The aim of this study is to investigate and illustrate the local exercise of power between participants in online comments sections of three newspaper articles with different political perspectives on migration and also to motivate and concretize the didactic use potential in SFL-based critical discourse analysis of comments and dialogues in internet-based forums of interaction. SFL and critical discourse analysis form the theoretical basis and with interpersonal analytical concepts as role, genre and attitude it is analyzed how participants position themselves in relation to each other in terms of superiority, inferiority and neutrality and how they legitimize their attitudes and/or positions. The analysis shows that participants primarily take neutral or superior positions but also temporary inferior positions and, in some cases, position other participants as inferior. In the comments section of the article written by a liberal representative, the most prominent participants take the role as highly educated and/or insightful by acting inter alia explanatory. In the comments section of the article written by a Sweden Democrat representative, sarcasm is common among the most prominent participants. The commentaries in the comments section of the article written by a Swedish Green Party representative are largely characterized by strong reactions that are legitimized by discourses based on claims that ‘new arrivals’ benefit at the expense of pensioners or native Swedish young people. The analysis has also shown that the dialogues in the comments sections of both the article by a Sweden Democrat representative and the article by a representative of the Swedish Green Party are often characterized by battles focusing on the opponent’s position, which is not the case in the comments section of the article by a Liberal representative where the conflict rather focuses on challenging the opponent’s values. Local strategies in exercise of power that are made visible include the use of mockery to position others as inferior; to take inferior positions or to impart messages implicitly to increase the possibilities for what can be said with reduced risk of being made responsible and also to make it look like there are more arguments than explicitly reported in order to secure the taken position. The essay concludes by showing how SFL-based critical discourse analysis can be applied in educational contexts. Further research is suggested on what part the role of red-green political rhetoric, on topics that concern migration, plays in the spreading of ideas on the group 'new arrivals' as the winner of red-green policy at the expense of native Swedish citizens.

Denna masteruppsats handlar om svenska myndigheters värdegrundstexter och har som över­gripande syfte att förstå vi är-konstruktionen. Vi är-konstruktionen innehåller en grammatisk form som prototypiskt beskriver nutid, framtid eller allmängiltiga påståenden, men som tycks användas i en annan betydelse i värdegrunder. I studien redogör jag för hur konstruktionen kan se ut, vad den uttrycker samt försöker förstå varför den finns genom att använda systemisk-funktionell grammatik (SFG). I undersökningen analyseras 351 vi är-konstruktioner och jag beskriver i en första fas vad som kan vara subjekt och vilka verb som kan användas i konstruktionen. I en andra fas kategoriserar jag verben utifrån vilken process de realiserar och utgår ifrån den svenska beskrivningen av systemisk-funktionell grammatik. I en tredje och sista fas undersöks vi är-konstruktionens olika typer av modalitet som uttrycker avsändarens inställning till yttrandet.  Undersökningen visar att de vanligaste komponenterna är vi och är, att presens indikativ är vanligare än modifierade verbfraser och att relationellt attributiva processer är den vanligaste processen. Undersökningen föreslår att den svenska indelningen i processer bör utvecklas då den inte är tillräcklig för att beskriva materialet.Beteendeprocesser hämtas från den engelska SFG-modellen, men med viss modifikation, för att kunna beskriva materialet och förstadeltagaren kallas utövare.Undersökningen föreslår även att presens indikativ tolkas mer uppmanande då det används tillsammans med rumsadverbial som förankrar händelsen på myndigheten.  Att vi är-konstruktionen används kan vara ett resultat av värdegrundens syfte att fungera både som dokumentation och styrinstrument. Presens indikativ-former är mildare uppmanande än imperativ, de möjliggör att subjekt kan skrivas ut och de uppmuntrar till dialog.

Denna studie analyserar hur tre svenska kommuner använder mikrobloggen Twitter i sin dagliga kommunikationsverksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt tas ur Gavers och Kress teorier kring affordances, Hallidays teorier om sociosemiotik samt Kress teori om den semiotiska resursen. Metoderna för analysen består av kvalitativa intervjuer kombinerat med en interpersonell textanalys, med fokus på språkhandlingar, språkstil och tilltal. Studien visar att kommunernas syn på, och användning av Twitters handlingsmöjligheter skiljer sig påtagligt i vissa aspekter. Två av kommunerna använder sig av mikrobloggen nästan uteslutande som en kanal för spridning av information om andra kanaler för att interagera med kommunen. Studien visar även att alla tre kommuner generellt sätt använder sig av ett vardagligt språk i sina inlägg med ett direkt tilltal och att förtrolighetsstrategier är vanligt förekommande. Till sist visar dessutom studien att kommunernas twitternärvaro kommit att påverka arbetsrutinerna hos andra avdelningar inom kommunkontoret, främst med hänseende till en ny utsatthet för beslutsfattare samt en kortare hanteringstid för ärenden.

I denna komparativa analys av den interpersonella nivån jämförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmänheten på Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de två myndigheterna försöker förlika sig med Facebookanvändarna och skapa relationer genom språket. Utgångsunkten för analysen och jämförelsen är att myndigheter verkar ha svårt att anpassa sitt språk på Facebook eftersom myndigheter är en offentlig verksamhet medan Facebook är en verksamhet som främst är privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera på Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit längre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll på vilket sätt Facebookanvändare kan interagera med dem. Bland annat genom att inaktivera inläggsfunktionen och styra vilket ämne dialogen handlar om i kommentarsfältet. Arbetsmiljöverket tillåter användare att göra egna inlägg och ställa frågor men har ett inkonsekvent tilltal i sina egna inlägg och i dialogen.

