No description available.

No description available.

<p>Sexualitet är en viktig del av varje människas liv. För ungdomar utgör sexualiteten en tydlig del i vuxenblivandet och i skapandet av en identitet. Då sexologi saknas som ämne på psykologutbildningen och utifrån mitt intresse för ungdomar aktualiserades frågeställningen för denna undersökning - hur talar psykologer som jobbar inom BUP om sexualitet med ungdomar i terapi? En kvalitativ intervjustudie med nio psykologer genomfördes och analyserades enligt tematisk metod. Svaren visade att de flesta intervjuade psykologerna känner en osäkerhet kring att prata om sexualitet. Detta beror främst på att de har en bristande utbildning och kunskap om ämnet. Visserligen finns goda undantag från detta men de psykologerna är just undantag. Detta väcker tankar om att sexologi måste införas på psykologutbildningen för att kunna garantera såväl ungdomar som vuxna patienter en god psykiatrisk vård där alla aspekter av livet bemöts på ett professionellt och respektfullt sätt.</p>

Sexualitet är en viktig del av varje människas liv. För ungdomar utgör sexualiteten en tydlig del i vuxenblivandet och i skapandet av en identitet. Då sexologi saknas som ämne på psykologutbildningen och utifrån mitt intresse för ungdomar aktualiserades frågeställningen för denna undersökning - hur talar psykologer som jobbar inom BUP om sexualitet med ungdomar i terapi? En kvalitativ intervjustudie med nio psykologer genomfördes och analyserades enligt tematisk metod. Svaren visade att de flesta intervjuade psykologerna känner en osäkerhet kring att prata om sexualitet. Detta beror främst på att de har en bristande utbildning och kunskap om ämnet. Visserligen finns goda undantag från detta men de psykologerna är just undantag. Detta väcker tankar om att sexologi måste införas på psykologutbildningen för att kunna garantera såväl ungdomar som vuxna patienter en god psykiatrisk vård där alla aspekter av livet bemöts på ett professionellt och respektfullt sätt.

Ur ett didaktiskt perspektiv så är det nu mera viktigt för alla lärare att kunna diskutera sexualitet, samtycke och relationer. Denna studie syftar till att genomföra en komparativ innehållsanalys av två motioner med syftet att reglera eller förbjuda pornografin. Syftar är inte på att argumentera mer för ett partis motion än den andra. Syftet är att analysera motionernas centrala argument. Frågeställningarna är, Vad definieras som pornografi i motionerna? Där visar analysen att Kristendemokraterna definierar pornografi som våld och Vänsterpartiet definierar pornografi som makt och våld. Frågeställning nummer två löd vad ställer respektive parti för krav i sina motioner? Analysen visar att båda partierna kräver utredningar av pornografi och lagarna som rör pornografin. Frågeställning nummer tre löd vad har respektive motion för unika argument? Vänsterpartiets unika argument handlar om rasism inom pornografin. Varav Kristdemokraternas unika argument handlar om skillnaderna mellan könen. Studien avslutas med att diskutera dess relevans för religionsundervisning.

No description available.

<p>Då tidigare forskning visat på motstånd och svårigheter, hos både</p><p>psykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman i</p><p>psykoterapi syftade denna studie till att undersöka svårigheterna och</p><p>hur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeuter</p><p>med klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt.</p><p>Resultatet visade att en initial svårighet, för både patienter och</p><p>psykoterapeuter, var att använda sexuella termer. Det upplevdes inte</p><p>finnas motstånd hos patienterna men vissa svårigheter framkom.</p><p>Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekräftande upplevdes vara</p><p>viktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstånd och svårigheter</p><p>visades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdes</p><p>kunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiska</p><p>kompetensen hos psykologkåren möter inte hjälpbehovet kring sexuella</p><p>problem i samhället. Införande av sexologiska moment på psykolog-,</p><p>psykoterapeut- och handledarutbildningar rekommenderas.</p>

