Purpose/Aim: Our purpose with this study is to examen the differences in communication between digital immigrants and digital natives, how the digitization has changed our way to communicate in an interpersonal matter. Main Results: Through our study we have concluded that barriers do exist between students (natives) and teachers (immigrants), but not to the extent we first predicted. The digitization has resulted in a change in the way we communicate and our relation to each other. But in a purely communicative matter, the digitization hasn’t made it harder for natives and immigrants to understand each other, but it has contributed to new vocabulary and the use of the language. New codes has been developed, but thanks to the younger generations ability to adapt to change - this linguistic difference it is not a problem for the understanding of the code used by the immigrants. Through our study, we discovered, however, an unwillingness or fear of the immigrants to adapt to the younger code, and adapt to the technological change. Key Words: digital native, digital immigrant, digitization, communication, interpersonal, barriers, code, encoding, decoding, context, culture

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur interpersonell beröring från en anställd, i form av ett handslag, förändrar kundens uppfattning av shoppingupplevelsen. Vidare ämnar studien att väcka intresse för ämnet likväl som att ge rekommendationer för vidare forskning av det taktila sinnets och den interpersonella beröringens betydelse i marknadsföringssammanhang. Metodik: Studien är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt. Ett teoretiskt ramverk presenteras, utifrån vilket hypoteser i sin tur har formulerats. För att kunna testa de framtagna hypoteserna har ett fältexperiment utförts på Teknikmagasinet i Kalmar. Utifrån analyser av resultaten har generella slutsatser dragits, vilka ligger till grund för rekommendationer för framtida forskning inom ämnet sinnesmarknadsföring med fokus på det taktila sinnet och interpersonell beröring. Resultat: Studiens resultat visar vidare att interpersonell beröring, i form av ett handslag, påverkar shoppingupplevelsen på ett positivt sätt. Detta har dock ej kunnat säkerställas statistiskt. Resultaten visar vidare att ett handslag är en generellt accepterad form av interpersonell beröring inom social serviceinteraktion. Detta öppnar upp för möjligheten att implementera gesten i detaljhandelssammanhang, särskilt i interaktion mellan individer av manligt kön. / Purpose: The purpose of this study is to examine how interpersonal touch, in the form of a handshake from an employee, changes the customers evaluation of the shopping experience. Furthermore, this study intends to raise an interest for the subject as well as give recommendations for further research on the importance of both the tactile sense and interpersonal touch within the marketing context. Methodology: This study has been conducted through a quantitative research method, with a deductive approach. A theoretical framework is presented, from which hypotheses has been formulated. In order to test the formulated hypotheses, a field experiment has been conducted at Teknikmagasinets store in Kalmar. Based on the analysis of the results, general conclusions were drawn which is the basis of our recommendations for further research within the subject of sensory marketing, focusing on the tactile sense and interpersonal touch. Findings: The results of the study show that interpersonal touch, in the form of a handshake, affects the shopping experience in a positive way, although this is not statistically significant. The results further show that a handshake is a generally accepted form of interpersonal touch in social service interactions. This opens up for the possibility of implementation of the gesture within retail contexts, particularly within interactions between individuals of the male sex.

