Hur en människas yttre bör se ut styrs av rådande normer i samhället vilket skapar ideal som människor eftersträvar. Att vara hälsosam och ha ett attraktivt utseende är av vikt för ungdomar (Frisén & Hwang, 2017). Sökandet efter hälsa i relation till kropp och livsstil blir således väsentligt för dem. Ett lättillgängligt medel att ta till i sökandet är sociala medier eftersom hälsorelaterat material finns tillgängligt där. Detta material kan förespråka en snäv hälsosyn gällande kropp och livsstil vilket kan skapa ett dilemma för lärare i idrott och hälsa eftersom ämnet ska förse eleverna med kunskap om vad hälsa är. Med detta dilemma som utgångspunkt blir således syftet med studien att undersöka vad hälsorelaterat material på sociala medier har för betydelse för ungdomars syn på hälsa. Denna studie är en systematisk litteraturstudie eftersom vi systematiskt sökt efter vårt empiriska material, granskat detta och slutligen sammanställt det (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studiens huvudsakliga resultat påvisar att den rådande fitnesskulturen på sociala medier förmedlar budskap om att en smal kropp bestående av tonade muskler är en attraktiv kropp samt att en fysiskt aktiv livsstil innehållandes en god kosthållning är hälsosam. Ungdomar engagerar sig i detta material i form av att vara medvetna och påverkbara konsumenter samt normupprätthållande producenter och de jämför sina kroppar i relation till både fitnessmodeller och jämlikar. Detta material ser vissa som motiverande och inspirerande, andra ser det som stressande och vissa är kritiska och tar avstånd. Studiens slutsats blir följaktligen att sociala medier ytterligare är en arena där ungdomar engagerar sig i hälsorelaterat material som påverkar dem och deras syn på hälsa vilket därav blir väsentligt för lärare i idrott och hälsa att ta i beaktning i undervisningen.

Bakgrund: Det finns åtskilliga studier gjorda på kroppsbyggare och fitnessatleter där kroppens fysiologiska funktioner och nutritionens betydelse studerats. Kroppen står i fokus och blir det objekt som undersöks. En stor kunskapslucka inom forskningen är dock fitnessatleters upplevelser kring olika fenomen och företeelser som är en stor del av deras liv. Motivet till att genomföra denna studie, väcktes utifrån denna iakttagelse. Syfte: Syftet med studien är att skapa kunskap om unga fitnessatleters upplevelser kring kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial hälsa inom fitnesskulturen. Teoretisk referensram: Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin, praktikgemenskaper, samt objektifierings- och självobjektifieringsteorin. De två förstnämnda teorierna innebär att individen lär sig och formas utifrån den sociokultur denne befinner sig i, med hjälp av artefakter och redskap. Den sistnämnda teorin bygger på att individens kropp betraktas likt ett objekt, vilket reduceras till något som är till för andra att uppskatta eller recensera. Metod: Den kvalitativa empiriinsamlingen bestod av intervjuer. Då data skulle analyseras, användes diskursanalys som verktyg för att filtrera transkriberad data från intervjuerna. Utifrån detta kunde diskurser identifieras, som sedan delades upp i olika kategorier/teman. Resultat: Av studien framkom det olika diskurser kring kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial påverkan. Samtliga diskurser innefattade sociala medier som påverkan. ”Förväntningar som press”, ”det vältränade kroppsidealet” och ”kroppen som identitet” var diskurser som alla kopplades till sociala medier. Tydligt framkom att det finns en växelverkan i skapandet av kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial påverkan, mellan fitnessatleters exponerade kroppar i sociala medier och omgivningens syn av dessa. Konklusion: Den diskurs som framkom tydligast var förväntningar som press kopplat till sociala medier. Exponering av den egna kroppen i sociala medier bidrar till förväntningar och en negativ press på den unga fitnessatleten. Framtida forskning skulle möjligen fokusera på att studera praktiska instanser baserade på mentala verktyg som tilldelas fitnessatleterna, för att på så vis få dessa att utveckla eller bibehålla en sund inställning till sporten och kulturen.

Hur en människas yttre bör se ut styrs av rådande normer i samhället vilket skapar ideal som människor eftersträvar. Att vara hälsosam och ha ett attraktivt utseende är av vikt för ungdomar (Frisén & Hwang, 2017). Sökandet efter hälsa i relation till kropp och livsstil blir således väsentligt för dem. Ett lättillgängligt medel att ta till i sökandet är sociala medier eftersom hälsorelaterat material finns tillgängligt där. Detta material kan förespråka en snäv hälsosyn gällande kropp och livsstil vilket kan skapa ett dilemma för lärare i idrott och hälsa eftersom ämnet ska förse eleverna med kunskap om vad hälsa är. Med detta dilemma som utgångspunkt blir således syftet med studien att undersöka vad hälsorelaterat material påsociala medier har för betydelse för ungdomars syn på hälsa. Denna studie är en systematisk litteraturstudie eftersom vi systematiskt sökt efter vårt empiriska material, granskat detta och slutligen sammanställt det (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studiens huvudsakliga resultat påvisar att den rådande fitnesskulturen på sociala medier förmedlar budskap om att en smal kropp bestående av tonade muskler är en attraktiv kropp samt att en fysiskt aktiv livsstil innehållandes en god kosthållning är hälsosam. Ungdomar engagerar sig i detta material i form av att vara medvetna och påverkbara konsumenter samt normupprätthållande producenter och de jämför sina kroppar i relation till både fitnessmodeller och jämlikar. Detta material ser vissa som motiverande och inspirerande, andra ser det som stressande och vissa är kritiska och tar avstånd. Studiens slutsats blir följaktligen att sociala medier ytterligare är en arena där ungdomar engagerar sig i hälsorelaterat material som påverkar dem och deras syn på hälsa vilket därav blir väsentligt för lärare i idrott och hälsa att ta i beaktning i undervisningen.