<p>Objectives: This descriptive epidemiological dissertation aims to identify conditions of Swedish women’s sexual well-being. The focus is on the relationship between their idiosyncratically reported levels, during the last 12 months, of 5 sexual functions/dysfunctions per se and distressing and their socio-psychological situation, including aspects of their sexual history. Levels of sexual functions/dysfunctions are also related to levels of sexual satisfaction and to other aspects of life satisfaction.</p><p>Methods: Data on a randomized cross-sectional national sample of 1335 women aged 18-74 (59% of target sample) were gathered in 1996 using a combination of structured interviews and questionnaires/checklists. Analyses were performed for the total sample or for sub-samples aged 18-65 years. In 3 of the 4 dissertational articles, trichotomies of a 6-grade scale characterizing level of sexual dysfunctions into No/Mild/Manifest dysfunction were used.</p><p>Main results: Mild sexual dysfunctions were, generally, much more common than were manifest, and dysfunctional distress was considerably less common than were dysfunctions per se. All dysfunctions, and in particular orgasmic dysfunction, were closely associated with level of sexual well-being. Four factors independently pair-wise linking levels of dysfunctions per se with levels of distressful dysfunction were identified. These were Sexual interest/Desire, Genital function (lubrication and dyspareunia), Orgasm, Vaginismus. Three of these (not vaginismus) were powerful classificators of gross level of sexual well-being. Many of socio-demographic and socio-psychological contextual life-conditions were significantly associated with the different sexual functions/dysfunctions. However, the most prominent contextual variables were satisfaction with partner relationship and partner’s levels of sexual functions.</p><p>In conclusion, many different socio-psychological aspects must be taken into account to optimize treatment modalities and resources when dealing with women’s sexual dysfunction in order to secure a good level of sexual well-being.</p>

Objectives: This descriptive epidemiological dissertation aims to identify conditions of Swedish women’s sexual well-being. The focus is on the relationship between their idiosyncratically reported levels, during the last 12 months, of 5 sexual functions/dysfunctions per se and distressing and their socio-psychological situation, including aspects of their sexual history. Levels of sexual functions/dysfunctions are also related to levels of sexual satisfaction and to other aspects of life satisfaction. Methods: Data on a randomized cross-sectional national sample of 1335 women aged 18-74 (59% of target sample) were gathered in 1996 using a combination of structured interviews and questionnaires/checklists. Analyses were performed for the total sample or for sub-samples aged 18-65 years. In 3 of the 4 dissertational articles, trichotomies of a 6-grade scale characterizing level of sexual dysfunctions into No/Mild/Manifest dysfunction were used. Main results: Mild sexual dysfunctions were, generally, much more common than were manifest, and dysfunctional distress was considerably less common than were dysfunctions per se. All dysfunctions, and in particular orgasmic dysfunction, were closely associated with level of sexual well-being. Four factors independently pair-wise linking levels of dysfunctions per se with levels of distressful dysfunction were identified. These were Sexual interest/Desire, Genital function (lubrication and dyspareunia), Orgasm, Vaginismus. Three of these (not vaginismus) were powerful classificators of gross level of sexual well-being. Many of socio-demographic and socio-psychological contextual life-conditions were significantly associated with the different sexual functions/dysfunctions. However, the most prominent contextual variables were satisfaction with partner relationship and partner’s levels of sexual functions. In conclusion, many different socio-psychological aspects must be taken into account to optimize treatment modalities and resources when dealing with women’s sexual dysfunction in order to secure a good level of sexual well-being.

Då tidigare forskning visat på motstånd och svårigheter, hos både psykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman i psykoterapi syftade denna studie till att undersöka svårigheterna och hur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeuter med klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt. Resultatet visade att en initial svårighet, för både patienter och psykoterapeuter, var att använda sexuella termer. Det upplevdes inte finnas motstånd hos patienterna men vissa svårigheter framkom. Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekräftande upplevdes vara viktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstånd och svårigheter visades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdes kunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiska kompetensen hos psykologkåren möter inte hjälpbehovet kring sexuella problem i samhället. Införande av sexologiska moment på psykolog-, psykoterapeut- och handledarutbildningar rekommenderas.