Earlier research of the historical change of format, language and power in Swedish political debates is non existent. The general attitude is that the political debates have gotten more aggresive and rough.The purpose with this thesis was to examine in what way the swedish political debates have changed. The main focus was on the interpersonal structure, which laguage they use to create power relations. The analyzing method was a critical discourse analysis and a comparative analysis of four different parliament debates; two older ones and two newer ones. The thesis result showed that the debate climate in swedish political debates have become more kindhearted and with more positive language use. On the other hand have the political debates increased in the matter of tempo and format, this gives people the perception of an more aggresive and negative debate.The conclusion is that the swedish political debates of today is more positive in form of building relations, though further research is necessary. / Det finns ingen tidigare forskning på den historiska förändringen i format, språk och makt i den svenska politiska debatten. Den generella attityden gentemot den svenska politiska debatten är att den har blivit mer aggressiv och hård. Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt som den svenska politiska debatten har förändrats. Det huvudsakliga fokuset låg på den interpersonella strukturen, vilket språk de använder för att skapa maktförhållanden. Analysmetoden var en kritisk diskursanalys samt en komparativ analys av fyra olika partiledardebatter; två äldre och två nyare. Studien visade på att den svenska politiska debattens klimat blivit mer godhjärtad och innehåller mer positivt språkbruk. Å andra sidan så har dagens politiska debatter ökat i fråga om tempo och format, det bidrar till den generella uppfattningen som folk har; en aggressivare och mer negativ debatt. Slutsatsen är att dagens svenska politiska debatt har blivit mer positiv när det gäller relationsbyggande, det krävs dock mer omfattande forskning på ämnet.

In the light of the increasing globalization and immigration to Sweden, this thesis examines how the employees at Swedish NGO’s perceive the intercultural dialog with immigrants. The NGO’s are recognized as an important part in the ongoing work of integration. At the same time the employees often have a very limited formal education within the communication field and the NGO’s often lack a communications officer and a communications section. These employees are the ones that in their daily work meet the immigrants and are expected to help the immigrants integrate, meet swedes and learn the language. Using theories within the field of intercultural communication and intercultural communication competence, this thesis has examined how three employees at three NGO’s in Lund perceive the intercultural dialog with immigrants. The conclusions drawn are that the dialog is not perceived as intercultural at all, but as interpersonal, with more emphasis placed on the personality and no importance at all on cultural differences. Knowledge of Swedish and to have enough time to communicate are perceived as of great importance for the dialog. The context in which the dialogs take place seems to be crucial for how the dialog is perceived.

Syftet med denna studie var att undersöka hur språkanvändningen på en särskild kommunikationskanal, nämligen webbsidor, ser ut hos olika företag inom branschen för managementkonsulting. Studien gjordes på uppdrag av Madicon Communication AB vilket är grunden till att ett vidare syfte även var att undersöka hur Madicon med hjälp av språket och de likheter samt skillnader som framkommit kan positionera sig annorlunda i förhållande till andra företag i samma bransch. I denna undersökning studerades komposition samt frekvens av engelska uttryck, facktermer, upprepningar, pronomen och tilltal, informella och formella ordval och användning av versaler samt språkhandlingar. Resultatet visade bland annat att alla fyra företagen till stor del använder samma delar i kompositionen, men att det finns skillnader beroende på företagens inriktningar. Vidare använder de två tekniskt inriktade företagen engelska mest. Facktermer visade sig tydligt ha en väsentlig roll inom managementspråket då stor mängd påträffats i texterna. När det kommer till upprepningar och hur företagen valde att synas i sina texter kunde vi återigen se skillnad utefter företagens inriktning. Utifrån studiens resultat är endast Madicon det företag som följer riktlinjerna om att företag vinner på att låta både ett ’vi’ och ett ’du’ synas i texter på webben. Resultatet visade även att företagen håller olika grad av formalitet vilket möjligt gör att företagen uppfattas olika. Madicon använder i jämförelse med de andra företagen versaler mer frekvent. Utifrån att alla fyra företagen använde språkhandlingarna ’erbjudande’ och ’löfte’ i båda sina texter kan dessa tolkas som centrala.

No description available.

Denna uppsats handlar om interpersonell interaktion på digitala medier och dess sociala betydelse för unga vuxna (20-30 år) när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd. Den handlar också om medierad interaktion i allmänheten och belyser de digitala mediernas roll för interpersonell interaktion då det sociala landskapet idag präglas av dessa på många sätt. Frågeställningarna som formulerats för att besvara syftet är följande: 1) I situationer då det inte går att umgås ansikte-mot-ansikte, hur fungerar den digitala interaktionen som alternativ? 2) När föredrar unga vuxna interaktionen på digitala medier? 3) Går det att tillgodose det sociala behovet digitalt i samma grad som den ansikte-mot-ansikte? 4) Vad har Covid-19 haft för påverkan på hur unga vuxna ser på social interaktion? Studien utgår från en enkätundersökning samt två intervjuer, då denna uppsats utgår från den kvantitativa metodologin i första hand och kvalitativ i andra. Teorierna består av medialiseringsteori, medium teori och teori kring medierad kommunikation. Resultatet visade att det både gick att upprätthålla relationer och få ett socialt utbyte på digitala medier. Dess fördelar var inom teman som tidseffektivitet, geografiskt avstånd, rum och tidsoberoende, kravlöshet och tillgänglighet. Det var dock beroendeframkallande, ångestladdat och avsaknad av symboliska ledtrådar. De unga vuxna som deltog i studien hade delade meningar om hur Covid-19 påverkat den sociala interaktionen. Det var tydligt däremot att den medierade interaktionen på digitala medier hade varit viktig under pandemin.

No description available.