<p>Tidigare forskning visar på uppenbara problem kring lärare - elevrelationen vad gäller interaktionen. Denna problematik grundar sig inte minst på att relationen främst är inriktad på de kunskapsöverförande bitarna medans de sociala och relationsmässiga aspekterna i relationerna oftast kommer i andra hand. Mot denna bakgrund ämnade vi mer ingående granska om även ett liknande mönster kunde skönjas i den specifika undersökning som vi valt att genomföra.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att studera den interpersonella kommunikationen i skolmiljö mellan instruktörer och elever. De frågeställningar vi har tillämpat oss av för att nå en djupare förståelse för den interpersonella kommunikationen är följande:<em> Hur interagerar instruktörer och elever med varandra, hur uppfattar instruktörerna och eleverna varandras kommunikationsförmågor </em>samt <em>vilka kommunikationsbarriärer finns det?</em></p><p>Den metod vi har valt oss att använda oss utav är av kvalitativ natur. Vi har tillämpat oss av två olika angreppssätt för att besvara våra frågeställningar. Dels semistrukturerade samtalsintervjuer med instruktörerna samt gruppintervjuer med eleverna. Vi har valt att analysera vårt material utifrån socialpsykologiska teorier kring roller och attityder för att djupare tränga in i vårt material och därigenom komma åt respondenternas åsikter och nå en ökad förståelse kring den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever. Utöver detta kommer vi analysera med hjälp av teorier kring interpersonell kommunikation.</p><p>Vår undersökning ger en klar fingervisning om att det förekommer klara brister i den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever i den specifika kontext som varit föremål för vår studie.  Det intygar samtliga respondenter även om eleverna generellt är mer hårda i sina omdömen jämfört med instruktörerna. Att så är fallet har många orsaker men kan inte minst spåras i de socialpsykologiska mekanismerna i såsom roller och attityder. Situationen har dock förbättrats under det senaste läsåret men behöver utvecklats ytterligare för att åstadkomma en tillfredställande interpersonell kommunikation mellan aktörerna.</p> / <p>Previous research demonstrates the obvious problems surrounding teacher-pupil relationship in terms of interaction. This issue is based not least on the relationship is primarily focused on the knowledge transfer the pieces while the social and relationship aspects of the relationship usually is secondary. Against this background, we intended to examine in more detail on even a similar pattern could be discerned in the specific study, we chose to implement.</p><p>Our purpose in this essay is to study the interpersonal communication in the school environment between instructors and students. The issues we have applied ourselves on to reach a deeper understanding of the interpersonal communication is: how can interacts instructors and students with each other, how do instructors and students' perception of themselves and each other out, and which communication barriers exists?</p><p>The method we have chosen us to use us is out of a qualitative nature. We have used two different approaches to answering our questions. First, semi-structured interviews with instructors and group interviews with students. We have chosen to analyze our material based on social psychological theories about the roles and attitudes to deeper penetration of our material and thereby access the respondents' views and reach a greater understanding of the interpersonal communication between instructors and students. In addition, we will analyze using theories of interpersonal Communication.</p><p>Our study gives a clear indication that there are clear gaps in the inter-human communication between instructors and students in the specific context of the subject of our study. It declares all respondents, although students are generally more severe in their ratings compared with the instructors. That so many reasons but can not be traced at least in the social psychological mechanisms such as roles and attitudes. The situation has improved over the past academic year but have to develop further to achieve a satisfactory interpersonal communication between players.</p>

Tidigare forskning visar på uppenbara problem kring lärare - elevrelationen vad gäller interaktionen. Denna problematik grundar sig inte minst på att relationen främst är inriktad på de kunskapsöverförande bitarna medans de sociala och relationsmässiga aspekterna i relationerna oftast kommer i andra hand. Mot denna bakgrund ämnade vi mer ingående granska om även ett liknande mönster kunde skönjas i den specifika undersökning som vi valt att genomföra. Vårt syfte med denna uppsats är att studera den interpersonella kommunikationen i skolmiljö mellan instruktörer och elever. De frågeställningar vi har tillämpat oss av för att nå en djupare förståelse för den interpersonella kommunikationen är följande: Hur interagerar instruktörer och elever med varandra, hur uppfattar instruktörerna och eleverna varandras kommunikationsförmågor samt vilka kommunikationsbarriärer finns det? Den metod vi har valt oss att använda oss utav är av kvalitativ natur. Vi har tillämpat oss av två olika angreppssätt för att besvara våra frågeställningar. Dels semistrukturerade samtalsintervjuer med instruktörerna samt gruppintervjuer med eleverna. Vi har valt att analysera vårt material utifrån socialpsykologiska teorier kring roller och attityder för att djupare tränga in i vårt material och därigenom komma åt respondenternas åsikter och nå en ökad förståelse kring den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever. Utöver detta kommer vi analysera med hjälp av teorier kring interpersonell kommunikation. Vår undersökning ger en klar fingervisning om att det förekommer klara brister i den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever i den specifika kontext som varit föremål för vår studie.  