The conflict between Israel and Palestine is once again a current topic all over the world in the aftermath of the attacks on October 7, 2023. The need to study the history of the region and of its peoples is therefore critical as a deeper understanding of it will lead to the ability to discuss possible outcomes of their future. The ability, historical consciousness, is clearly stated in the Swedish upper secondary history curriculum, and all history teaching is to be aimed towards developing it. Further, as textbooks dominate Swedish history education, we aim to shed light on how these writings deal with the Israel and Palestine conflict from a historical perspective. We are specifically interested in what narratives are portrayed in these textbooks. To do this, we have used a qualitative approach with a theoretical starting point provided by historical philosophers such as Jörn Rüsen, David Carr and Paul Ricœur. It is their combined definition of what makes a narrative, or a story, that we have based our analysis on. Further, we have identified the structures of the narratives and the function of the characters in them in order to define what meaning is given to the conflict. Indeed, we discovered that the conflict is given meaning through three main themes that are recurring in Swedish history textbooks. We have named these The story about the intractable conflict, The story about liberation from the west, and The story about east and west.

I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ”Hip Hip hora” och ”Säg att du älskar mig” som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys. Mitt teoretiska ramverk består av vad medier har för påverkan och betydelse för identitetsskapande, en del queerteori, kritisk rasforskning, samt en intersektionell analys. Resultatet visar att det ligger ojämlika maktrelationer inbäddade i representationen av kön, sexualitet, ras/etnicitet och klass i filmerna. Detta är problematiskt då dessa framställningar är producerade för majoritetsbefolkningen, och dessutom använts i syfte att utbilda. De förväntningar människor från olika grupper i samhället har gentemot andra kan påverkas av dessa representationer. När vissa grupper kopplas samman med vissa problem och brister begränsas uppfattningen både från personer utifrån och inom dessa grupper, och på så sätt bidrar också filmerna till såväl skapandet som upprätthållandet av normerande kategorier.