During the global covid-19 pandemic most organisations, in this case the banking industry, have had to adapt to the many government imposed restrictions to stop the spread of the virus. This means that there have been significant changes in how organisations conduct their communicative businesses and internal communication. Research has shown that a digitally based work environment is good for employees and managers to effectively execute tasks and communicate more smoothly, but a lack of physical presence in work has also had negative side-effects on communication in the workforce.This study aims to identify the changes in communication and the internal communicative consequences of the altered communication in one of Sweden’s major banks. Based on literature regarding pedagogy, communication and social distance consequences for organisations, several individuals who worked at the bank were interviewed by phone or by Zoom-meetings and were asked to respond to questions about how the communication at work was conducted and what the effects of the changed communications were. A thematic analysis of the answers from the participants demonstrated that over all work efficiency had been unchanged or changed for the better, but there were regularly gaps in the internal communication that was a result of the lack of physical presence when conducting tasks or meetings. A purely digitally based work environment has its positive aspects when increasing the effectiveness and flexibility of the workforce since most organisations conduct their businesses online, but when information about a task needs deeper explanation or concretization about accountability for tasks, information distributed online might be insufficient. / Under covid-19-pandemin har de flesta organisationer, i detta fall bankväsendet, varit tvungna att anpassa sig efter regeringens beslut om restriktioner i syfte att stoppa vidare spridning av viruset. Det innebär att det har skett märkbara förändringar i hur organisationer genomför sina uppgifter och hur den interna kommunikationen har påverkats. Tidigare forskning har visat att organisationer gynnas av digital kommunikation då medarbetarna blir utbildade inom att hantera teknologi och att effektivt kommunicera, men en minskad fysisk kommunikation har inneburit att den interna kommunikationen har fått särskilda negativa sidoeffekter. Denna studie har som syfte att identifiera de kommunikativa förändringarna och konsekvenserna hos den förändrade interna kommunikationen hos en bank i Sverige. Flera medarbetare blev intervjuade via telefon eller zoom-möten och fick besvara frågor som var relaterade till den förändrade kommunikationen och dess upplevda konsekvenser. Intervjuerna var baserade på litteratur inom pedagogik, kommunikation och konsekvenserna för organisationer under en pandemi. Genom en tematisk analys av resultatet visade det sig att deltagarna upplevde att den allmänna kommunikationen var mer begränsad till det digitala och arbetsprestationen var oförändrad eller förändrad till det bättre. Men det skedde ofta missar i kommunikationen som var konsekvenser av att ingen fysisk kommunikation hade genomförts. En digitalt baserad arbetsmiljö har sina positiva effekter när det kommer till att göra sina medarbetare mer effektiva och flexibla då de flesta organisationer genomför sina verksamheter online, men om en uppgift kräver mer extensiv information eller ansvarstagande av uppgifter behöver konkretiseras så är digitalt distribuerad information ibland otillräcklig.

Bakgrund Friluftslivet medför utövande av flertalet olika aktiviteter i gemensam natur. När naturen brukas i olika syfte kan likväl interpersonella- som sociala värderingskonflikter uppstå. Fulltofta strövområde i Skåne har identifierat en konflikt mellan mountainbikecyklister och övriga besökare och har utvecklat en zonindelning av området i syfte att leda besökarna rätt i strövområdet. Syfte En utvärdering utfördes för att ta reda på om besökarna i strövområdet uppfattat zonindelningen och om det återstår en konflikt mellan nyttjare av området. Metod Ihop med Stiftelsen Skånska Landskap och Visitskåne, spreds webbenkäter via sociala medier för att nå urvalet som besökt området minst en gång sedan 2019. Resultat Webbenkäten resulterade i 106 svar och majoriteten av respondenten kände inte till att det pågick en zonindelning i området (56%). Var fjärde vandrare upplevde mötet mellan grupperna dåligt (21%). Slutsats Den information som besökarna tagit del av har inte varit tillräcklig. Det återstår en konflikt mellan nyttjargrupperna i området.

Studiens syfte var att lyfta fram vad bild- och textkompositionen betyder för en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur samt att se om introduktionen kunde ge eleverna utrymme för att skapa egna föreställningsvärldar. Studiens kvalitativa ansats och utgick från ett sociosemiotiskt perspektiv som utmärks av att språkutveckling sker i socialt samspel. Begreppen textuell metafunktion och interpersonell metafunktion samt modelläsare i Anders Björkvalls (2003; 2019) beskrivning, användes för att göra en multimodal textanalys. Studiens resultat visar att introduktionen bjuder in modelläsaren att delta utifrån sina egna förutsättningar, men för att modelläsaren ska kunna identifiera sig och medverka fullt ut kan bildpresentationen behöva kompletteras med utökat stöd i form av skrift eller muntligt tal. Introduktionen ger en bild av att vara neutral och tolerant, men trots flera inslag som hänför till mångfald och som ger modelläsaren utrymme att ”kliva in i egna föreställningsvärldar” finns en mindre tolerant aspekt då läsvägen som erbjuds utgår från ett västerländskt synsätt som uppfattas vara ett något ensidigt perspektiv.

