Euripides tragedi Medea författades för närmare 2500 år sen, under den grekiska antiken. Denna epok är en självskriven del i litteraturundervisningen då den ligger till grund för den västerländska litteraturen och den västerländska uppfattningen om litteratur. Enligt Gy11 ska kvinnliga författare vara representerade vid litteraturundervisningen. Då detta krav är svårt att uppfylla presenterar många läromedelsförfattare istället Medea för att ge ett kvinnligt perspektiv på den grekiska antiken. I denna studie framhålls att ett kvinnligt perspektiv inte är tillräckligt för att analysera tragedin. Utifrån en intersektionell analys av genus, social klass och etnicitet analyseras de maktstrukturer som manifesteras i tragedin. Studien visar även tragedins didaktiska potential i klassrummet enligt Alkestrands (2016) definition. Genom att arbeta med tragedin i klassrummet utifrån aspekterna genus, social klass och etnicitet och upptäcka hur dessa makstrukturer påverkar karaktären Medea, kan eleverna komma till insikt gällande vilka makstrukturer som möter dem i det vardagliga livet.

Syftet med denna studie är att undersöka begreppet intersektionalitet samt föra en diskussion kring användningen av detta begrepp i relation till ämnesplanen i religionskunskap på gymansienivå. Studien utgår ifrån tre frågeställningar; Hur ser den historiska utvecklingen för begreppet intersektionalitet ut? Hur används begreppet intersektionalitet inom den samtida svenska forskningen samt hur kan det intersektionella perspektivet i ämnesplanen tolkas i relation till den aktuella forskningen? I studien har litteratur sökts och valts ut dels utifrån dess relevans i relation till studiens frågeställningar. Litteratursökningen resulterade i 16 olika artiklar och bokkapitel som på olika sätt behandlar begreppet intersektionalitet. Studien är indelad i tre delar, där varje artikel presenterats separat. Varje del i undersökningen avslutas med en jämförande analys vars syfte är att hitta likheter och skillnader i artiklarnas framställning av begreppet intersektionalitet och det intersektionella perspektivet. Studien avslutas med en diskussion där resultatet från undersökningen sätts i relation till Skolverkets framställning av det intersektionella perspektivet i ämnesplanen för religionskunskap på gymnasienivå samt dess kommentarmaterial.

