Flyktingkatastrofen har under de senaste åren varit enorm runtom i hela världen. Sverige har därmed tagit emot ett stort antal nyanlända människor. Dagligen tar de svenska skolorna emot elever med olika bakgrunder, erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. Många nyanlända elever bär med sig traumatiska händelser som kan leda till psykisk ohälsa som framförallt utgörs av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Skolorna och särskilt berörda undervisande lärare får stora utmaningar att bemöta dessa elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolan beskriver förutsättningarna att bemöta nyanlända elever med PTSD. Studien behandlar olika faktorer som påverkar förutsättningarna för lärarnas arbete beroende på vilka resurser och stöd skolan erbjuder. Utgångspunkten i studien är Urban Dahllöfs ramfaktorteoretiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet som grundades av Lev Vygotskij. Denna studie baseras på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra grundskolelärare i Uppsala kommun. Analysen presenterar hur lärarna upplever förutsättningarna för bemötandet av nyanlända elever med PTSD men även hur mottagande- och bemötandeprocessen sker generellt inom skolan. Likheter och skillnader mellan olika skolors arbetssätt behandlas också i analysavsnittet. Resultatet visar att det framförallt krävs större kunskap och mer kompetens inom området, som det råder brist på i nuläget.

<p>Att vara med om ett trauma kan få långtgående konsekvenser så som att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Denna studies syfte är att undersöka vilka faktorer som bidrar till återhämtning från PTSD. Totalt deltog åtta individer. Semistrukturerade intervjuer utfördes och dataanalys genomfördes enligt induktiv tematisk metod. Huvudresultaten pekade på att psykoterapeutisk behandling och en stark allians var viktigt vid återhämtningen. En aspekt handlade om att terapeuten gjorde någonting extra som inte förväntades i rollen som terapeut. Andra aspekter som hade betydelse var socialt stöd, arbete och att deltagarna upplevde sig själva som starka och egensinniga personer. Huvudresultaten ligger i linje med tidigare forskning om återhämtning från psykiska sjukdomar som framhåller vikten av att professionella visar mer av sin person i mötet med den hjälpsökande.</p>

Att vara med om ett trauma kan få långtgående konsekvenser så som att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Denna studies syfte är att undersöka vilka faktorer som bidrar till återhämtning från PTSD. Totalt deltog åtta individer. Semistrukturerade intervjuer utfördes och dataanalys genomfördes enligt induktiv tematisk metod. Huvudresultaten pekade på att psykoterapeutisk behandling och en stark allians var viktigt vid återhämtningen. En aspekt handlade om att terapeuten gjorde någonting extra som inte förväntades i rollen som terapeut. Andra aspekter som hade betydelse var socialt stöd, arbete och att deltagarna upplevde sig själva som starka och egensinniga personer. Huvudresultaten ligger i linje med tidigare forskning om återhämtning från psykiska sjukdomar som framhåller vikten av att professionella visar mer av sin person i mötet med den hjälpsökande.

No description available.

No description available.

