Den här rapporten undersöker hur kvinnor och män framställs på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets framsidor under hösten 2019. Genom ett intersektionalitetsperspektiv undersöks även hur framställningen av könen påverkas av dess etnicitet. Den tittar även på om och hur fotografens kön påverkar bilderna. Genom en kvantitativ sociosemiotisk bildanalys kommer den här uppsatsen visa att kvinnor och män syns i princip lika ofta på framsidorna men att det fortfarande finns delar i framställningarna som skiljer könen åt. Det går även att se skillnader på hur de till synes icke-västerländska och till synes västerländska personerna framställs olika.

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas. Finner vi ett samband kan vi fastställa att det funnits fog för myten. Syfte: Vår studie syftar till att undersöka huruvida Cover Stories har kunnat användas som indikator i en contrarian eller momentum strategi under tidsperioden 1987 till 2006. Genomförande: Vår studie har genomförts med den amerikanska studien som utgångspunkt. Affärsvärldens och Veckans Affärers framsidor har undersökts för tidsperioden 1987 till 2006. Under denna tidsperiod fann vi 298 företag som kunde kategoriseras beroende på om Cover Storyn var positiv eller negativ till företaget i fråga. Kategoriseringen som gjorts i ursprungsstudien ansåg vi vara för generell varför en metodutveckling gjordes. Därefter beräknades avkastningen kring publiceringsdagen för olika tidsintervall. Eventuell överavkastning beräknades genom att 1) justera för marknadens avkastning samt 2) justera för respektive bransch avkastning. Detta för att utreda huruvida trender kunde fastställas och om det var möjligt att använda Cover Stories som en indikator. De erhållna resultaten är testade för statistiskt signifikans. Slutsats: Generellt har positiva Cover Stories utgjort en momentum indikator medan negativa Cover Stories utgjort contrarian indikator. Kategorispecifika resultat visar dock på värden som till största del saknar statistisk signifikans. Vidare är spridningen i hur företag avkastar stor. Sammantaget finner vi därför inget stöd för myten och rekommenderar inte en contrarian strategi med Cover Stories som indikator, vilket är i linje med ursprungsstudien. / Background: Myths and rules of thumb are widely spread within finance. One among many others is that Cover Stories of financial magazines are effective contrarian indicators. In spring of 2007 the first study was presented were it had been investigated if Cover Stories could have been used as indicators for companies in the U.S. We will examine whether Cover Stories in the Swedish financial magazines ‘Affärsvärlden’ and ‘Veckans Affärer’ constitute indicators for the Swedish market from 1987 to 2006. The outcome of our study can either prevent investors from making incorrect decisions based on a myth for which we have found no proof or strengthen the myth if we the magazines indeed could have been used as an indicator. Purpose: The purpose of this study is to examine whether Cover Stories could have been used as indicators for either a contrarian or momentum strategy in the period of 1987 to 2006. Realization: The basis of our study has been the study made on the U.S.-market. The Cover Stories of ‘Affärsvärldens’ and ‘Veckans Affärer’ have been categorized for the period of 1987 to 2006, depending on the nature of the Cover Story, i.e. if it is depicting the company in a positive or negative manner. We considered the categorisation which hade been applied in the original study to be too general. Therefore we further developed the methodology regarding the categorisation. Subsequently the change of the stock price, for each company being the object of a cover story, before and after publication was compared. The return was then adjusted for the market return and the return of respective industry, again for each company. This enabled us to determine whether Cover Stories had been useful as an indicator. The results have been tested statistically. Findings: Positive Cover Stories constituted a momentum indicator while negative Cover Stories represented contrarian indicators. The majority of the results in the specific categories lack statistic significance, furthermore are the discrepancy in the returns of the companies considerable. To sum up, our results do not support the myth and we would not recommend a contrarian strategy based solely on Cover Stories as an indicator.