Att arbeta med identitet är en del av läraryrket eftersom skolan ska främja förståelse för samt förmåga till inlevelse i andra människors identitet (Skolverket, 2011b). En del av skolans övergripande mål är även att elever ska respektera andra människors egenvärde och integritet, ta avstånd från förtryck och kränkande behandlingar samt att samspela i möten med andra utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, religion och historia (Skolverket, 2011b). I bildundervisning ingår visuell kultur i det centrala innehållet och inom visuell kultur ingår även det vi har på våra kroppar och hur vi använder olika markörer för att gestalta vår identitet (Sparrman, 2002). Som blivande bildlärare blir det således relevant att undersöka vilka meningar elever tillskriver olika markörer för identitet, hur de går tillväga för att tolka identitetsmarkörer samt hur elevernas uppfattningar om identitet kan förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet är de teoretiska perspektiv som är underlaget för studien och det är ett analytiskt perspektiv som utgår ifrån hur relationer av över- och underordning skapas och upprätthålls (Reyes & Mulinari, 2005). I en intersektionell analys ingår etnicitet, kön, klass, ålder och sexualitet (Reyes & Mulinari). Kahlin (2008) har gjort en liknande studie som beskriver hur ungdomar etablerar identitet genom att positionera sig i förhållande till olika sociala kategorier som genus, religion, nationalitet, etnicitet, sexualitet och klass. Ungdomarna i Khalins (2008) studie tilldelar ungdomar olika sociala grupper olika attribut, som också kan nyanseras och omförhandlas. Ungdomarna gör detta genom att ge exempel på individer i deras verklighet som både bekräftar och utmanar attributen som en grupp tillskrivits samt genom att beskriva likheter och skillnader mellan grupperna utifrån egna erfarenheter av den grupp de anser sig själva tillhöra (Khalin, 2008). För att samla in data till denna studie har jag genomfört ett fokusgruppssamtal med elever på estetiskt program på gymnasiet, där eleverna har samtalat om olika markörer för identitet i fotografin som är gestaltade av mig. Bilderna är menade att trigga elevernas minnen om tankeprocess i liknande situationer, vilket kallas stimulated recall (Lyle, 2003). Det insamlade materialet kodades och grupperades samman till kategorierna markörer för identitet och konstruktion av identitet. Eleverna i min studie tolkade bilderna tillsammans och de drog paralleller utifrån sig själva, människor i deras närhet, kända personer men också stereotyper i filmer för att förklara de olika karaktärernas identitet. Eleverna skådespelade även som andra personer för att tolka bilden utifrån vad de tror deras perspektiv är. Genom samtalet kom de fram till att användandet av smink ofta kan ses ur två perspektiv för biologiska kvinnor, antingen som en form av självuttryck och personlig ritual eller en yttre press att passa in i idealet. De kunde också se att villkoren för användning av smink varierade för män, eftersom de upplevde att en biologisk mans sexuella identitet och könstillhörighet ifrågasätts av andra män om han använder smink, även om de själva verkade tycka att smink för män också kunde vara en ritual och självuttryck. Eleverna såg också att en kvinna som avstår från smink och feminina kläder också ifrågasätts utifrån sin sexuella identitet. En kropps position hade också betydelse enligt eleverna på hur en individs identitet uppfattas och att olika kroppspositioner hör samman med olika klasser och kön. De ser även att kläder har en koppling till makt i kombination med kamerans position antingen som socialekonomisk makt eller som vad de kallar ”gängpower”. Hår är också någonting som eleverna ansåg påverkar vilken stil en person har men också individens sexuella identitet och könstillhörighet. Det gick att se att eleverna är medvetna om hur de olika markörerna påverkar hur människor upplevs av sin omgivning och de använder markörerna själva utifrån den kunskapen. De försökte även att omförhandla olika markörers innebörd för att ge individer nya möjligheter för självuttryck. Genom att analysera materialet utifrån ett intersektionellt perspektiv kan man se att elevernas tolkningar av karaktärerna också är baserade på etnicitet i form av en svensk identitet även om eleverna själv inte nämnde det. Det är viktigt att ta hänsyn till att mitt resultat är bundet till den sociala situation som den uppstod i och materialet går inte nödvändigt viss att generalisera till andra elevgrupper. Eleverna upplever en press från sociala medier och filmstereotyper att använda markörer på ett visst sätt och att pressen kan leda till psykisk ohälsa. Skolan som institution har således ansvar att hjälpa eleverna att ifrågasätta automatiserade representationer av olika kategorier (Reyes & Mulinari, 2005). Vilket även stöds av styrdokumenten som säger att vi ska motverka kränkningar och förtryck genom att arbeta med normer och värderingar utifrån elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter (Skolverket, 2011b). Ett liknande samtal kan således användas för att uppmärksamma negativa stereotyper och eleverna kan tillsammans omförhandla markörernas innebörd.

Syftet med studien är att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen på förskolan påverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivåer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans läroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollärare. Deras utsagor har analyserats utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har också analyserats från ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna. Både förskollärare och barnskötare använder värderande termer när de talar om sin egen, och andra yrkesgruppen. Studien har också visat att arbetet i arbetslag är viktigt och att arbetslaget har en stark position i förskolan. Relationerna mellan pedagogerna verkar vara en viktigare fråga än skillnader i de anställdas didaktiska färdigheter. / The purpose of this study is to examine how interpersonal relationships in preschool teams affected by occupational groups different levels of education, and their respective responsibilities as specified in the Swedish pre-school curriculum (Skolverket 2010). I have done interviews with five nursery assistants and five preschool teachers. Their statements were then analyzed from the perspective of power by Michel Foucault's discourse theory. The statements have also been examined from an interpersonal and an intersectional perspective. The result shows that the statements within each occupational category are similar. There are expressions of power, more or less pronounced between the occupational groups. Both preschool teachers and nursery assistants expressed themselves with evaluative terms when they spoke of their own and the other professional group. The study has also shown that the work of the team is important, and that it has a strong position in pre-school. The relationship between the teachers seems to be a more important issue than differences in the employees’ didactic skills.

