No description available.

Abstract The aim was to see how burn victims experience their situation and if they feel suffering. Then it is discussed against different perspectives of suffering. The problems were ?How does a burn victim experience their situation??, ?Does a burn victim suffer?? and ? How does the attitude inflect the suffering?? To find the answers, the authors made a literature review in which already published interviews from ordinary papers were used. In the result, the authors used the individual?s own words. The word shows that the persons suffer in many ways. For example, the look changes, the pain is constant and the people feel insecure in their life. The authors find out that a burn is a traumatic experience and it is a dramatic change in the individual?s life. An individual need to talk about the accident and the situation. It is important that the burn victim feel support so they easier can get on with their life. Sammanfattning Syftet var att ta reda på hur brännskadade människor upplever sin situation och om det förekommer något lidande. Detta diskuteras utifrån olika lidandeperspektiv. Problemformuleringarna var ?Hur upplever brännskadade individer sin situation??, ?Upplever en brännskadad individ ett lidande?? och ?Hur påverkar människans inställning lidandet??. För att belysa detta har författarna gjort en litteraturstudie där publicerade intervjuer, från vanlig dagspress, har använts. I resultatet används citat från de drabbade. Citaten visar att brännskadade individer lider på flera olika sätt. Exempel är att utseendet förändras, att alltid ha olidliga smärtor samt att individerna känner en otrygghet i sitt liv. Författarna har kommit fram till att en brännskada är en traumatisk upplevelse som förändrar individens liv radikalt. En individ behöver få prata igenom sin situation. Det är även viktigt att den drabbade får stöd för att kunna gå vidare i sitt liv.

<p>Syfte med denna interventionsstudie var att undersöka om taktil massage hade någon effekt på upplevelsen av smärta och oro, pulsfrekvens, andningsfrekvens och blodtryck hos patienter med brännskador. Syftet var även att studera mängden av smärtstillande läkemedel som patienterna erhåller. Urvalet bestod av de patienter som kom till brännskadeintensiven och accepterade att ingå i studien. I studien kom 18 patienter att ingå och dessa blev slumpmässigt fördelade till experiment alternativt kontrollgrupp. Det fanns signifikanta skillnader mellan kontrollgruppen och interventionsgruppen i variablerna puls och diastoliskt blodtryck. Inom kontrollgruppen framkom signifikanta skillnader över tid i systoliskt och diastoliskt blodtryck och smärta och inom interventionsgruppen framkom signifikanta skillnader i systoliskt blodtryck, smärta och andningsfrekvens. Taktil massage kan ha viss smärtlindrande effekt, vilket tidigare forskning inom andra områden visat, men kan inte tydligt styrkas av föreliggande studie, samt att taktil massage sänker puls och skulle kunna vara ett komplement till traditionell behandling med farmaka på grund av de biverkningar som finns med farmaka.</p>

Syfte med denna interventionsstudie var att undersöka om taktil massage hade någon effekt på upplevelsen av smärta och oro, pulsfrekvens, andningsfrekvens och blodtryck hos patienter med brännskador. Syftet var även att studera mängden av smärtstillande läkemedel som patienterna erhåller. Urvalet bestod av de patienter som kom till brännskadeintensiven och accepterade att ingå i studien. I studien kom 18 patienter att ingå och dessa blev slumpmässigt fördelade till experiment alternativt kontrollgrupp. Det fanns signifikanta skillnader mellan kontrollgruppen och interventionsgruppen i variablerna puls och diastoliskt blodtryck. Inom kontrollgruppen framkom signifikanta skillnader över tid i systoliskt och diastoliskt blodtryck och smärta och inom interventionsgruppen framkom signifikanta skillnader i systoliskt blodtryck, smärta och andningsfrekvens. Taktil massage kan ha viss smärtlindrande effekt, vilket tidigare forskning inom andra områden visat, men kan inte tydligt styrkas av föreliggande studie, samt att taktil massage sänker puls och skulle kunna vara ett komplement till traditionell behandling med farmaka på grund av de biverkningar som finns med farmaka.

Att ha överlevt en svår brännskada kan vara omtumlande och en traumatisk upplevelse. När en brännskada läker skapar kontinuerlig sammandragning av ärret problem genom att den sammandragna huden minskar funktionalitet hos de inblandade områdena. Rehabilitering i team av flera professioner är därför viktig i vården av personer med svår brännskada. Detta kan leda till bättre livskvalitet och hälsa samt förhindra fysiska problem som kontrakturer och behov av rekonstruktiv kirurgi. Syftet: med den här litteraturstudien var att beskriva personer med större brännskador och deras upplevelser av rehabilitering efter skadan. Metod: En integrerad systematiskt kunskapsöversikt valdes för att sammanställa kunskap inom valt område, där den systematiska sökningen utfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Analysen genomfördes med Whittemore och Knafl (2005) metod för analys vid integrerade litteraturöversikter. 11 vetenskapliga artiklar inkluderades varav; 7 kvalitativa, 3 mixed metodoch 1 kvantitativ. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier; Den psykologiska påverkan, Den fysiska omställningen, Den förändrade självbilden och utseendet. I resultatet återgesbrännskadade personers upplevelser varierade utifrån allvarlighetsgrad av skadan samtinställningen till skadan. De kunde ha fysiska besvär såsom ärrformation, känslig hud, smärtor,klåda, ödem samt fysisk dysfunktionalitet. Förändringar i utseendet på grund av brännskadakunde innebära en förändrad självbild, stigmatisering och nedstämdhet. Denna litteraturstudiekan bidra med kunskap kring de brännskadades upplevelser om rehabilitering. Utifrån kunskapenkan sjuksköterskan anpassa vården efter den brännskadades behov samt ge råd kring eventuella livsstilsförändringar en svår brännskada kan innebära.