Sammanfattning. Syftet med uppsatsen, att utforska patienters upplevelser av en IPT för depression i en primärvårdskontex. Med frågeställningen patienters upplevelser och erfarenheter av att ha genomgått IPT för depression.

Syftet med denna studie är genom textanalys undersöka hur interkulturella skillnader påverkar den ideationella strukturen och den interpersonell strukturen i texter på olika språk. De texterna är valda utifrån IKEA:s svenska och kinesiska katalogen 2020. Jag använder både en kvantitativ och kvalitativ metod för att jämföra och analysera vilket perspektiv och vilka språkhandlingar som förekommer i de olika textversionerna. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan den ideationella strukturen och den interpersonella strukturen i båda versionerna. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att båda versionerna har en närvarande författare och de texterna innehåller mest påståenden. Skillnaden är att de svenska texterna har ett inifrånperspektiv medan de kinesiska texterna har ett utifrånperspektiv och de svenska texterna är mer dialogiska än de kinesiska texterna. Förutom påstående används frågor och utrop i båda texterna. De svenska texterna har en förtrolighetsstrategi medan de kinesiska texterna har en försiktighetsstrategi. Det förekommer dessutom en stor skillnad mellan den svenska och den kinesiska versionen av användningen av frågor och utrop. Alla svenska frågor saknar parallella översättningar till kinesiska frågor. Tre av de svenska utropen översattes med frågorna i den kinesiska versionen. En del svenska utrop översattes till kinesiska påståenden, medan kinesiska utrop motsvarar svenska påståenden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och få kunskap om elevers upplevelse av sin situation på en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har även forskat i hur lärarna på den specifika skolan upplever situationen för eleverna i såväl skolgång som socialt samt hur lärarna arbetar med ART. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vårt forskningsresultat. Till vår kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgår från en strävan att åsidosätta vår tidigare empiri och genom det få möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill också lyfta fram begreppet kontextualism, det vill säga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lärarna anser att de ser en stor förändring hos elever som placeras på den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgått eller genomgår ART: s program. De menar att efter genomgånget program visar eleverna prov på mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förändring i både skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som är avsedda för programmet. Eleverna upplevde även de en förändring i sin livssituation sedan de börjat på den specifika skolan och deltagit i ART-programmet. De ansåg att ART hjälpt dem att hantera sin aggressivitet och givit dem verktyg för att kunna handla annorlunda. De uttryckte att det som skiljde deras förra skola från den nya är att de på den nya skolan får det stöd de behöver, till exempel genom ART:s metoder och strategier, samt att det finns fler pedagoger per elev och att klasserna är mindre. Följden av detta är att eleverna upplevde att deras koncentration ökade vilket resulterat i att skolgången blivit förbättrad. Slutsatsen av undersökningen är att ART integrerat i en skolverksamhet kan stödja aggressiva elever i att bryta sitt beteende. Vidare är slutsatsen att lärare och elever som ingår i en verksamhet med ART integrerad upplever skolsituationen som mer hållbar och positivt utvecklande än då eleverna ingick i en skolverksamhet utan ART eller där ART inte var integrerad i övrig verksamhet och i bemötande av eleverna.

Denna uppsats ämnar belysa relationerna mellan en liten grupp svenskar och en liten grupp invandrare efter riksdagsvalet 2022 i Sverige. I och med Sverigedemokraternas ökade inflytande upplevs risken att främlingsfientliga tankemönster ska få en fast grund i det svenska samhället samt att relationerna mellan svenskar och invandrare ska försämras. Genom en kvalitativ studie med intervjuer har jag i denna uppsats lyft fram hur interpersonell kommunikation, kulturella traditioner och maktpositioner kan påverka relationerna mellan svenskar och invandrare. Jag har valt att implementera ett humanistiskt och samhällsperspektiv vid uppförandet av studien. Utifrån ett humanistiskt perspektiv är språket grunden för interpersonell kommunikation igenom vilket mellanmäsnkliga relationer skapas. Ur social synvinkel tillhör alla invandrare ett samhälle som bidrar till samhällsutvecklig. Det empiriska materialet har visat att goda relationer mellan svenskar och invandrare är möjliga om båda grupper uppfyller vissa krav som till exempel det svenska språkets behärskning för invandrare och förståelse och acceptans för svenskar. Allt detta leder till slutsatserna om att det behövs mer forskning kring vilka åtgärder som krävs för att ännu mer förbättra relationerna mellan svenskar och invandrare.

