No description available.

Bakgrund: Brännskador kan orsakas av flera faktorer, till exempel av värme, strålning, kemikalier och elektricitet. Personer som drabbas av brännskador går igenom olika svårigheter i sin vardag. Brännskador är förknippade med förändringar i både fysisk och psykisk funktion hos dessa personer.   Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad personer med större brännskador upplever i rehabiliteringsfasen. Metod: Metodvalet för denna uppsats är en integrerad litteraturöversikt med manifest ansats som utfördes med hjälp av Polit och Becks flödesschema. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier som beskrev hur individer med större brännskador “Upplevelser av kroppsuppfattning och kroppsmissnöje i rehabiliteringsfasen efter brännskador”, ”Att uppleva fysiska besvär”, ”Att uppleva begränsningar i sin vardag och behöva hjälp av andra.”, ”Sociala och psykologiska utmaningar vid hantering av brännskador under rehabiliteringsfasen” samt ”Att försöka acceptera förändringar och gå vidare”.  Slutsats: Förändring av huden, smärta och upplevelser av trötthet var vanligt bland personer med större brännskador i rehabiliteringsfasen. Sjuksköterskan har en viktig roll för att tillgodose patientens grundläggande behov, lindra smärta, stödja patienter och främja hälsa.

<p>Individer som blivit brännskadade upplever både fysiska och psykiska hinder. En acceptans av den nya kroppen kan ta lång tid. Under rehabiliteringsprocessen på sjukhuset arbetar det multiprofessionella teamet med denna patientgrupp för att de ska kunna klara av vardagen. Sjuksköterskan bör ha god kunskap av att vårda brännskadade patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individen upplever sin livssituation efter en brännskada för att sjuksköterskan ska få en ökad kunskap och därigenom kunna ge en god omvårdnad. Sjutton vetenskapliga artiklar bearbetades för att sedan sammanställas till ett resultat med olika teman. Resultatet visade fem teman; <em>Upplevelsen av stöd, upplevelsen av att hantera brännskadan, upplevelsen av smärta och klåda, upplevelse av livskvaliteten efter brännskadan </em>samt<em> upplevelsen av vården.</em> Brännskadade individer behöver stöd från om-vårdnadspersonal och närstående. Copingstrategier användes för att utstå både fysisk och psykisk smärta. Livskvaliteten kunde både försämras och förbättras efter en brännskada. Att vårda patienter med brännskador kräver goda kunskaper inom omvårdnad då den omfattar många delar. Mer forskning inom området behövs för att sprida kunskap. Även en stödgrupp för brännskadade patienter borde etableras för att kontakt mellan brännskadade individer ska upprättas.</p> / <p>Individuals who have endured burn injuries experience both physical and psychological barriers. Coming to terms with lasting effects of burn injuries on the body can take a long time. The rehabilitation process in the hospital is at a multi-professional level, drawing across a large cross section of specialist skills to enable patients to cope with everyday life. Nurses need to have a good knowledge base to care for burn injured patients. The purpose of this study was to highlight how individuals feel about their life after a burn injury, to help nurses get a better understanding of the subject and therefore provide good health care. Seventeen scientific articles were analysed and then complied into a conclusion with different themes. These themes were; <em>the experience of support, the experience to cope with burns, the experience of pain and pruritus, experience of the quality of life </em>and <em>the experience of the health care. </em>Burn injured patients need support from the nursing staff and relatives. Coping strategies were used to endure both physical and mental pain. The quality of life could be either worse or better after a burn injury. Caring for patients with burns requires a high level of knowledge in nursing, as it affects the many stages of recovery. More research in this area is needed to increase know-ledge. A support group for burn patients should also be established in order to support contacts between burn injured individuals.</p>