Bakgrund: Svårt brännskadade patienter är en komplex patientgrupp som löper stor risk för livshotande komplikationer kopplade till patofysiologiska förändringar. Hantering av brännskador med efterföljande multisystemisk dysfunktion kräver specifik kompetens och måste ske i ett tidigt skede för att säkerställa ett optimalt resultat. Vid behov av specialistvård kontaktas brännskadecenter för eventuellt övertag av patienten. Dock sker det initiala omhändertagandet inom andra verksamheter och det är vanligt att personal harbegränsad erfarenhet av brännskadade patienter. Tydliga riktlinjer för hur omvårdnad vid brännskador skall bedrivas är därmed viktigt för patientsäkerheten och vårdkvaliteten. Syfte: Syftet var att beskriva perioperativa omvårdnadsåtgärder anestesisjuksköterskor använder för att hantera patofysiologiska utmaningar hos patienter med svåra brännskador.Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats som baserades på 21 kvantitativa artiklar publicerade 2002-2023. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed samt Cinahl. Huvudresultat: Tre huvudkategorier identifierades: Avvägningar och prioriteringar, Komplikationer samt läkemedel. Att initialt bedöma patientens status genom Advanced Trauma Life Support (ATLS) och sedan fokusera på luftvägar och cirkulation var genomgående i resultatet. Resultatet visade även att det var en balansgång mellan att behandla och undvika komplikationer samt att kunskap om farmakologiska egenskaper hos denna patientgrupp var av vikt för ett optimalt utfall.Slutsats: Den komplexa patofysiologin påverkar flera delar i den anestesiologiska omvårdnaden som kräver adekvata behandlingsregimer. Två områden som lyfts speciellt i denna patientgrupp är luftvägsproblematik och cirkulatorisk svikt där avvägningar och prioriteringar avlöser varandra. Bedömningsinstrument som hjälp i dessa prioriteringar och avvägningar har identifierats, däribland invasiva hemodynamiska hjälpmedel och blodgasanalys. Även omvårdnadsåtgärder som värmetillförsel genom olika metoder och farmakologiska kunskaper har lyfts som viktiga för anestesisjuksköterskan.

Background: Being subjected to an extensive burn injury affects the victim´s physique, social life and its psyche. A burn injury can be determined as a trauma. Burn injuries often make the patient suffer from pain, anxiety and lack of a social life. Sister Callista Roy´s theory was used to analyze the result of the study. One of her goal is to promote the adaptive function of self-perception. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients with extensive burns and their families experienced the return to daily life. Method: This literature review is based on four qualitative and four quantitative scientific articles. Results: The results showed that family support played a major role in the patient´s life after the burn injury, it is important for the further rehabilitation. Burned patients use different coping strategies to solve this particularly traumatic situation. Several of the burn victims experienced an altered self-image as a burn injury changes the appearance. Many felt that it restrained them from participating in social contexts. Result is based on three different themes: I and myself, I together with my family and I together with the society. Conclusion: Patients and their family adapt to changes in their daily life different. Development of strategies was important to be able to return to daily life. Therefore, it is important for nurses to provide information on different strategies.

