I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext. Resultaten pekar också ut dialektiska kopplingar mellan text, diskurs och social praktik nivå av Löfvens sommartal. Analyserna visar också att den sociala praktiken som ett politiskt tal ingår i bidrar till att reproducer amaktförhållanden som är ojämlika mellan talare och åhörare. Resultaten visar att det politiska talet innehåller en bred interdiskursivitet mellan både höger- och vänsterideologiskt präglade diskurser, vilket kan vara tecken på förändring och diskursiv kamp om vad den diskursiva praktikens diskursordning ska bestå av. Denna förändring kopplas till förändringar så som individualisering, globalisering och en politisk likriktning i den bredare sociala praktiken. / This study examines the causality between texts and society in a political speech. The study does so byanalyzing both text and aspects of the wider context, which the political speech is part of.The study is based on a mix of theory from both Faircloughs critical discourse analysis (CDA), systemicfunctional grammar (SFG) and conversation analysis (CA). The results show that the main goal of the political speech is to position the speaker as head of Swedishgovernment at both a national and international level by using a wide variety of discourse and by usingpronouns to establish common ground with the speaker and the listeners. The results also points out that the social practice which a political speech is part of is reproducing and maintaining power relations in which the speaker and the listener are not equal. The results also show how changes such as individualization, globalization and political uniformity can be seen as affecting discourse and social practice.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur broschyrerna Om kriget kommer (1961) och Om krisen eller kriget kommer (2018) skiljer sig åt språkligt och vad som tyder på att Om krisen eller kriget kommer (2018) är skriven med klarspråk. Ambitionen är att se vilka språkliga förändringar som skett i broschyren, om det finns det skillnader i hur avsändaren och mottagaren framställs och hur texterna anpassas till den breda mottagargruppen. Den systemisk-funktionella grammatikens språkmodell (SFG) och Edlings modell för kategorisering av nominala referenter ligger till grund för studiens textanalys. Uppsatsen utgår även från Läsbarhetsindex (LIX) och från de klarspråksideal som handlar om att skriva “vårdat, enkelt och begripligt”. Resultatet visar att Om krisen eller kriget kommer (2018) är klarspråksanpassad på många områden och att det speciellt på en språklig nivå syns tydliga skillnader mellan broschyrerna. Många av dessa skillnader och förändringar går att koppla till klarspråksarbete. Vidare dras slutsatsen att många klarspråksråd rör språknivå men ett stort bekymmer i klarspråksarbetet är att mottagaranpassa innehållet till en heterogen mottagargrupp. Uppsatsen identifierar ett behov av klarspråksråd som behandlar textens innehåll för en ytterligare kunskapsutveckling inom klarspråksfältet. Vidare dras metodologiska slutsatser om SFG och LIX som metoder för att undersöka klarspråk.

Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. Resultatet visar även att några av dessa interpersonella variabler verkar påverka markant elevtexters betygsnivå medan andra inte gör det i samma skala. Vidare visar undersökningen att de interpersonella variablernas förekomst inte verkar skilja sig markant mellan ämnena.

Syftet med den här studien är att undersöka hur råd och rekommendationer under covid-19 konstrueras för att få medborgarna att lyda dem. Aktörerna som undersöks är Folkhälsomyndigheten, Vännäs kommun och Älmhults kommun, detta för att få en spridning av aktörer på både nationell och lokal nivå. Metoden som här används är främst den interpersonella metafunktionen där språkhandlingar och modalitet är det centrala, men även teori och perspektiv från Faircloughs tredimensionella modell har använts för att se resultaten från textanalysen ur andra synvinklar. Studiens resultat visar att det främst är deklarativa uppmaningar men även en del direktiva uppmaningar som utgör krävande av varor och tjänster. De deklarativa uppmaningarna är främst utformade genom modala hjälpverb, huvudsatsverb och med modaliteten förpliktelse. Studien visar även att eftersom tilliten i Sverige är hög till myndigheter och experter kan man se uppmaningar som är svaga och medelstarka ändå som mycket uppmanande. Studiens resultat visar även att studiens material från de tre aktörerna bör kunna tolkas som mjuk styrning i och med den stora mängden påståenden kombinerat med uppmaningar.

