleters upplevelser kring olika fenomen och företeelser som är en stor del av deras liv. Motivet till att genomföra denna studie, väcktes utifrån denna iakttagelse. Syfte: Syftet med studien är att skapa kunskap om unga fitnessatleters upplevelser kring kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial hälsa inom fitnesskulturen. Teoretisk referensram: Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin, praktikgemenskaper, samt objektifierings- och självobjektifieringsteorin. De två förstnämnda teorierna innebär att individen lär sig och formas utifrån den sociokultur denne befinner sig i, med hjälp av artefakter och redskap. Den sistnämnda teorin bygger på att individens kropp betraktas likt ett objekt, vilket reduceras till något som är till för andra att uppskatta eller recensera. Metod: Den kvalitativa empiriinsamlingen bestod av intervjuer. Då data skulle analyseras, användes diskursanalys som verktyg för att filtrera transkriberad data från intervjuerna. Utifrån detta kunde diskurser identifieras, som sedan delades upp i olika kategorier/teman. Resultat: Av studien framkom det olika diskurser kring kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial påverkan. Samtliga diskurser innefattade sociala medier som påverkan. ”Förväntningar som press”, ”det vältränade kroppsidealet” och ”kroppen som identitet” var diskurser som alla kopplades till sociala medier. Tydligt framkom att det finns en växelverkan i skapandet av kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial påverkan, mellan fitnessatleters exponerade kroppar i sociala medier och omgivningens syn av dessa. Konklusion: Den diskurs som framkom tydligast var förväntningar som press kopplat till sociala medier. Exponering av den egna kroppen i sociala medier bidrar till förväntningar och en negativ press på den unga fitnessatleten. Framtida forskning skulle möjligen fokusera på att studera praktiska instanser baserade på mentala verktyg som tilldelas fitnessatleterna, för att på så vis få dessa att utveckla eller bibehålla en sund inställning till sporten och kulturen.
10

"Niggas ain't sticking unless they lick the kitten" : En intersektionell analys av cunnilingus i kvinnlig rap / "Niggas ain't sticking unless they lick the kitten" : An Intersectional Analysis of Cunnilingus in Female Rap

Ellen, Rosdahl January 2015 (has links)
Uppsatsen ämnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebär att undersöka, beskriva och tolka någonting utifrån ett sociologiskt perspektiv som tar hänsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhällsgrupper. För denna analys innebär det att se på hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen påverkas av dessa sociala faktorer.

Page generated in 0.1092 seconds