I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ”Hip Hip hora” och ”Säg att du älskar mig” som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys. Mitt teoretiska ramverk består av vad medier har för påverkan och betydelse för identitetsskapande, en del queerteori, kritisk rasforskning, samt en intersektionell analys. Resultatet visar att det ligger ojämlika maktrelationer inbäddade i representationen av kön, sexualitet, ras/etnicitet och klass i filmerna. Detta är problematiskt då dessa framställningar är producerade för majoritetsbefolkningen, och dessutom använts i syfte att utbilda. De förväntningar människor från olika grupper i samhället har gentemot andra kan påverkas av dessa representationer. När vissa grupper kopplas samman med vissa problem och brister begränsas uppfattningen både från personer utifrån och inom dessa grupper, och på så sätt bidrar också filmerna till såväl skapandet som upprätthållandet av normerande kategorier.

De flesta människor har någon gång hållit en turistbroschyr i sin hand. Antagligen har betydligt färre människor reflekterat över vilka som avbildas i broschyren. Denna innehållsanalys syftar till att, med hjälp av bildsemiotik, urskilja vilka samhällsgrupper som representeras i utvalda kommuners turistbroschyrer och hur de framställs. De olika grupperingarna som valts ut för att studera närmare är kvinnor respektive män, etniska minoriteter, äldre människor och personer med funktionsvariation. Studien görs utifrån ett intersektionellt perspektiv som redogör för kopplingar mellan representation och framställningar till normbildning och olika maktrelationer utifrån kommuners turistbroschyrer. Resultatet visar att kvinnor och män är förhållandevis jämlikt gestaltade utifrån både framställning och representation. Äldre människor finns representerade utefter den befolkningsmängd de faktiskt utgör, dock ses att äldre kvinnor har en tendens att representeras mindre än männen. Endast en person med funktionsvariation återfinns i materialet, medan etniska minoriteter är något fler, dock fortfarande underrepresenterade. De tre sistnämnda samhällsgrupperna framställs som mer passiva och avidentifierade än majoritetsbefolkningen.

Social classes have been existing in Swedish society in a couple of centuries and even today there are obvious class markers in Swedish society. Despite the existence of social classes today we discuss less about class. In every human relation there are always power relations.  To be able to emphasise class markets and power relations in Swedish society this study will be using a case, which is the series Quicksand. The series Quicksand takes place in a county town outside of Stockholm. The fundamental narrative is about why the main character Maja Norberg has been involved in a school shooting.   When analysing both class and power relations the intersectional intercommunion is commonly used. Consequently, the intersectional perspective has a big role in this study. This study is based on a feminist theoretical framework and the case is analysed with the multimodal critical discourse analysis method. The questions that we use to analyse the material are “How are the class distinction and the power relations framed from an intersectional perspective in Quicksand?”, “How are the characters’ relation to power and how does it move between them?” and “How are the power positions affected due to the characters’ gender and ethnicity?”   The analysis of this study shows that class distinctions and power relations are reflected in settings, attribute and lexical choices. The most common intersectional intercommunion was between class and ethnicity. Which of the characters may be due to class, gender, knowledge or ownership of a product that someone else is dependent on. The end discussion shows that the intersectional concurrence can both be an advantage or a disadvantage among the characters. The power relations are constructed in different ways and there are always an aspirations and combat to be in power. The class differences are pointed out in Quicksand. There are some characters that will keep the class distinction and there are characters that want to live in a classless society.

Min övergripande frågeställning var hur perikopen om Kvinnan med blödningar kan tolkas på ett nyare sätt genom en intersektionell analys med ett exegetiskt, mer traditionellt arbete som bas och hur denna berättelse kan läsas idag. Jag skrev uppsatsen med syftet att se på perikopen från olika vinklar och utvidga förståelsen för den Bibliska texten. Uppsatsen tar upp Kvinnan med blödningar i alla de tre synoptiska evangelierna med tyngdpunkt på Markusevangeliet, då detta har det längsta avsnittet. Som motpol tar uppsatsen upp ramberättelsen om Jairos och hans döende dotter, som kan ses som två variationer på ett tema, helande, återuppväckande, få sitt liv åter, inkludering av utstötta eller sjuka. Perikopen diskuteras inte bara ur mer klassiska exegetiska tolkningar utan även genom en intersektionell lins. Teologerna ser på kvinnan och flickan som en utsatt kategori som inkluderas av Jesus i gemenskapen igen efter helandet och som exempel på hopp om livet efter uppenbarelsen. Perikopen ses som ett exempel på vem Jesus inkluderade i sin omgivning, och hur han helade genom tro, både när han var medveten om sina handlingar och när kvinnan genom sin tro blir helad utan att han först tillfrågats, vilket Kvinnan med blödningar är ett enda exempel på. Man kan även se berättelsen som ett led i Jesus undervisning, en undervisning i tro och om att med tro är allt möjligt. Forskningen kring denna uppsats har väckt mina tankar om hur nyare metoder kan förenas med traditionella exegetiska metoder, och som ytterligare ämne Jesus relation till kvinnorna runt omkring38honom, och framför allt till de kvinnor han helade. Detta tema kan utvidgas genom att till exempel ta med tidens politik, situationer för kvinnor i andra samhällen runt omkring och om det fanns stora skillnader och även hur situationen ser ut idag.

