Denna studie undersökte skam och interpersonell känslighet. Kvinnor antogs använda sig mer av internaliserande skamhanteringsstrategier medan män mer av skamhanteringsstrategin Undvikande. Inga signifikanta skillnader gällande strategin Attackera andra förväntades. Kvinnor antogs vara mer interpersonellt känsliga än män. Vidare förväntades ett positivt samband mellan interpersonell känslighet och internaliserande skamhanteringsstrategier. 233 universitetsstudenter i åldrarna 18-40 undersöktes. Mätinstrumenten som användes var The Compass of Shame Scale (CoSS) och The Interpersonal Sensitivity Measure (IPSM). Resultatet visade att kvinnor skattade sig högre på internaliserande skamhanteringsstrategier. Inga signifikanta skillnader fanns på subskalorna Undvikande och Attackera andra. Kvinnor skattade sig också högre gällande interpersonell känslighet. Utöver ett samband mellan internaliserande skamhanteringsstrategier och interpersonell känslighet fanns också ett samband mellan Attackerna andra och IPSM total, samt mellan CoSS total och IPSM total. Resultaten diskuterades utifrån kvinnors underordnade ställning i samhället. Mer forskning behövs dock för att tydliggöra hur sambandet mellan dessa två begrepp ser ut. / This study investigated shame and interpersonal sensitivity. Women were assumed to use more internalized shame-management scripts while men more of the shame-management script Avoidance. No significant differences concerning the script Attack others were expected. Women were assumed to be more interpersonal sensitive than men. Furthermore, a positive correlation between interpersonal sensitivity and internalized shame-management scripts were expected. 233 university students between the ages of 18-40 were examined. The instruments used were The Compass of Shame Scale (CoSS) and The Interpersonal Sensitivity Measure (IPSM). The results showed that women rated themselves higher on the internalized shame-management scripts. There were no significant differences regarding the scripts Avoidance and Attack others. Women also rated themselves higher when it came to interpersonal sensitivity. In addition to a correlation between interpersonal sensitivity and internalized shame-management scripts there were also correlations between Attack others and IPSM total, and between CoSS total and IPSM total. The results were discussed from the perspective of women’s subordinate role in society. More research is needed to clarify the connection between these two constructs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SJ kommunicerar ut rätten till restidsgaranti till sina kunder via informationstexter publicerade på SJ.se. Detta gör jag genom att bland annat besvara frågorna: hur tilltalas mottagarna i texterna och på vilket sätt speglar texterna SJs policy som samhällsaktör, SJs roll inom allmänservice och som affärs- och vinstdrivande företag, sett i ljuset av de senaste årens avreglering av statliga företag i monopolställning. Som metod använder jag mig av Faircloughs kritiska diskursanalys och den interpersonella analysen. Materialet består av totalt tre texter från SJ som berör restidsgarantiersättningen. Resultatet visar att SJ växlar röstläge mellan att vara personlig och opersonlig. Inledningsvis speglas SJs kommunikation av ett personligt tilltal där SJ är ”vi” med resenären. Men ju längre texterna vecklar ut sig blir omtalet allt oftare ”SJ”,och ”vi”- omtalet används de gånger SJ framställer sig i positiv dager. Analysen av språkhandlingar visar att såväl text 1 som text 2 är påståendetunga. Många av påståenden är realiserade som erbjudanden där det går att urskilja två typer av erbjudanden: villkorserbjudanden och villkorslösa erbjudanden. Avslutningsvis diskuteras hur väl anpassade SJ är i sin roll som affärs- och vinstdrivande företag. Analysen tyder på att de många åren som statligt verk fortfarande verkar ha lämnat kvar spår i hur SJ kommunicerar.

Denna studie har syftat till att mäta följsamhet till terapimetoden Interpersonell psykoterapi, undersöka sambanden mellan självrapporterad och observatörsskattad följsamhet samt utforska om terapeutens följsamhet påverkar behandlingsresultatet. Inga signifikanta samband mellan den självrapporterade och observatörsskattade följsamheten hos terapeuterna kunde konstateras. På de observatörsskattade variablerna fanns det en signifikant skillnad mellan terapeuterna, där en terapeut var mer följsam än de övriga två. Detta visade sig dock inte ha någon signifikant betydelse för behandlingsresultatet. Patienterna uppnådde en betydande symtomreduktion efter behandlingen utifrån deras självskattningar på MADRS-S och PHQ-9, men några samband med terapeuternas nivå av följsamhet kunde inte statistiskt beläggas. Författarna menar att det låga undersökningsmaterialet och bristen på ett enhetligt skattningsinstrument för den subjektiva och objektiva mätningen ger anledning att inte övertolka resultaten. En utvidgning av följsamhet som begrepp förespråkas, där följsamhet inte bara definieras av terapeutens beteende utan även av patientens beteende och samspelet mellan terapeut och patient. Vikten av fortsatta studier med denna definition som utgångspunkt poängteras.