Det intygar samtliga respondenter även om eleverna generellt är mer hårda i sina omdömen jämfört med instruktörerna. Att så är fallet har många orsaker men kan inte minst spåras i de socialpsykologiska mekanismerna i såsom roller och attityder. Situationen har dock förbättrats under det senaste läsåret men behöver utvecklats ytterligare för att åstadkomma en tillfredställande interpersonell kommunikation mellan aktörerna. / Previous research demonstrates the obvious problems surrounding teacher-pupil relationship in terms of interaction. This issue is based not least on the relationship is primarily focused on the knowledge transfer the pieces while the social and relationship aspects of the relationship usually is secondary. Against this background, we intended to examine in more detail on even a similar pattern could be discerned in the specific study, we chose to implement. Our purpose in this essay is to study the interpersonal communication in the school environment between instructors and students. The issues we have applied ourselves on to reach a deeper understanding of the interpersonal communication is: how can interacts instructors and students with each other, how do instructors and students' perception of themselves and each other out, and which communication barriers exists? The method we have chosen us to use us is out of a qualitative nature. We have used two different approaches to answering our questions. First, semi-structured interviews with instructors and group interviews with students. We have chosen to analyze our material based on social psychological theories about the roles and attitudes to deeper penetration of our material and thereby access the respondents' views and reach a greater understanding of the interpersonal communication between instructors and students. In addition, we will analyze using theories of interpersonal Communication. Our study gives a clear indication that there are clear gaps in the inter-human communication between instructors and students in the specific context of the subject of our study. It declares all respondents, although students are generally more severe in their ratings compared with the instructors. That so many reasons but can not be traced at least in the social psychological mechanisms such as roles and attitudes. The situation has improved over the past academic year but have to develop further to achieve a satisfactory interpersonal communication between players.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med föreliggande studie är att med avstamp i tanken om det livslånga lärandet, via teorier om situerat lärande, vilka utvecklats av Jean Lave och Etienne Wenger och i kombination med teorier om informellt lärande och lärande gemenskaper, undersöka hur aktivt deltagande i en facebookgrupp för förskoleanställda kan förstås som bidragande till dessas kompetensutveckling. Mina två frågeställningar fokuserar på vilka kategorier av pedagogisk kompetens som väcker störst engagemang samt vilka språkhandlingar deltagarna nyttjar för att skapa förutsättningar för lärande i diskussionerna. Genom att besvara dessa frågor kan jag visa att en majoritet av diskussionerna går att placera i någon av Lee S. Shulmans kategorier för pedagogisk kompetens (PCK) och därmed kan beskrivas som praxisrelaterade. Jag kan också beskriva de språkhandlingar som tydligast skildrar en lärande ambition hos deltagarna som varande rådgivning respektive tips. Med hjälp av dessa språkhandlingar kan deltagarna tränga in i de pedagogiska frågeställningarna och skapa förutsättningar för ny eller utvidgad kunskap under diskussionens gång. Studiens resultat visar att facebookgruppen dessa diskussioner äger rum i kan beskrivas som en lärande gemenskap. Här ägnar sig deltagarna åt ett frivilligt, demokratiserat, informellt lärande i syfte att utveckla den egna pedagogiska kompetensen eller verksamheten. Av resultatet har jag kunnat göra ytterligare observationer: Med utgångspunkt i hur diskussionerna i den dominerande kategorin (KEC) präglades av att vara mer praktik- än praxisnära resonerar jag i diskussionsdelen angående hur detta kan vara ett tecken på att de anställdas förutsättningar att utöva sitt uppdrag även påverkar deras förutsättningar för fortsatt lärande och utveckling – så kallad ”beprövad erfarenhet” – kring detta uppdrag. Jag ser också hur informellt lärande har både styrkor och svagheter som tjänar på att utforskas ytterligare. Kanske, reflekterar jag, ligger det informella lärandets egentliga värde i dess förmåga att komplettera och – om det tillåts – transcendera det formella? Sammanfattningsvis kan studien på en övergripande nivå förstås som en slags hyllning till det informella lärandet. Frågan är inte hur, utan i hur hög grad och på vilket sätt deltagandet i dessa lärande gemenskaper utvecklar deltagarnas kompetens och i förlängningen även praxis.

Denna undersökning inriktar sig på hur Historiska museet i Stockholm kommunicerar genom montertexter. Syftet är att ta reda på hur museet skapar en relation mellan museum och besökare, samt mellan besökare och historia genom utställningstexter. Materialet består av skrivna texter hämtade från två rum på utställningen Forntider. För analys används den interpersonella och den ideationella metafunktionen, som båda tillhör systemisk-funktionell grammatik. Resultatet påvisar att museet tar lite plats i texterna och inte kommunicerar ur ett närhetsskapande perspektiv, även om texterna markerar att de är riktade till en mottagare. Fynden och de forntida människorna framställs till största del som frånvarande och svåra att knyta an till.