Examensarbetet handlar om hur tanten framställs I text och på bild i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Böckerna är utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns också på bild. Syftet med arbetet är att kunna svara på hur tanten framställs som litterär gestalt. Jag har använt följande frågor för att kunna svara på detta. Hur är hon och hur ser hon ut? Vad gör hon och i vilken miljö finns hon? Vilken är hennes sociala bakgrund? Hur ser hennes relation ut till barn? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att studera bilderböckerna från pärm till pärm och i de fall det funnits tillgång till förstautgåvor har dessa använts. Ikanotextmetoden har använts som innebär att både text och bild vägs in i analysen. Inledningsvis finns en presentation av författaren Elsa Beskow. De teoretiska utgångspunkterna har varit persongestaltning, olika gängse bilderboksperspektiv, genusstrukturer i bilderboken och själva begreppet bilderbok. Den teoretiska modell som tillämpats är intersektionell teoribildning med ståndpunkter kring ålder, genus, kön, etnicitet och social bakgrund. Resultatet pekar på att olika typer identifierats som benämnts tant. En tant kan således se olika ut i Elsa Beskows böcker. Från att ha varit huvudrollsinnehavare i böckerna tar de steget bakåt i bilderböckerna och barnen blir huvudrollsinnehavare. Tant Nanna, som finns med i den sist utgivna boken av de sju, ska föreställa en människa till skillnad från de andra tantgestalterna som är sagofigurer. / This work deals with how the aunt is presented in the text and in the illustration in seven picturebooks written by Elsa Beskow. The books where edited between 1918 and 1945. In these books you can find five different aunts in the text and they´re also illustrated. The meaning of this work is to answer how the aunt i discribed as a litterary person. I used the following questions to be able to answer that. How is she and what does she look like? What is she doing and where kan you find her? Which is her social background? How is the relationship towards children? The mhetods I used was studying the picturebooks frpm beginning to the end and when i found firsteditions these has been studied. The ikanotextmethod has been used which means that both text and pictures are counted in the analys. At first there is a presentation of the author Elsa Beskow. In the theory there is points as caracter, different aspekts om the picturebook and the word picturebook. The model of theory has been the intersektionell theory with parts as age, gender, sex, ethnicity and social background. The result is different types of aunts are identified. An aunt can be pf several kinds in the books of Elsa Beskow. From being maincaracther the aunt steps bakwards an lets the children play the mainroles in the picturebooks.Aunt Nanna who you can find in the last edited book of the examined seven books are supposed to be a real person in the contrary to the other aunts who are fairys.

Uppsatsen undersöker Fateme Behros roman I skuggan av Sitare där syftet är att ta reda på hur etnicitet, genus och sexualitet samverkar samt om huvudpersonerna Narges och Sitare intar en över- eller underordnad position i relation till etnicitet, genus och sexualitet. Den metod som används för att undersöka detta är en kvalitativ textanalys. Uppsatsen utgår vidare från teoretiska utgångspunkter som är följande: Intersektionalitet, etnicitet, genus och sexualitet. Analysen är tematiskt disponerad där resultatet har analyserats utifrån följande utgångspunkter: Kulturkrockar och kulturmöten, förbjuden kärlek samt invandrarkvinnan i det svenska samhället. Resultatet visar att maktasymmetrierna etnicitet, genus och sexualitet tydligt samverkar i förhållande till huvudkaraktärernas omständigheter. Det visar även att både Narges och Sitare intar en underordnad position i anknytning till etnicitet, genus och sexualitet.