Denna uppsats handlar om interpersonell interaktion på digitala medier och dess sociala betydelse för unga vuxna (20-30 år) när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd. Den handlar också om medierad interaktion i allmänheten och belyser de digitala mediernas roll för interpersonell interaktion då det sociala landskapet idag präglas av dessa på många sätt. Frågeställningarna som formulerats för att besvara syftet är följande: 1) I situationer då det inte går att umgås ansikte-mot-ansikte, hur fungerar den digitala interaktionen som alternativ? 2) När föredrar unga vuxna interaktionen på digitala medier? 3) Går det att tillgodose det sociala behovet digitalt i samma grad som den ansikte-mot-ansikte? 4) Vad har Covid-19 haft för påverkan på hur unga vuxna ser på social interaktion? Studien utgår från en enkätundersökning samt två intervjuer, då denna uppsats utgår från den kvantitativa metodologin i första hand och kvalitativ i andra. Teorierna består av medialiseringsteori, medium teori och teori kring medierad kommunikation. Resultatet visade att det både gick att upprätthålla relationer och få ett socialt utbyte på digitala medier. Dess fördelar var inom teman som tidseffektivitet, geografiskt avstånd, rum och tidsoberoende, kravlöshet och tillgänglighet. Det var dock beroendeframkallande, ångestladdat och avsaknad av symboliska ledtrådar. De unga vuxna som deltog i studien hade delade meningar om hur Covid-19 påverkat den sociala interaktionen. Det var tydligt däremot att den medierade interaktionen på digitala medier hade varit viktig under pandemin.

Program för video-medierad kommunikation (VMK) såsom Zoom används ofta för digitala möten och anställningsintervjuer. Tekniska störningar i ljud och bild är vanligt förekommande vid VMK, men effekten av tekniska störningar vid bedömningar av individer är i stort sett okänd. Syftet med föreliggande studie var att undersöka detta kunskapsgap, utifrån frågeställningen: Är tekniska störningar under VMK relaterat till mindre positiva omdömen om individer? En hypotes ställdes upp: (H1) Individer som bedöms via VMK kommer bedömas mindre positivt när tekniska störningar förekommer i ljud och bild, jämfört med när tekniska störningar inte förekommer. En webbaserad experimentell metodansats brukades, där högskolestuderande (N = 60) fick se en två minuter lång film av en fiktiv jobbkandidat, och sedan bedöma dennes kompetens, intelligens, anställningsbarhet, etcetera. Två filmer fördelades slumpmässigt till respondenterna, varav en redigerats för att ge utseendet avtekniska störningar i ljud och bild. Kontrollgruppen (n = 33) fick se den icke-manipulerade filmversionen, och experimentgruppen (n = 27) den manipulerade versionen. Data analyserades med oberoende t-test och ANCOVA. Egenkonstruerade frågor inspirerade av Baker m.fl. (2020) och Schroeder och Epley (2015) brukades för att mäta bedömningar och Mini-IPIP6 för att kunna kontrollera för personlighet. Resultaten visade att kandidaten bedömdes mindre positivt (d = 0.46, p = .10) när tekniska störningar förekom, jämfört med när de inte gjorde det, vilket ligger i linje med H1. När övriga variabler kontrollerats för framträdde att merparten av förklarad varians i bedömningar förklarades av kön, välvillighet och självrapporterad uppmärksamhet. Praktiska implikationer för rekryteringar diskuteras. / Programs for video-mediated communication (VMC) such as Zoom are commonly used for digital meetings and job interviews. Technical difficulties frequently occur in VMC, but its effect for assessments of others is largely unknown. The purpose of this study was to investigate this knowledge gap, and to answer the question: Are technical difficulties related to less positive assessments of others? It is hypothesised that individuals who are assessed via VMC will receive less positive assessments when technical difficulties are present, as compared to when they aren’t (H1). A digital experiment was conducted, where university students (N = 60) were shown a two-minute video of a fictitious job candidate. Two versions of the same video were randomly assigned to the respondents, one of which had been edited to give the appearance of technical difficulties with disturbances and distortions in sound and video. The control group (n = 33) was shown the unmanipulated video version, and the experiment group (n = 27) the manipulated version. The respondents assessed the job candidate on qualities such as competency, intelligence, hireability, etcetera, using survey items inspired by Baker et al. (2020), and Schroeder and Epley (2015). Data were analyzed using an independent samples t-test, and the instrument Mini-IPIP6 was used so that personality could be controlled for using ANCOVA. Results showed that assessments of the candidate were less positive (d = 0.46, p = .10) when technical difficulties were present, confirming H1. Results from an ANCOVA showed that gender, agreeableness, and selfreported attention were significant predictors of assessments and predicted the outcome better than technical difficulties. Implications for practice are discussed.

ABSTRAKT(A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera.Victoria Pettersson & Paulina Ekelund BookExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hpKonst, kultur och kommunikation (K3)Området för Kultur och samhälleMalmö högskolaHandledare: Ulrika SjöbergExaminator: Bo ReimerVårterminen 2013Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum.I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi. Studien visade att användningen av sociala medier ökat på grund av den digitala mobilitetens utveckling. Man socialiserar på ett annat sätt och idag umgås man både kring och igenom sociala medier då de har blivit ett naturligt inslag i våra vardagliga rutiner.

Det har länge dividerats om hur den teknologiska utvecklingen påverkar oss. Marshall McLuhan och Alvin Toffler ifrågasatte vårt beteende och berättade om hur teknikens utveckling kommer att påverka oss redan på 1960-talet. Det har också myntats uttryck som information overload och infobesity som uttrycker den stress människor upplever när de inte längre kan bearbeta den information de konstant tar del av. Sociala medier är en stor bidragande faktor till det rådande tillståndet av information overload. Det råder inte heller några tvivel om att vår användning av sociala medier mer eller mindre påverkar våra medvetna beslut och vår kommunikation.Information overload är inget nytt begrepp, och i dagens informationssamhälle är det inte bara massmedia som står för den informationsspridning som sköljer över befolkningen utan de är själva delaktiga i att skapa den enorma mängd information och kommunikation de tar del av varje dag. Medierad kommunikation är under ständig utveckling och tar en stor plats i vårt vardagsliv. Det är inte enbart den klassiska masskommunikationen som fångar användarnas uppmärksamhet utan det är möjligheten att själva vara med och bidra till kommunikation och information som är intressant för användaren.Det är av vår uppfattning att de moderna kommunikationsverktygen påverkar vårt varande, både i den digitala och den verkliga världen, och det är denna påverkan som är i fokus för denna studie. / Today’s interactive media invites users to take part in a massive exchange of information and the idea and desire to filter information has always been in question. This thesis will discuss the problems with information overload and the effects it has on users of social media. With critical design as a point of view we aim to point out some of these effects in an attempt to create a debate within the interaction design community. The first chapter will discuss the theories underlying mediated communication, information overload, user centered design and critical design. The following chapters will discuss methodology and implementation of these methods. Bodystorming and user studies will function as our main methods to map out the behavioural changes that come from information overload. The result of our user studies indicates that the communication often becomes impersonal and that the activity itself becomes more important than the content of the message. Our final results will not present a solution to the problem area but will give an example on how to focus design work to avoid creating unpleasant user experiences of social and interactive media.