Background - Posttraumatic stress disorder, PTSD, is a complex disease that occurs when different kinds of traumatic events happen. The symptoms are individual and vary due to the kind of traumatic experience and the persons reaction. There are many of us that have experienced various traumatic events such as sexual abuse, war events, assault, or accidents at some point in life, but only a few percent develop PTSD as a consequence. PTSD also often occurs along with other diseases. Common symptoms are flashbacks, involuntary memory images, avoidant behavior, hopelessness, sleeping disorders and the ‘’fight or flight response’’ overactivity. One of the criteria that need to be fulfilled in order to be diagnosed with PTSD is that the symptoms have lasted for at least a month. Usually, the survival instinct is activated when your body is exposed to danger. For people suffering from PTSD the responses to danger and stress are distorted. The process for when a human is exposed to stress starts with the sympathetic nervous system and the HPA-axis that together will lead to a release of ACTH which stimulates the adrenal cortex and releases cortisol in the body.  The endocannabinoid system (ECS) consists primarily of CB1 and CB2 receptors as well as endogenous cannabinoids and is important for cognitive and emotional processes. Studies have shown that activating the CB1 receptor shortly after the traumatic event could reduce flashbacks. Tetrahydrocannabidiol has anti-inflammatory and analgesic properties as well as a high agonist affinity for CB1 and the CB2 receptors. Cannabidiol (CBD), which is the second component extracted from the cannabis plant, has weaker affinity for CB1 and CB2 receptors. The effects of CBD are anti-inflammatory, anti-anxiety and antispasmodic. Nabilon is an example of a synthetic CB1 receptor agonist. Today, some evidence for a correlation exists between improved PTSD symptoms and cannabis use. The aim - The aim of this study was to evaluate the efficacy of synthetic cannabinoids on the different symptoms caused by PTSD.  Method - This literature review study analyzed five studies and their results of the efficacy of synthetic cannabinoids on the different PTSD symptoms. Three studies included the efficacy of nabilon on different PTSD symptoms. One study evaluates the efficacy of oral THC on the different types of symptoms caused by PTSD. The last study includes the worsening of symptoms of PTSD associated with marijuana use. The article was chosen due to that availability of articles was limited and because it was relevant for the aim of this study even though they did not use synthetic cannabinoids.  Results - The results that were obtained from these five studies showed that there was an improvement in the various PTSD symptoms in the treatment of synthetic cannabinoids. A reduction in pain and nightmares were demonstrated together with improved quality of life. One study resulted in increased difficulty of symptoms during the use of marijuana. The five studies showed mild side effects such as dry mouth, headache, and dizziness. Conclusion - In summary, it is hard to draw a general conclusion, but the results that were obtained showed that there is an advantage to use synthetic cannabinoids. Since, it has a beneficial efficacy on the different PTSD symptoms. However, it would be of interest to see if synthetic cannabinoids have a beneficial efficacy and safety in a larger study with a study population including different ages and a longer study period. It could be suggested to use synthetic cannabinoid as a treatment for resistant symptoms caused by PTSD.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Akutmottagningar är en psykiskt och fysiskt krävande arbetsplats med högt arbetstempo och belastning. Sjuksköterskor på akutmottagningar tenderar att utveckla arbetsrelaterad stress samt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Utvecklingen av dessa är en bidragande faktor till upplevt lidande och ökad sårbarhet hos sjuksköterskor. De riskerar därmed att inte uppfylla sitt professionella ansvar vilket får en negativ påverkan på vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva hur arbetsrelaterad stress och posttraumatiskt stressyndrom kan förebyggas och hanteras hos sjuksköterskor på akutmottagningar. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt. En databassökning utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO och utvalda 15 artiklar som besvarade arbetets syfte bearbetades sedan enskilt och tillsammans av båda författarna. Inkluderade kvantitativa samt kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades enligt en integrerad analysmetod. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sammanfattades sedan av båda författarna i en matris. Resultat Resultatet inkluderar kategorier utifrån olika förebyggande åtgärder respektive hanteringsstrategier av arbetsrelaterad stress och PTSD. Det framkom att sjuksköterskorna efterfrågade tillgång till socialt stöd från kollegor och sjukhusledning, utökad sjuksköterskebemanning, konflikthanteringsutbildningar samt debriefing efter svåra händelser. Sjuksköterskor uppger att de inte har tillräcklig tillgång till stödåtgärder, vilket resulterar i att de får använda sig av egna hanteringsstrategier i form av informell debriefing, emotionell distansering samt undvikande av konflikter. Slutsats Litteraturöversikten belyser att det finns ett behov av stöd hos sjuksköterskor på akutmottagningar. Sjuksköterskor uppger mindre konkreta hanteringsstrategier av arbetsrelaterad stress än av PTSD i utvalda studier. Inom både arbetsrelaterad stress och PTSD förekom undvikande hanteringsstrategier.

