Läromedel i matematik använder sig av olika slags semiotiska resurser såsom bilder, figurer och tabeller för att stötta elevers förståelse. Syftet med denna studie var att analysera bilder i tre utvalda läromedel som heter Rik matematik, Triumf och Silvergruvan. Studien gjordes ur ett semiotiskt och relationellt perspektiv för att ta reda på vilka semiotiska resurser som finns i de utvalda läromedlen, hur de används och om de är till för- eller nackdel för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studien visar att det finns mycket bilder i de valda läromedlen, de flesta bilder är till stöd för uppgifterna även om de ibland inte är placerade till fördel för uppgiften. Det visade sig också att elever med NPF behöver ett mer anpassat läromedel än de som används i dag. Studien visar att det finns läromedel som passar elever med NPF mer eller mindre bra. Det finns många olika läromedel att välja mellan, vissa mer färgglada än andra. Dessa riskerar att gå före de läromedel som är mer avskalade i färg och antal bilder, även om det är de som är de bästa läromedlen för eleverna. Det är därför viktigt att läraren väljer läromedel som är anpassade efter de behoven som finns i klassrummet och de elever som ska undervisas.

I den här uppsatsen har fem multimodala texter i en digital historielärobok för grundskolans årskurs 7 – 9 undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i sociosemiotisk teori och systemisk funktionell lingvistik (SFL) utveckla kunskap om potentiella språkliga utmaningar för andraspråkselever i de multimodala texterna. Ett centralt begrepp i undersökningen har varit sociala deltagare, och en multimodal analys av texternas skriftspråkliga och visuella textelement har genomförts. Såväl de skriftspråkliga textelementen som de visuella textelementen har analyserats med avseende på den ideationella metafunktionen, och i någon mån har framför allt de visuella textelementen också analyserats med avseende på den textuella metafunktionen. Vidare har de multimodala texternas diskursiva mönster undersökts. Sammantaget visar resultaten av analyserna att de skriftspråkliga textelementen till stora delar följer det mönster för historietexter som även tidigare forskning visat, nämligen ett mer eller mindre abstrakt språkbruk och nedtonade mänskliga aktörer i de historiska skeenden som skildras, vilket kan innebära potentiella språkliga utmaningar för andraspråkselever. När det gäller potentiella utmaningar i de visuella textelementen finns en skillnad mellan den grafiska modell och den karta som undersökts, och den målning och det fotografi som undersökts, i det att det i de förra är de abstrakta representationerna som kan innebära utmaningar, medan det i de senare är de diskursiva mönstren som kan göra det. Slutsatser som dras i uppsatsen är att andraspråkselevernas läsning av de multimodala texterna i historieläroboken behöver ske i ett sammanhang med lärarledda, gemensamma samtal om texterna, och att de i undervisningen behöver få möjlighet att utveckla sin förmåga att läsa texterna kritiskt.

Den här rapporten undersöker hur kvinnor och män framställs på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets framsidor under hösten 2019. Genom ett intersektionalitetsperspektiv undersöks även hur framställningen av könen påverkas av dess etnicitet. Den tittar även på om och hur fotografens kön påverkar bilderna. Genom en kvantitativ sociosemiotisk bildanalys kommer den här uppsatsen visa att kvinnor och män syns i princip lika ofta på framsidorna men att det fortfarande finns delar i framställningarna som skiljer könen åt. Det går även att se skillnader på hur de till synes icke-västerländska och till synes västerländska personerna framställs olika.

Commercials effect norms and much more, but how does the individual abide to these normativeperceptions in Swedish media? The norm is only first identified when it differs from what is not the norm. Therefor knowledge surrounding the commercials influential power on individuals is needed. The purpose of this study is to examine how diversity in society can be mirrored in campaign posters in subway stations. The starting point is to apply a linguistic perspective to be able to analyze how written text and image can express meaning through a sociosemiotic multimodal analysis from the interpersonalmeta-function. The material consists of four campaign posters and each poster is analyzed as a whole. If needed the individuals or parts being displayed in the poster will be analyzed as well. The chosen campaign posters are: 1177 hjälper dygnet runt, Många har många frågor, GÖR PLATS! and Julstök.

Syftet med uppsatsen var att studera om och hur bilder i läroböcker gjorde skillnad mellan elever som läser gymnasieämnena Svenska och Svenska som andraspråk. En kvalitativ dokumentär metod användes där bildmaterialet analyserades med hjälp av en semiotisk bildanalys grundad på de tre metafunktionerna inom SFL. Analyserna tolkades vidare med ett postkolonialt perspektiv. Båda böckerna hade samma grafiska formgivare och bildredaktörer, var utgivna med ett års mellanrum av samma förlag och kunde därför anses vara intressanta att jämföra. Resultatet visade att bilderna i böckerna i flera av fallen satte andraspråkseleverna i ett utanförskap med lägre grad av aktivt agerande, skillnader som även framkom i styrdokumenten för de båda ämnena. Genom en postkolonial kritisk granskning av bilderna med senare koppling till styrdokumenten drogs slutsatsen att elevgrupperna inte likställdes i vare sig styrdokument eller läroböcker.