Genom en analys av nio tidningsannonser från 1960-, 1990- och 2020-talet undersöks reklamens utveckling med fokus på språkets variation mellan annonser riktade mot kvinnliga respektive manliga modelläsare. För att undersöka detta granskas visuella och textuella aspekter genom användningen av multimodalitet och systemisk-funktionell grammatik (SFG). Analysernas resultat visar att antalet textelement i annonser skiljer sig över tid och att de genom det blivit mer avskalade och öppna för tolkning. Skillnader upptäcks också gällande kön där annonser med kvinnliga modelläsare innehåller fler värdeord och färre utelämnade led än de med manliga modelläsare.

Denna studie jämför hur SVT respektive Aftonbladet använder den sociala mediekanalen TikTok för att förmedla nyheter till ungdomar och unga vuxna. Specifikt analyseras hur programledaren (och andra aktörer) använder språkliga medel för att bygga en relation med publiken i nyhetsförmedlingen, hur grafiska element samverkar med programledaren för att skapa begriplighet och väcka intresse, samt hur SVT och Aftonbladet skiljer sig åt vad gäller relation, begriplighet och intresse i nyhetsförmedlingen på TikTok. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs av systemisk-funktionell grammatik (SFG) och sociosemiotik för att studera multimodal kommunikation. Undersökningens analysmetoder lägger fokus på den interpersonella metafunktionen och dess kategorier och begrepp för att besvara frågan om relation, samt visuell framskjutenhet för att studera de grafiska element som förekommer i TikTok-klippen. Undersökningen har sin grund i min praktik på SVT där det framkom att SVT nyligen lanserat nyhetsförmedling via TikTok i syfte att locka unga vuxna, den så kallade generation Z, och en direkt dialog med målgruppen genom återkommande studiebesök. Studien jämför användandet av språkliga och grafiska element i tre likadana nyheter från SVT:s och Aftonbladets TikTok-kanaler. Vidare genomförs en intervjuundersökning mot målgruppen för att få en initial empirisk återkoppling på de slutsatser som framkommer i den språkvetenskapliga analysen. Undersökningens resultat visar på tydliga skillnader i interaktionen mellan programledare och tittare i SVT:s respektive Aftonbladets TikTok-klipp. Slutsatserna ger därmed insikter till hur nyhetsförmedling på TikTok bör utformas för att nå den önskade målgruppen generation Z.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar i Sverige har ökat under 2000-talet. Socialstyrelsen rekommenderar psykologisk behandling för de flesta psykiatriska tillstånd hos barn och unga samtidigt som utskrivning av läkemedel ökar. Förändrade strukturer och synsätt inom vården riskerar att viktig kunskap och kompetens går förlorad och att behandlingsutbudet inom vården minskar. Forskning kring hjärnan och barns utveckling kan bidra med värdefulla aspekter att ta hänsyn till i beslut kring det psykoterapeutiska arbetet och utbudet inom BUP. Studiens syfte var därför att belysa och undersöka hur modern neurovetenskap och mer specifikt teorin kring interpersonell neurobiologi kan användas i psykoterapi med barn, unga och familjer. Genom en litteraturstudie har tre centrala aspekter lyfts fram som viktiga när man försöker integrera denna kunskap med den kliniska tillämpningen: Hjärnutvecklande interventioner, Psykoedukation och Relationsfokus. Även om studiens avgränsning medför vissa svagheter, bedöms dock resultaten kunna vara intressanta för både kliniskt verksamma och andra individer och grupper i samhället. / The mental ill health among children and adolescents has increased in Sweden during the last two decades. The National Board of Health and Welfare recommends psychological treatment as a primary intervention for most of the psychiatric conditions seen in children and adolescents, at the same time as medical prescriptions continue to increase. Changes in organizational structure and perspectives within mental health care applies risk of losing important knowledge, experience and narrowing the range of treatment methods. Modern neuroscience has an opportunity to provide valuable aspects in decisions regarding the content and variety of treatment methods provided in child and adolescent psychiatry. The aim of this study was to illustrate and investigate how modern neuroscience and specifically the theory of interpersonal neurobiology can be applied in the clinical practice of psychotherapy with children, adolescents, and families. A literature review was carried out where three central themes emerged as important aspects of integrating this perspective in the clinical practice: Interventions for positive brain development, Focus on relationships and Psychoeducation. The selection of literature is relatively narrow and a limitation of the study, but the results could nonetheless be useful for both clinicians and other individuals and groups in the larger community.