<p><p>Syftet med denna studie var att beskriva hur patienterna upplevde Brännskadeteamets ettårsuppföljning. Studien har en deskriptiv design med såväl kvalitativa som kvantitativa data. Som underlag för studien har en utvärderingsenkät använts, svaren är insamlade under tidsperioden 2001- juni 2008. Svarsfrekvensen var hög (81,4%), 57 patienter av 70 hade besvarat enkäten.</p><p>Bemötandet skattades av samtliga patienter som mycket bra (77,2%) eller bra (22,8%). Samtliga patienter som hade ställt frågor ansåg att de hade fått svar på sina frågor (93%) medan en mindre grupp svarade att de ej hade ställt några frågor (7%). Informationen innan besöket ansågs som dålig eller mindre bra av 4 patienter (7,1%), bra/tillräcklig av 33 patienter (57,9%) och mycket bra av 19 patienter (33,3%). Informationen under besöket ansågs vara bra eller mycket bra av samtliga patienter utom en som klassade den som mindre bra. Fyra av de fem kommentarerna som skrivits till frågorna gällde brister i information och förberedelse. Majoriteten av patienterna (93%) ansåg att tiden för besöket var lagom.</p><p>Brännskadeteamets ettårsuppföljning är unik och den anpassas i möjligaste mån efter varje patients behov. Svaren på enkäten visar att detta lyckats ganska bra, men att informationen innan besöket behöver förbättras.</p></p> / <p><p>The purpose of this study was to describe the burn patients´ experience of the one-year follow-up, with a multidisciplinary team. The study has a descriptive design with both qualitative and quantitative data. An evaluation questionnaire was used to collect data. The answers are collected in the period from 2001 until June 2008. The response rate was high (81.4%), 57 patients out of 70 had responded to the survey.</p></p><p>The patients replied that they were treated very good (77.2%) or good (22.8%). All patients that had asked any questions felt that they had received answers to their questions (93%) a smaller group replied that they had not asked any questions (7%). The information before the visit was considered as poor or less good by 4 patients (7.1%), good/sufficient by 33 patients (57.9%) and very good by 19 patients (33.3%). Information during the visit was considered to be good or very good by all patients except one who rated it as less good. Four out of the five written comments was about issues related to gaps in information and preparation. The majority of all patients (93%) were satisfied with the length of time of the visit.</p><p>The multidisciplinary one-year follow-up, at the Burn Center, is unique and the aim is to adjust the follow-up visit after each patient's needs. The results show that it has succeeded quite well, but that the information given before the visit needs to be improved.</p>

Individer som blivit brännskadade upplever både fysiska och psykiska hinder. En acceptans av den nya kroppen kan ta lång tid. Under rehabiliteringsprocessen på sjukhuset arbetar det multiprofessionella teamet med denna patientgrupp för att de ska kunna klara av vardagen. Sjuksköterskan bör ha god kunskap av att vårda brännskadade patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individen upplever sin livssituation efter en brännskada för att sjuksköterskan ska få en ökad kunskap och därigenom kunna ge en god omvårdnad. Sjutton vetenskapliga artiklar bearbetades för att sedan sammanställas till ett resultat med olika teman. Resultatet visade fem teman; Upplevelsen av stöd, upplevelsen av att hantera brännskadan, upplevelsen av smärta och klåda, upplevelse av livskvaliteten efter brännskadan samt upplevelsen av vården. Brännskadade individer behöver stöd från om-vårdnadspersonal och närstående. Copingstrategier användes för att utstå både fysisk och psykisk smärta. Livskvaliteten kunde både försämras och förbättras efter en brännskada. Att vårda patienter med brännskador kräver goda kunskaper inom omvårdnad då den omfattar många delar. Mer forskning inom området behövs för att sprida kunskap. Även en stödgrupp för brännskadade patienter borde etableras för att kontakt mellan brännskadade individer ska upprättas. / Individuals who have endured burn injuries experience both physical and psychological barriers. Coming to terms with lasting effects of burn injuries on the body can take a long time. The rehabilitation process in the hospital is at a multi-professional level, drawing across a large cross section of specialist skills to enable patients to cope with everyday life. Nurses need to have a good knowledge base to care for burn injured patients. The purpose of this study was to highlight how individuals feel about their life after a burn injury, to help nurses get a better understanding of the subject and therefore provide good health care. Seventeen scientific articles were analysed and then complied into a conclusion with different themes. These themes were; the experience of support, the experience to cope with burns, the experience of pain and pruritus, experience of the quality of life and the experience of the health care. Burn injured patients need support from the nursing staff and relatives. Coping strategies were used to endure both physical and mental pain. The quality of life could be either worse or better after a burn injury. Caring for patients with burns requires a high level of knowledge in nursing, as it affects the many stages of recovery. More research in this area is needed to increase know-ledge. A support group for burn patients should also be established in order to support contacts between burn injured individuals.

Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet efter en brännskada. Bakgrund: Brännskador är ett trauma för både kropp och själ och är både ett fysiskt och psykiskt lidande. Patienterna lider av bland annat sömnsvårigheter, depression, ångest och klåda. En stor del av omvårdnaden är rehabilitering som hjälper patienten att återgå till vardagen. Hendersons omvårdnadsteori syftar till att sjuksköterskan ska hjälpa patienter att återfå oberoendet gällande sina grundläggande behov och kommer att användas vid tolkning av resultatet. Metod: Litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt, baserad på fem kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 1995-2010. Resultat: Brännskador innebär både fysiska och psykiska förändringar i det dagliga livet. Resultatet är baserat på fyra kategorier; fysiska och psykiska begränsningar, vård och rehabilitering, det sociala livet och livskvalitet. Patienter upplevde bristande självförtroende, negativ påverkan på relationer, funktionshinder samt arbete och karriär, vilket kunde leda till depression och ångest. Diskussion: Rehabiliteringen var betydelsefull för patienternas tillfrisknande då det var viktigt att sjuksköterskan och anhöriga anpassade sig efter deras behov och få förståelse för den enskilda individen. Det kan vara en god idé att använda sig av Hendersons modell för att brännskadevården ska bli bättre och patienter ska klara av sin vardag på bästa sätt. / Purpose: The purpose of the study is to highlight the daily life experience of patients after burn injury. Background: There is a physical and mental experience associated with burn injuries affecting both body and soul for patients which can be defined as trauma. The outcome of burn injuries can cause the patient to suffer from depression, anxiety and itching. Henderson’s care theory aims to support nurses to help patients to recover through rehabilitation so he/she can gain independency and return back to daily life. Henderson’s theory will be used to interpret the result. Method: Literature study used in a systematic way is based on five qualitative and seven quantitative articles published between 1995-2010. Result: Burn injuries have an effect on the physical and mental change in patients daily life. Result is based on four different categories: physical and mental limitations, care and rehabilitation, ability to socialize and quality of life. Patients experienced insufficient self-confidence, functional disability and negative affect on relationships and carrier which can be a driver for depression and anxiety. Discussion: Rehabilitation is crucial for the patient to recover and it is important that the nurse and relatives adapted according to the patients need. It is also important that understanding for the individual is set in mind to support the patient. It’s a good idea to use Henderson’s model to improve the care of patients after burn injury so they can manage their daily life in the best possible way.

Syftet med denna studie var att beskriva hur patienterna upplevde Brännskadeteamets ettårsuppföljning. Studien har en deskriptiv design med såväl kvalitativa som kvantitativa data. Som underlag för studien har en utvärderingsenkät använts, svaren är insamlade under tidsperioden 2001- juni 2008. Svarsfrekvensen var hög (81,4%), 57 patienter av 70 hade besvarat enkäten. Bemötandet skattades av samtliga patienter som mycket bra (77,2%) eller bra (22,8%). Samtliga patienter som hade ställt frågor ansåg att de hade fått svar på sina frågor (93%) medan en mindre grupp svarade att de ej hade ställt några frågor (7%). Informationen innan besöket ansågs som dålig eller mindre bra av 4 patienter (7,1%), bra/tillräcklig av 33 patienter (57,9%) och mycket bra av 19 patienter (33,3%). Informationen under besöket ansågs vara bra eller mycket bra av samtliga patienter utom en som klassade den som mindre bra. Fyra av de fem kommentarerna som skrivits till frågorna gällde brister i information och förberedelse. Majoriteten av patienterna (93%) ansåg att tiden för besöket var lagom. Brännskadeteamets ettårsuppföljning är unik och den anpassas i möjligaste mån efter varje patients behov. Svaren på enkäten visar att detta lyckats ganska bra, men att informationen innan besöket behöver förbättras. / The purpose of this study was to describe the burn patients´ experience of the one-year follow-up, with a multidisciplinary team. The study has a descriptive design with both qualitative and quantitative data. An evaluation questionnaire was used to collect data. The answers are collected in the period from 2001 until June 2008. The response rate was high (81.4%), 57 patients out of 70 had responded to the survey. The patients replied that they were treated very good (77.2%) or good (22.8%). All patients that had asked any questions felt that they had received answers to their questions (93%) a smaller group replied that they had not asked any questions (7%). The information before the visit was considered as poor or less good by 4 patients (7.1%), good/sufficient by 33 patients (57.9%) and very good by 19 patients (33.3%). Information during the visit was considered to be good or very good by all patients except one who rated it as less good. Four out of the five written comments was about issues related to gaps in information and preparation. The majority of all patients (93%) were satisfied with the length of time of the visit. The multidisciplinary one-year follow-up, at the Burn Center, is unique and the aim is to adjust the follow-up visit after each patient's needs. The results show that it has succeeded quite well, but that the information given before the visit needs to be improved.