Commercials effect norms and much more, but how does the individual abide to these normativeperceptions in Swedish media? The norm is only first identified when it differs from what is not the norm. Therefor knowledge surrounding the commercials influential power on individuals is needed. The purpose of this study is to examine how diversity in society can be mirrored in campaign posters in subway stations. The starting point is to apply a linguistic perspective to be able to analyze how written text and image can express meaning through a sociosemiotic multimodal analysis from the interpersonalmeta-function. The material consists of four campaign posters and each poster is analyzed as a whole. If needed the individuals or parts being displayed in the poster will be analyzed as well. The chosen campaign posters are: 1177 hjälper dygnet runt, Många har många frågor, GÖR PLATS! and Julstök.

Inledning och bakgrund: Att bli mamma för första gången innebär en stor livsomställning med förändringar i aktivitetsmönstret och antagandet av en ny roll. Forskning visar att kvinnor skattar sin aktivitetsbalans lägre än männen de lever tillsammans med. Förekomsten av upplevd god aktivitetsbalans kan utgöra förutsättningar för individens hälsa. Aktivitetsbalans definieras som den subjektiva upplevelsen av rätt variation och antal göranden i det individuella aktivitetsmönstret. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förstagångsmödrars, som lever i en parrelation, upplevda aktivitetsbalans under de första 6 till 18 månaderna efter förlossningen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och  innehållsanalys genomfördes. Informanter rekryterades via bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra kategorier: Tidens betydelse för förstagångsmödrars upplevda aktivitetsbalans, Aktiviteter av betydelse för upplevelse av aktivitetsbalans, En personlig inställning till livsomställningen och Omgivningens betydelse för aktivitetsbalans vilka bildade åtta underkategorier.  Slutsats: Återhämtande aktiviteter, aktiviteter som gav en känsla av identitet utanför modersrollen, upplevelse av god fördelning i av hushållssysslor, fritid och barnskötsel partner emellan samt engagemang i arbete och studier var av vikt för upplevelsen av god aktivitetsbalans. / Introduction: Becoming a mother is a life-changing experience that causes changes in the occupational pattern and the adoption of a new role. Research shows that women rate their occupational balance lower than the men they live with. The presence of occupational balance can create good conditions for the experience of health. Occupational balance is defined as the subjective experience of the right variation and amount of occupations in the occupational pattern.  Aim: The aim of the study was to describe how new mothers, in a relationship, experienced occupational balance during the first 6 to 18 months postpartum. Method: The study was a qualitative study with semi-structured interviews and a content analysis was applied. The informants were recruited through convenience- and snowball selection. Results: The result was presented through four categories: The meaning of time for first-time mothers experienced occupational balance, Occupations of significance for experienced occupational balance, A personal view on the change of life and The significance of the social surroundings for occupational balance. These created eight sub-categories.  Conclusions: Activities that created a sense of recovery, identity besides the role as a mother, experiences of a satisfying distribution of housework, leisure, childcare and engagement in work or studies wereas important for the experience of occupational balance.

No description available.

The aim of the study is to perform a linguistic analysis of mathematics textbooks. Mathematical text exercises are built up of linguistic structures which are significant for the pupil’s understanding of text exercises. Two different mathematics textbooks for grade three are analysed: Prima matematikand Tummen upp. The aim is to investigate how text exercises in mathematics textbooks are linguistically structured. The study analyses the style, form and content of the text and its relation to the reader. The result shows that the content of the text exercises is close to the pupil’s everyday reality, which ensures a close and strong relationship between the writer and the reader. Something which can entail difficulties for reading comprehension, however, is that the form consists of meaning-bearing mathematical terms which it can be difficult to relate to. Since the mathematical language and the everyday Swedish language meet in text exercises, it is important that they interact well with each other.