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur olika modelläsare konstrueras i externkommunicerande texter från Försäkringskassan ur ett diakront perspektiv. Modelläsaren är en prototypisk läsare som är inbyggd i texter och besitter en viss social identitet. Studien har undersökt både förändringar och likheter i läsarens identitet mellan Försäkringskassans informationsbroschyrer publicerade mellan 1969 och 1980, samt den modelläsare som framträder på Försäkringskassans sociala mediekonto "forsakringskassan.se" idag. Genom att analysera ämnena föräldra- och sjukförsäkring undersökte studien hur modelläsarens identitet har utvecklats över tid och därmed erbjudit medborgararna olika identiteter. Med vetskapen om att texter alltid är multimodala tar studien avstamp i socialsemiotiken som studerar hur skriftspråkliga och visuella resurser samverkar och används för att skapa mening. För att identifiera textens modelläsare och relationen mellan avsändaren och läsaren använder studien sig av analysverktyg från den interpersonella metafunktionen inklusive språkhandlingar, bildhandlingar och modalitet samt distans och formalitetsgrad. Resultaten visade på både likheter och skillnader mellan modelläsare som konstrueras över tid, främst observerades skillnader i materialet från sjukförsäkring. Modelläsarens roll övergår från den formella och auktoritärt styrda till den sociala modelläsaren som utvecklats till att aktivt identifiera sig med “Du” i relation till Försäkringskassan. Modelläsaren i sjukförsäkringen går från att vara en orolig person som gärna har en översikt på kostnader, till att vara förebyggande i sitt mående. Modelläsaren i föräldraförsäkringen har en mer konsekvent visuell framställning som en föräldraledig pappa, medan den skriftliga framställningen emellertid visar en förändring från frånvarande förälder med begränsad kunskap till en aktiv och närvarande förälder som har utvecklat sin förståelse över tid.

Med kollaborativt musicerande, öppna verk och ljudinstallationer som bakgrund, ämnar denna studie utröna hur tidigare erfarenhet av kollaborativt musicerande påverkar människors upplevelse i ett gemensamt ljudskapande, främst gällande deras utforskande, samverkan och interpersonella kommunikation. Två separata deltagargrupper med skilda grader av erfarenhet av kollaborativt musicerande har fått interagera med en interaktiv ljudinstallation, bestående av högtalare och mikrofoner. Utifrån gruppintervjuer och observationer tyder resultaten på olika tendenser de båda grupperna emellan. I just denna studie tycks erfarenhet av kollaborativt musicerande kunna leda till en stor variation i en persons utforskande av sin agens, såväl individuellt som kollektivt, i ett gemensamt ljudskapande, och detta huvudsakligen utan ett användande av verbal kommunikation. I en vidare samhällelig kontext skulle framtida studier kunna utföras kring samverkan, lyhördhet och hur vi tolkar och reagerar på varandras verbala och icke-verbala signaler, i både musikaliska och andra sociala sammanhang. Studiens artefakt som sådan skulle också kunna vidareutvecklas i kombination med samarbetsövningar, till exempel för barn och unga inom pedagogiska verksamheter.

Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka den interpersonella kommunikationen på Mittuniversitetet mellan sex programansvariga och deras studenter som går andra året för att se om den påverkar studenternas trivsel. Studien syftar också till att identifiera eventuella variationer i kommunikationen beroende på vilket program man studerar. Detta ämne är relevant ur ett forskningsperspektiv dels för att det inte gjorts någon tidigare studie på svenska universitet i detta ämne. Och dels för att belysa vikten av effektiv kommunikation inom utbildningskontexten för att förbättra den akademiska kvaliteten och arbetsmiljön. För att besvara studiens två frågeställningar användes en mixadmetod. En kvantitativ metod i form av en webbenkät och en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet på studien visar utifrån det teoretiska ramverket att det finns tydlig skillnad i kvaliteten på den interpersonella kommunikationen mellan programansvariga och studenter beroende på vilket program de studerar. De programansvariga som uppvisar fler egenskaper tillhörande kommunikativtledarskap har en bättre fungerande interpersonell kommunikation. Utifrån de teoretiska ramverket visar resultaten också att effektiv intern och interpersonell kommunikation från de programansvariga bidrar till studenternas trivsel.