Introduction: Burn injuries are a major health problem and a leading problem of childhood mortality, particularly in developing countries. The most common complication of burn injuries is infections in the wound. Purpose: The purpose of the study was to investigate what advice is given to parents concerning precautions to avoid burns and related infections. Furthermore, the purpose is to investigate what nurses do to prevent infections in the wounds that might appear after burns at the ward. Method: A qualitative, explorative study was conducted. Semi- structured interviews were conducted among seven nurses, working at the burn unit in Dar es Salaam. A qualitative content analysis was used for data analysis. Result: Four categories of advice which nurses gave to parents were emerged from the data - Importance of family as well as community resources, Aseptic technique and regulation at the ward to prevent infections, Thoughtful counselling and Looking into a bright future - burns can be prevented. The advices given to parents from nurses are to pay attention to their child and to not leave the child alone. To prevent infections nurses work aseptic at the ward, and they give education to mothers and children about hygiene and nutrition. Conclusion: Nurses put a lot of effort in counselling in order to prevent future burns and their related complications. The limited economic resources of the families, is one of the main reasons to cause burns and at the same time affecting the care negatively. The nurses working at the burn unit emphasized the importance of education / Inledning: Brännskador är ett förödande hälsoproblem och en ledande orsak till barnadödlighet, framför allt i utvecklingsländer. Den vanligaste komplikationen tillbrännskador är sårinfektion. Syfte: Syftet var att undersöka vilka råd som ges till föräldrar för att undvika brännskador och relaterade infektioner. Vidare syftade studien till att undersöka vad sjuksköterskor gör för att förhindra att infektion uppstår i brännskadesåren. Metod: En kvalitativ, explorativ studie gjordes. Sju semi-strukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor i Dar es Salaam. För att analysera data användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier som beskrev vilka råd sjuksköterskor gav till föräldrar togs fram vid dataanalysen: Betydelsen av familjens samt gemensamma resurser, Aseptisk teknik och riktlinjer på avdelningen för att förhindra infektion, Anpassad rådgivning och Framtiden är ljus – brännskador kan förebyggas. De råd som ges är att vara uppmärksamma på sina barn och att inte lämna barnen ensamma. För att förhindra infektioner arbetar sjuksköterskor aseptiskt. De ger även utbildning till föräldrar och barn angående nutrition och hygien. Slutsats: Sjuksköterskor lägger stor vikt vid rådgivning för att förhindra framtida brännskador och relaterade komplikationer. Familjernas begränsade ekonomiska resurser är en av de viktigaste orsakerna till att brännskador uppstår, dessa begränsade resurser påverkar dessutom kvaliteten på vården. Sjuksköterskorna framhöll hur viktigt det är med utbildning.

Introduktionen: I Sverige brännskadas ca 20 000 människor om året.  Livskvalitet anses vara olika för olika individer. För att bedöma livskvalitet efter en brännskada används The Burn Specific Health Scale- Brief (BSHS- B) som är ett brännspecifikt bedömningsinstrument. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters  upplevelser av livskvalitet efter en brännskada när livskvalitet bedömts med hjälp av The Burn Specific Health Scale- Brief. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjälp av en modifierad niostegsmodell efter Polit &amp; Beck (2012). Artiklarna granskades noggrant enskilt och tillsammans av författarna. Tio artiklar skulle forma resultatet. Resultat: Artiklarna analyserades utifrån domänerna Simple Abilities, Hand function, Work, Heat Sensitivity, Treatment Regimens, Body Image, Affect, Interpersonal Relationship och Sexuality som tillsammans bygger upp BSHS-B. Resultatets teman i denna litteraturstudie är uppbyggt med samma domäner. Mellan 2-7 år efter brännskadan skattades livskvaliteten som högre, det var få individer som hade svårigheter med handfunktionen och män hade något lättare att återgå till arbetet. Även värmekänsligheten skattades med stora svårigheter. Hälften av studierna visade att deltagarna hade en negativ kroppsuppfattning och att relationen till familjen inte var påverkad i så stor utsträckning. Sexualiteten hos män var mindre påverkad av brännskadan än hos kvinnor. Slutsats: Förmågan att arbeta och tiden efter brännskadan påverkar livskvaliteten. Kvinnor upplevde att sexualiteten, värmekänsligheten och arbetet påverkades mer negativt av brännskadan än vad män gjorde.

Bakgrund: I världen dör cirka 265,000 personer på grund av brännskador och för de som överlever är det en förödande och traumatisk livsförändring både för de själva och de anhöriga. Enbart i Sverige behandlas 1,500 personer för sina brännskador i sluten vård.  Brännskador ger upphov till olika komplikationer som kräver intensiv vård och rätt kompetens inom vården. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vuxna patienters upplever sin livskvalité efter svår brännskada samt beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Studien baseras på tio artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och publicerade under åren 2004-2014. Huvudresultat: Livskvalitén var kopplat till huruvida man kunde återgå till sitt gamla liv efter skadan till exempel jobb, relationer, kroppsuppfattning samt aktivitet. Majoriteten av artiklarna använde sig av ändamåls urval. Tre av artiklarna angav inte urvalsmetod utan författarna till föreliggande studie tolkade dessa urvalsmetoder som är beskriven enligt Polit och Beck. Slutsats: En brännskada är en traumatisk upplevelse där patientens livskvalité kan förändras. Med ett socialt nätverk, familj och vänners stöd samt en god professionell vård kan patientens livskvalité förbättras och denne återfå meningsfullhet i livet. / Background: About 265,000 people dies in the world because of burns, and for those who survive it´s a devastating and traumatic life change event, both for themselves and for their relatives. In Sweden alone 1,500 people are treated for their burns in hospital every year. Burns gives rise to various complications that requires intensive care and the right healthcare skills. Aim: The aim of this study was to describe how the adult patient’s experience quality of life after severe burn and to describe the included articles sample method. Method: Descriptive literature review. The study is based on ten articles that were searched on the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and were published between the years of 2004-2014. Main result: Quality of life was linked to whether you could return to your old life after the injury for example job, relations, body image and activity. The majority of the articles used purposive sample. Three of the articles did not indicate any sample instead the authors of this study interpreted this samples from the description giving by Polit and Beck. Conclusion: A burn can be a traumatic experience which the patient's quality of life can changes. With a social network, family and friends support and a good professional care, the patient´s quality of life improves and regain meaning in life.