No description available.

<p>ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94).</p><p>Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda.</p>

Kenya har i många sammanhang varit den ledande nationen i Östafrika men när det kommer till en gemensam nationell identitet ligger landet långt efter sina grannländer. Gällande t ex kultur, traditioner eller vem man gifter sig med har istället den etniska identiteten en större betydelse för de Kenyanska medborgarna. Betydelsen av stamtillhörighet har genom historien bidragit till oroligheter mellan olika etniciteter inom landet, den senaste och mest förödande uppstod i och med presidentvalet i december 2007. Stamtillhörighetens betydelse ligger till grund för denna uppsats; vi undersökte den kommunikativa meningen av identitetsskapandet i interpersonell kommunikation och massmedia bland unga vuxna i Nairobi. Vi ville med andra ord ta reda på hur man genom diskurs skapar konstruktioner och uppfattningar om sin identitet. Teorier vi valt att basera vår studie på är Newcomb’s triangulära kommunikationsmodell och Westley och McLean’s masskommunikationsmodell. Vi diskuterar relationen mellan kommunikation och makt, socialkonstruktivism och de teoretiska begreppen identitet, etnocentrism och förställda gemenskaper. Metoder vi använt oss av är kvalitativa gruppintervjuer och innehållsanalys. Resultatet är analyserat utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi kom fram till att den kenyanska identitetsdiskursen kännetecknas av betydelsen av den etniska tillhörigheten, vilken är mer central än den nationella tillhörigheten

ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94). Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda.

Studiens syfte var att analysera effekten av psykodynamiskt inriktad psykoterapi på självbilden för patienter vid S:t Lukas tre mottagningar i Stockholm. De frågor som undersöktes var om självbilden förändrades, hur sådana förändringar samvarierade med bakgrundsfaktorer, om behandlingsländen påverkade utfallet, samt i vilken tsträckning eventuella förändringar hade samband med förändringar i patienternas symtom och med psykoterapeuternas bedömning av besvär. Metoden som användes var kvantitativ och det empiriska underlaget för analys/bearbetning av självbilden utgjordes av SASB självskattningsmaterial samt  CL-90 (GSI). Resultatet av självskattningssvaren visade att patienternas självbild i genomsnitt hade förbättrats i önskvärd riktning för att mer motsvara en normal självbild. De faktorer som kunde predicera förändring i självbild var ålder, civilstånd, boende och barn. Det var de yngre, ensamstående, med eget boende, utan barn som mest förändrade sin självbild i positiv riktning. De samband som konstaterades mellan självbild och symtom pekade på en minskning av symtom med en mer positiv självbild som resultat vid avslutad terapi. Inga signifikanta samband mellan behandlingslängd och självbild hittades När det gäller psykoterapeuternas bedömning av besvär och patienternas skattning av sin självbild var sambanden svaga.

Denna studie ville bidra till att öka förståelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser på och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollärare. Syftet mynnade ut i följande frågeställning: • Vad i mötet mellan förskolechef och förskollärare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod använts, där data har samlat in med hjälp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms län. Förskolechefen samt 3 förskollärare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mål. Under genomförandet av mötet gjordes även en observation. Studien visade att både förskolechef och förskollärare behöver ha både en intrapersonell samt en interpersonell förmåga och därmed ha en god förmåga till kommunikation och perspektivtagning. När dessa förmågor var goda visade resultatet i studien att det fanns en förutsättning för att få till stånd gott pedagogiskt möte med hög kvalitet, ett möte där självdisciplin och ansvarskännande var hög hos samtliga deltagare. Att förskolechef och förskollärare turades om att ta rollen som vägledande subjekt och ledarskapet därmed blev samproducerat var centralt, då detta av samtliga respondenter upplevdes leda till verksamhetens utveckling. Resultatet pekade även mot att det finns en stor utvecklingspotential när det gäller att identifiera vilka ledarskapsförmågor hos förskolechef och medarbetare som är viktig för den moderna förskolans framgång.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.