Bakgrund: Ambulanspersonal är en yrkesgrupp som i sitt yrkesutövanden riskerar att utsättas för traumatiska händelser som kan vara mycket påfrestande och stressfulla. Trots erfarenhet och träning blir vissa trauman stundtals övermäktiga och kan ge reaktioner som posttraumatiskt stressyndrom. Risken att utveckla PTSD ökar med antalet upplevda trauman och prevalensen i yrkesgruppen är hög. Syfte: Syftet var att beskriva vilka traumatiska händelser ambulanspersonalen upplevde som mest stressfulla. Syftet var även att beskriva ambulanspersonalens upplevelser och hantering av posttraumatiskt stressyndrom i relation till traumatiska händelser i sitt yrkesutövande. Syftet var dessutom att granska artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie innefattande elva vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats sökta i medicinsk och omvårdnadsorienterade databas. Huvudresultat: Traumatiska händelser som upplevdes mest stressfulla innefattade händelser som involverade akut sjuka och allvarligt skadade barn, vilka väckte en emotionell respons och där ambulanspersonalen identifierade sig med nödställda. Upplevelser av PTSD kännetecknades av överspändhet, sämre prestation, mental avstängning och återupplevande av minnesbilder. Hantering av PTSD utmärktes av copingstrategier som känslomässig distans, fokusering, stöd, återhämtning, kontroll och förberedelse. Slutsats: Ambulanspersonal upplever i sitt yrkesutövande traumatiska händelser som kan vara mycket stressfulla och som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Upplevelserna kan ge psykiska och fysiska symtom som påverkar hälsa och funktionsförmåga. Ambulanspersonalen behöver utbildning i copingstrategier för att hantera kritiska incidenter på ett gynnsamt sätt, speciellt händelser som involverar barn. Strategier behövs för att stärka känslan av kontroll och förmågan till fokusering, där förberedelse, socialt stöd och återhämtningstid är betydelsefullt.

Bakgrund Posttraumatiskt stressyndrom bör betraktas som en folkhälsosjukdom där diagnostisering och behandling behöver uppmärksammas. Ungdomar som överlevt livshotande händelser tenderar att återuppleva dessa traumatiska händelser och undviker att handskas med känslorna som uppkommer, vilket kan leda till psykiska besvär. Syfte Att undersöka riskfaktorer som finns för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom bland ungdomar samt undersöka vilka datainsamlingsmetoder de inkluderade artiklarna valt. Metod Deskriptiv design användes i litteraturstudien som inkluderar 13 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna PsycInfo och PubMed. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat identifierades och använda datainsamlingsmetoder sammanställdes. Huvudresultat Att vara utsatt för våld och traumatiska händelser såsom fysisk skada eller se någon lida/dö, vara tjej, äldre ungdom, utsatt för daglig stress, splittrad familj och sämre socialt stöd var riskfaktorer för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Tio av tretton artiklar hade kvantitativ ansats och använde frågeformulär för att få svar på vilka riskfaktorer det fanns. En artikel hade kvantitativ ansats men använde inte frågeformulär och två hade endast kvalitativ ansats i form av intervju som datainsamlingsmetod. Slutsats Denna litteraturstudie identifierade olika riskfaktorer som ligger till grund för utveckling av PTSD bland ungdomar. De vanligaste som återkom i nästan alla studier var att utsättas för våld, vara med om traumatiska händelser, vara tjej, sämre socialt stöd inom familj och skola, förlora en anhörig och vardagliga stressorer. Att som sjuksköterska och övrig vårdpersonal inneha denna kunskap kan bidra till att tidigare kunna identifiera ungdomar med PTSD samt anpassa omvårdnaden till denna grupp på bästa sätt. / Background Posttraumatic stress disorder should be considered as a public health disease where diagnosing and treatment require attention. Adolescents who have survived life-threatening events tend to relive these traumatic events and avoid to deal with the emotions that occur, which can lead to mental disorders. Aim Identify which risk factors there is to develop posttraumatic stress disorder among adolescents and examine which data collection methods the included articles have chosen. Method Descriptive design has been used in this literature study including 13 articles collected from the databases PsycInfo and PubMed and has been categorized by similarities and differences. The articles data collection methods has been presented from the methodological aspect. Main results To be exposed to violence and traumatic events as physical injury or see someone suffer/die, be a girl, older adolescent, exposed to daily stress, broken family and have less social support were some risk factors for developing posttraumatic stress disorder. Ten of thirteen articles had a quantitative approach and used questionnaire to get responses for which risk factors there was. One article had a quantitative approach but did not use a questionnaire and two articles had qualitative approach and used interview as data collection method. Conclusion In this literature study different risk factors were identified underlying to develop PTSD among adolescents. The most common risk factors in almost all of the studies were to be exposed to violence, experience traumatic events, be a girl, have less social support from family and school, lose a family member and daily stress. As a nurse it is important to keep this in mind so the care for the adolescents are as good as possible and that coping is used in the right way.