Bakgrund: Varje år brännskadas cirka 23000 personer i Sverige så svårt att de kräver vård. Smärtan som följer behandlingen av skadan är oftast väldigt intensiv och påfrestande för patienten. Syfte: Att undersöka hur olika copingstrategier kan ha en smärtlindrande effekt vid såromläggning av brännskadade patienter. Metod: En litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet bygger på 17 vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling. Resultat: Avledning, avslappning och hanterbarhet visade sig vara de centrala fynden vid de olika copingstrategierna. Beroende på vilken strategi patienten använder sig av varierar tyngdpunkten mellan de olika fynden. Slutsats: Smärtintensitet, aktivering och hanterbarhet var viktiga faktorer som kan påverka copingförmågan och därmed smärtlindringen. För att kunna hjälpa patienter att bemästra sin situation på ett adekvat sätt är det viktigt för sjuksköterskor att bli medvetna om betydelsen av dessa faktorer. / Background: Each year about 23,000 people in Sweden are burned so badly that they require care. The pain resulting from treatment of the burns is usually very intense and stressful for the patient. Aim: To investigate how different coping strategies can have an analgesic effect during dressing changes of patients suffering from burns. Method: A literature review with a systematic approach. The result is based on 17 scientific articles and one licentiate dissertation. Result: Distraction, relaxation and manageability emerged as the central findings at the various coping strategies. Depending on what strategy the patient uses vary the emphasis between the findings. Conclusion: Pain intensity, activation and manageability were key factors that can affect copingabilities and thus pain relief. In order to help patients cope with their situation in an adequate manner, it is important for nurses to become aware of the importance of these factors.

En brännskada medför ofta en våldsam smärta men det är inte bara i skadeögonblicket som smärtan är som mest intensiv och outhärdlig. Beroende på skadans omfång blir smärtsamma omläggningar med sårrensning samt senare rehabilitering frekventa inslag i patientens vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka komplementära ickemedicinska metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att optimera smärtlindringen vid behandling och rehabilitering av brännskadade patienter. Litteraturstudien bygger på nio kvantitativa artiklar som granskades kritiskt. Resultat: Interventioner som redovisas i studien är Virtual Reality, massage, musik, video samt patient kontrollerat omläggning och Sensory focusing vilka presenteras i tre olika teman avledning, avslappning samt kontroll.Alla interventionerna visade sig ha en positiv effekt på patientens smärtuppfattning i olika omfång. / A burn injury is a very painful experience. It is not only in the acute state, when the injury occurs, pain is as most intense and unbearable. Depending on the severity and the size of the burn, painful dressing changes with debridement sessions and later rehabilitation are frequent elements in the care of the burn patient. The aim of this literature review was to investigate which complementary non pharmaceutical methods nurses can implement to optimize pain relief during treatment and rehabilitation of burned patients. This literary review uses nine quantitative articles audited by the authors. Results: Interventions that are presented in our study are Virtual Reality, massage-music- and video intervention, patient controlled dressing changes and sensory focusing. These interventions are presented in three different themes distraction, relaxation and control. All the methods showed positive results on the burned patients’ pain perception to varying extent.

Bakgrund: Den största orsaken till brännskador är värme från heta vätskor, eld samt fasta ämnen. Smärta efter brännskador kostar samhället mycket pengar vilket leder till stora ekonomiska förluster. För att få en individuell smärtbehandlingsplan behövs en effektiv smärtbedömning. Att minimera och utvärdera patienternas smärta är en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde vid omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av smärta efter brännskador. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att sammanställa resultat kring smärta efter brännskador. Artiklarna hämtades från CINAHL, PsycINFO, PubMed och Scopus, vilket resulterade i 10 artiklar som granskades och användes i resultatet. Resultat: Resultatet delades in i kategorierna smärta i den akuta fasen, smärta vid sårvård, kvarvarande smärta och konsekvenser av att leva med smärta. Konklusion/implikation: Smärtan påverkar patienten från den initiala skadan och kan finnas kvar i flera år. Litteraturstudien kan ge sjuksköterskor en ökad förståelse kring omvårdnad av patienter med smärta efter brännskador, då smärtlindring är en viktig del i sjuksköterskans ansvar. / Background: The biggest cause of burns is heat from hot liquids, fire and solid substances. Pain after burns is costly for the society which leads to large financial losses. An effective pain assessment is needed to get an individual pain treatment plan. An important area of responsibility in nursing is to minimize and evaluate patients’ pain. Aim: The aim was to shed light on patients' experiences of pain after burns. Method: To compile the results found regarding pain after burns a general literature study was used. The articles were retrieved from CINAHL, PsycINFO, PubMed and Scopus, resulting in ten articles reviewed and used in the results. Results: The results were divided into the categories pain in the acute phase, pain during wound care, residual pain and consequences of living with pain. Conclusion/implication: The pain affects the patient from the initial injury and may persist for years. The literature study can give nurses an increased understanding of taking care of patients with pain after burns. An important part of the nurse's responsibility is pain relief.