<p>Uppsatsen handlar om hur genus görs på barn genom film. Sju olika filmer har studerats, samtliga filmer går att låna från MediaCenter vilket gör det troligt att de kan komma att visas i klassrummet. Jag undersöker om filmvisandet förstärker eller rekonstruerar könsroller, om de bryter mot läroplanens vilja att motverka traditionella könsmönster. Vilken roll kan filmerna tänkas ha i görandet och dekonstruktionen av genus? Hur görs manlighet? Hur görs kvinnlighet? Hur representeras de olika könen? Jag blandar mina observationer med genusteori. Trots att kvinnors situation har förändrats är det inte lika självklart att det skildras i medieutbudet. Hur skapas föreställningar om vad en pojke och en flicka är? Mitt resultat visar att många av filmerna innehåller scener som är högst uppseendeväckande vad gäller traditionella könsmönster och hur man skiljer på pojkar och flickor. Dock finns det också goda filmexempel som går läroplanens ärenden där könsroller visas upp på ett mångfacetterat sätt. Resultatet diskuteras gentemot läroplanen och görandet av genus ses som de små stegens princip, att vi alltid påverkar och påverkas – frågan är i vilken riktning.</p>

Uppsatsen handlar om hur genus görs på barn genom film. Sju olika filmer har studerats, samtliga filmer går att låna från MediaCenter vilket gör det troligt att de kan komma att visas i klassrummet. Jag undersöker om filmvisandet förstärker eller rekonstruerar könsroller, om de bryter mot läroplanens vilja att motverka traditionella könsmönster. Vilken roll kan filmerna tänkas ha i görandet och dekonstruktionen av genus? Hur görs manlighet? Hur görs kvinnlighet? Hur representeras de olika könen? Jag blandar mina observationer med genusteori. Trots att kvinnors situation har förändrats är det inte lika självklart att det skildras i medieutbudet. Hur skapas föreställningar om vad en pojke och en flicka är? Mitt resultat visar att många av filmerna innehåller scener som är högst uppseendeväckande vad gäller traditionella könsmönster och hur man skiljer på pojkar och flickor. Dock finns det också goda filmexempel som går läroplanens ärenden där könsroller visas upp på ett mångfacetterat sätt. Resultatet diskuteras gentemot läroplanen och görandet av genus ses som de små stegens princip, att vi alltid påverkar och påverkas – frågan är i vilken riktning.

I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ”Hip Hip hora” och ”Säg att du älskar mig” som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys. Mitt teoretiska ramverk består av vad medier har för påverkan och betydelse för identitetsskapande, en del queerteori, kritisk rasforskning, samt en intersektionell analys. Resultatet visar att det ligger ojämlika maktrelationer inbäddade i representationen av kön, sexualitet, ras/etnicitet och klass i filmerna. Detta är problematiskt då dessa framställningar är producerade för majoritetsbefolkningen, och dessutom använts i syfte att utbilda. De förväntningar människor från olika grupper i samhället har gentemot andra kan påverkas av dessa representationer. När vissa grupper kopplas samman med vissa problem och brister begränsas uppfattningen både från personer utifrån och inom dessa grupper, och på så sätt bidrar också filmerna till såväl skapandet som upprätthållandet av normerande kategorier.