This thesis explores the ways in which the body is positioned within consumer society. The development of body ideals in Western societies is examined in order to point out consumers’ occupation with appearances and their bodies as signifiers of success. The three case studies (A&F, Calvin Klein Underwear and fitness magazines) will enable a close analysis of contemporary society and its engagement with the body. I argue that today the body acts as a signifier for people’s narcissistic obsession with the surface, and that the body itself has come to exhibit characteristics of a commodity in consumer society.

Bakgrund: Det finns åtskilliga studier gjorda på kroppsbyggare och fitnessatleter där kroppens fysiologiska funktioner och nutritionens betydelse studerats. Kroppen står i fokus och blir det objekt som undersöks. En stor kunskapslucka inom forskningen är dock fitnessatleters upplevelser kring olika fenomen och företeelser som är en stor del av deras liv. Motivet till att genomföra denna studie, väcktes utifrån denna iakttagelse. Syfte: Syftet med studien är att skapa kunskap om unga fitnessatleters upplevelser kring kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial hälsa inom fitnesskulturen. Teoretisk referensram: Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin, praktikgemenskaper, samt objektifierings- och självobjektifieringsteorin. De två förstnämnda teorierna innebär att individen lär sig och formas utifrån den sociokultur denne befinner sig i, med hjälp av artefakter och redskap. Den sistnämnda teorin bygger på att individens kropp betraktas likt ett objekt, vilket reduceras till något som är till för andra att uppskatta eller recensera. Metod: Den kvalitativa empiriinsamlingen bestod av intervjuer. Då data skulle analyseras, användes diskursanalys som verktyg för att filtrera transkriberad data från intervjuerna. Utifrån detta kunde diskurser identifieras, som sedan delades upp i olika kategorier/teman. Resultat: Av studien framkom det olika diskurser kring kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial påverkan. Samtliga diskurser innefattade sociala medier som påverkan. ”Förväntningar som press”, ”det vältränade kroppsidealet” och ”kroppen som identitet” var diskurser som alla kopplades till sociala medier. Tydligt framkom att det finns en växelverkan i skapandet av kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial påverkan, mellan fitnessatleters exponerade kroppar i sociala medier och omgivningens syn av dessa. Konklusion: Den diskurs som framkom tydligast var förväntningar som press kopplat till sociala medier. Exponering av den egna kroppen i sociala medier bidrar till förväntningar och en negativ press på den unga fitnessatleten. Framtida forskning skulle möjligen fokusera på att studera praktiska instanser baserade på mentala verktyg som tilldelas fitnessatleterna, för att på så vis få dessa att utveckla eller bibehålla en sund inställning till sporten och kulturen.