<p>Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas. Finner vi ett samband kan vi fastställa att det funnits fog för myten.</p><p>Syfte: Vår studie syftar till att undersöka huruvida Cover Stories har kunnat användas som indikator i en contrarian eller momentum strategi under tidsperioden 1987 till 2006.</p><p>Genomförande: Vår studie har genomförts med den amerikanska studien som utgångspunkt. Affärsvärldens och Veckans Affärers framsidor har undersökts för tidsperioden 1987 till 2006. Under denna tidsperiod fann vi 298 företag som kunde kategoriseras beroende på om Cover Storyn var positiv eller negativ till företaget i fråga. Kategoriseringen som gjorts i ursprungsstudien ansåg vi vara för generell varför en metodutveckling gjordes. Därefter beräknades avkastningen kring publiceringsdagen för olika tidsintervall. Eventuell överavkastning beräknades genom att 1) justera för marknadens avkastning samt 2) justera för respektive bransch avkastning. Detta för att utreda huruvida trender kunde fastställas och om det var möjligt att använda Cover Stories som en indikator. De erhållna resultaten är testade för statistiskt signifikans.</p><p>Slutsats: Generellt har positiva Cover Stories utgjort en momentum indikator medan negativa Cover Stories utgjort contrarian indikator. Kategorispecifika resultat visar dock på värden som till största del saknar statistisk signifikans. Vidare är spridningen i hur företag avkastar stor. Sammantaget finner vi därför inget stöd för myten och rekommenderar inte en contrarian strategi med Cover Stories som indikator, vilket är i linje med ursprungsstudien.</p> / <p>Background: Myths and rules of thumb are widely spread within finance. One among many others is that Cover Stories of financial magazines are effective contrarian indicators. In spring of 2007 the first study was presented were it had been investigated if Cover Stories could have been used as indicators for companies in the U.S. We will examine whether Cover Stories in the Swedish financial magazines ‘Affärsvärlden’ and ‘Veckans Affärer’ constitute indicators for the Swedish market from 1987 to 2006. The outcome of our study can either prevent investors from making incorrect decisions based on a myth for which we have found no proof or strengthen the myth if we the magazines indeed could have been used as an indicator.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine whether Cover Stories could have been used as indicators for either a contrarian or momentum strategy in the period of 1987 to 2006.</p><p>Realization: The basis of our study has been the study made on the U.S.-market. The Cover Stories of ‘Affärsvärldens’ and ‘Veckans Affärer’ have been categorized for the period of 1987 to 2006, depending on the nature of the Cover Story, i.e. if it is depicting the company in a positive or negative manner. We considered the categorisation which hade been applied in the original study to be too general. Therefore we further developed the methodology regarding the categorisation. Subsequently the change of the stock price, for each company being the object of a cover story, before and after publication was compared. The return was then adjusted for the market return and the return of respective industry, again for each company. This enabled us to determine whether Cover Stories had been useful as an indicator. The results have been tested statistically.</p><p>Findings: Positive Cover Stories constituted a momentum indicator while negative Cover Stories represented contrarian indicators. The majority of the results in the specific categories lack statistic significance, furthermore are the discrepancy in the returns of the companies considerable. To sum up, our results do not support the myth and we would not recommend a contrarian strategy based solely on Cover Stories as an indicator.</p>

Idag bor allt fler människor i tätorter och människor har tappat kopplingen med och förståelsen för naturen vilket har gett negativa effekter på klimatet. Människors koppling till naturen ses som en förutsättning för att kunna uppnå en hållbar utveckling och främja miljövänligt beteende hos människor. Planeringen av städer där naturen inkluderas är en viktig del i arbetet för en hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur människor i Örebro tätort uppfattar naturen och deras interaktion med den. Syftet är även att undersöka hur Örebro kommun kan bemöta människors uppfattning för att främja ett miljövänligt beteende hos människorna. Studiens grundas i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter samt en innehållsanalys av Örebro kommunsgrönstrategi och naturplan. Studiens resultat visar att det inte finns en en tydig uppfattning av naturen samt interaktionen med den bland invånarna i Örebro tätort. Trots de skilda uppfattningarna baseras interaktionen med naturen till största del på av njutning av grön- och naturområden. Resultatet visar att Örebro kommun bemöter invånarnas interaktion med naturen då grön strategin och naturplanen presenteras åtgärder som bidrar med en ökad möjlighet för avnjutning av naturen. Dock presenterar inte kommunen några konkreta åtgärder som kan främja ett mer miljövänligt beteende hos invånarna.

Datormoln, även kallat molnet, är teknik baserad på användande av applikationer och data över Internet. Molnet erbjuder olika typer av tjänster och resurser som t.ex. applikationer och datorkraft. Molntjänster kan underlätta för företag då de kan sänka den annars höga kostnaden för saker som personal, hårdvara, mjukvara och det utrymme detta kräver. Denna rapport kommer svara på frågan ”Vad är moln?” och grundläggande beskriva molnets struktur och funktion, samt olika typer av moln. Rapporten kommer även beskriva ett par olika molntjänster.