Denna studie redovisar genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning, så kallad flermetodsforskning, vilka interpersonella aktiviteter som observerats hos åtta mötesledare av distansmöten med datorkommunikation.  Syftet med undersökningen är att undersöka de faktiska observationerna av mötesledares interpersonella aktiviteter på distansmöten. Denna undersökning bygger på åtta distansmöten med en utsedd mötesledare på respektive möte och sammanlagt 41 personer har deltagit i undersökningen. Distansmötena har skett genom Video Tele Conferencing (VTC) och via en  multimodal plattform (MP) där mötesledarna har suttit vid sina enskilda datorer. Undersökningens problemformulering är; Vilka interpersonella aktiviteter förekommer hos distansmötesledare och hur bidrar de till upplevelsen av relationsbyggande faktorer? Efter observationerna som har skett på distans och av inspelade möten har mötesledarna och deltagarna besvarat en webbenkät. Resultatet av studien visar att ögonkontakt inte sker nämnvärt mycket vid distansmöten jämfört med andra icke verbala uttryck som att nicka, le och uttrycka småord som ”mm” och ”ja” etc. Studien visar också att mötesledarnas och deltagarnas synpunkter på bra distansmöten handlar om mötesstruktur, tillit och att alla ska komma till tals på mötet. Skillnaden mellan VTC möten och MP möte är störst vad gäller observationer av kroppshållning och ansiktsuttryck där VTC mötena medger ett längre avstånd till mötesledaren och då framgår kroppshållningen bättre men under MP möten kan ansiktsuttryck lättare avläsas på nära håll. Där flest leenden förekommit har också deltagarna bedömt det som att mötesledaren alltid eller ganska ofta använder distansmöte som ett relationsbyggande verktyg. Studien visar att det är i lyssnarfasen som mötesledaren har flest interpersonella beteenden och inte när vederbörande talar.

Background: Interpersonal conflict may have a significant impact in organizations since blue collar-workers can spend time and effort on other things then their main duties. This can lead to less profitability for the organizations, that is why this is something worth exploring. Previous studies shows that many factors work together to create interpersonal conflicts between blue collar-workers. The purpose of this study was to examine if interpersonal conflicts has any significant correlation with interpersonal relations, experienced supervisor support, well-being, age and years in the workplace and if there is any gender differences. Methodology: This study was implemented on 67 blue-collar workers (42 men and 25 women) from five different organizations in the south of Sweden. To examine the result this study used a survey. The survey had three demographic questions: gender, age and years in the workplace. Four validated questionnaires was used as instruments to measure if interpersonal conflicts had any correlation with the examined variables: Interpersonal Conflict at Work Scale (ICAWS), Interpersonal Conflict in Organization Scale (ICOS), Social Support Scale (SSS) and Job-related Affective Well-Being Scale (JAWS) Result: The result showed that interpersonal conflicts had a significant correlation with interpersonal relationships, experienced supervisor support, well-being and years at workplace. The result showed that interpersonal conflicts had no significant correlation with age. The gender differences were further tested in the variables but did not find any statistically significant differences. Conclusion: The result of this study confirms that interpersonal conflicts correlates with interpersonal relations, experienced supervisor support, well-being and years in the workspace. / Bakgrund: Interpersonella konflikter kan ha stor betydelse för en organisation eftersom verksamma arbetstagare tid och prestation kan läggas på annat och ta fokus från deras huvudsakliga arbetsuppgifter. Detta kan i sin tur leda till lägre lönsamhet för organisationer och är därför intressant att undersöka. Tidigare studier har visat att det finns många faktorer som samspelar för att en interpersonell konflikt ska uppstå verksamma arbetstagare emellan. Syftet med denna studie är att undersöka om interpersonella konflikter har ett samband med interpersonella relationer, upplevt ledarskapsstöd, välmående, ålder och år på arbetsplatsen samt om det finns en könsskillnad. Metod: Studien genomfördes på 67 verksamma arbetstagare (män 42 och kvinnor 25) från fem olika företag i en mindre stad i södra Sverige. Studien använde tre demografiska frågor: kön, ålder och år på arbetsplatsen. Fyra validerade test användes som mätinstrument för att undersöka om interpersonella konflikter hade ett samband med ovanstående faktorer, Interpersonal Conflict at Work Scale (ICAWS), Interpersonal Conflict in Organization Scale (ICOS), Social Support Scale (SSS) och Job-related Affective Well-Being Scale (JAWS). Resultat: Resultatet visade att interpersonella konflikter har ett statistiskt signifikant samband med interpersonella relationer, upplevt ledarskapsstöd, välmående och år på arbetsplatsen. Inget statistiskt signifikant samband hittades mellan interpersonella konflikter och ålder. Vidare testades ifall det fanns några könsskillnader inom de olika faktorerna, men inga statistiskt signifikanta könsskillnader hittades. Slutsats: Resultatet bekräftar att interpersonella konflikter har ett samband med interpersonella relationer, upplevt ledarskapsstöd, välmående och år på arbetsplatsen