<p>Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter. Jag har kommit fram till att framställningen av kvinnligt och manligt i böckerna hänger tydligt ihop med hur samhället ser ut. De moderna bilderböckerna är mer medvetna om genusproblematiken och stereotyper är inte lika framträdande som i de äldre böckerna. De studier som tidigare har gjorts inom ämnet har kommit fram till samma sak och i min forskning är även det ett tydligt bevis på detta.</p>

Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter. Jag har kommit fram till att framställningen av kvinnligt och manligt i böckerna hänger tydligt ihop med hur samhället ser ut. De moderna bilderböckerna är mer medvetna om genusproblematiken och stereotyper är inte lika framträdande som i de äldre böckerna. De studier som tidigare har gjorts inom ämnet har kommit fram till samma sak och i min forskning är även det ett tydligt bevis på detta.

Studien analyserar två bilderböcker ur den svenska bilderbokskonstnären och författaren Elsa Beskows populära tantserie. Den första är Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin skriven år 1918 och den andra är Petters och Lottas Jul utgiven för första gången år 1947. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur barnkaraktärerna i böckerna framställs, hur böckernas barnsyn kommer till uttryck och undersöka hur böckernas barnsyn förhåller sig till den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Ytterligare en del av studiens syfte är att föra en diskussion kring hur pedagogen kan arbeta med bilderböckers syn på barn i äldre tider. Studien utgår ifrån det Lena Kåreland tar upp om behov- och kravpedagogik, Ellen Keys barnsyn och det Anne Banér tar upp om framväxten av sekelskiftets traditionella barnsyn. Studien utgår även ifrån Maria Nikolajevas föreställningar om bilderboken. Analysen visar att barnkaraktärerna framställs som lydiga och hjälpsamma. Analysen visar även att de båda böckerna ger uttryck för behov- och kravpedagogik samt att böckernas barnsyn till stor del är påverkad av Ellen Keys barnsyn. De båda böckernas barnsyn stämmer även i hög grad överens med den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Den avslutande didaktiska diskussionen kommer fram till att pedagogen kan arbeta med tantböckerna i klassrummet parallellt som pedagogen arbetar med temat barn och barns villkor i äldre tider.

In this essay I investigate how gender roles gets protrayed in the famous, swedishauthor Elsa Beskow’s picture books about the three aunts, Aunt Green, Aunt Brownand Aunt Lavender. The focus is on the main charcters which are the three aunts,Uncle Blue, Peter and Lotta and especially the picture book The adventures of Peterand Lotta. The central point of this essay were to analyze how Beskow display stereotypicalgender roles in both the verbal and visual story of her picture books about the threeaunts. Using gender, children’s literature and picture book theories I couldinvestigate Beskows works and identify a lot of typical gender roles in thecharacters clothes and characteristics. However, she also includes features, such asthe clothes, which are typical for the time being. Beskow does go against the flow,for example when she includes Lotta, a girl, in a masculine narrative. The conclusion of this essay is that Elsa Beskow should be perceived as a modernauthor for her time because she illustrate women who are allowed to be feminineand still be a part of the masculine narratives. She illustrate women who isn’t dependent on men and men who are allowed to have feminine characteristics.

Syftet med studien var att analysera bilderböcker av två författare, Elsa Beskow och Pija Lindebaum, från olika tidsperioder med bred spridning och stor produktion. Syftet var också att analysera hur bilderböcker har förändrats över tid. Genom den utvalda barnlitteraturen undersöktes genusframställningen utifrån respektive tidsperiod och författare genom både bild- och textanalys. Studien utgick från Hirdmans genusteori och analyserades via ett analysschema inspirerat av Nikolajeva. Analysens resultat diskuteras utifrån ett didaktiskt perspektiv.                      Studiens resultat visar att barnens vuxna förebilder ofta framställs stereotypiskt men att det mellan författarnas tidsperioder skett en omfattande utveckling i porträtteringen av könsöverskridande barnkaraktärer i barnlitteraturen. Ett överraskande resultat var att illustrationernas färger tydligt kopplades till karaktärernas kön. Ljusa färger som till exempelvis röd, rosa, orange kopplades till de feminina karaktärerna medan mörkare färger som till exempelvis blå, grön och grå kopplades till de maskulina karaktärerna. Ytterligare resultat var att det framkom mönster kring de övergripande handlingarna beroende av vilket kön den könsöverskridande karaktären hade. I de bilderböckerna där flickorna framställs som maskulina hade handlingen ett annat fokusområde. I bilderböckerna där pojkarna går över mot de feminina dragen fokuserar handlingen specifikt på det könsöverskridande som sker hos den feminina pojken. Detta synliggör vikten av att som pedagog fundera över hur val av barnlitteratur påverkar barn och deras identitetsutveckling utifrån ett genusperspektiv.

<p>The text discusses the folk-tale princess as a good role model for both children and adults, from a feminist debate concerning this issue. Also an iconographic study, it compares women in folk-tale illustrations with women represented in fin-de-Siècle art concentrating on the Great mother goddess and the femme fatale, finding similarities between folk-tale illustrations and other art. Besides that, the text look at the interest for Swedish folk-tales in the 1890´s, the connection between women as illustrators of children’s books and ideas about nature and womanhood that might have had influence on the Swedish artist Elsa Beskow at the time.</p>

The text discusses the folk-tale princess as a good role model for both children and adults, from a feminist debate concerning this issue. Also an iconographic study, it compares women in folk-tale illustrations with women represented in fin-de-Siècle art concentrating on the Great mother goddess and the femme fatale, finding similarities between folk-tale illustrations and other art. Besides that, the text look at the interest for Swedish folk-tales in the 1890´s, the connection between women as illustrators of children’s books and ideas about nature and womanhood that might have had influence on the Swedish artist Elsa Beskow at the time.

This thesis is a study of the narrative language of Elsa Beskow, Sweden's most famous children's writer of the early twentieth century. The overall aim of the thesis is to contribute to the understanding of why Beskow's stories are still among the most popular children's books in Sweden, more than a hundred years after her literary debut. My investigation is a quantitative study of word-class distribution, various syntactic features, and readability in four picture-books and four other stories. To begin with, Beskow's language is compared to that of other texts written for young readers, including children's fiction, a contemporary reading-book, and popular comic strips. The results indicate that Beskow has something in common with all of these materials, especially with children's fiction. However, she also has her own style, which is different from the children's fiction I compare with. For example, her sentences are comparatively long and often begin with a conjunction. Moreover, Beskow uses many address phrases and interjectional phrases, and the initial clause-constituent is often some other clause element than the subject. Additionally, Beskow's narrative language is compared to conversational language and to formal prose. The results show that Beskow moves along the whole scale, from conversation to formal writing, depending on what aspect of her language use is considered. In some cases, her style even falls outside of the scale. For example, placing the subject in initial position is less common in Beskow's writing than in both conversation and formal writing. Finally, the variation between Beskow's texts is examined. The analysis shows, among other things, that the oral influences on Beskow's style increased during the five decades she wrote stories.

Examensarbetet handlar om hur tanten framställs I text och på bild i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Böckerna är utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns också på bild. Syftet med arbetet är att kunna svara på hur tanten framställs som litterär gestalt. Jag har använt följande frågor för att kunna svara på detta. Hur är hon och hur ser hon ut? Vad gör hon och i vilken miljö finns hon? Vilken är hennes sociala bakgrund? Hur ser hennes relation ut till barn? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att studera bilderböckerna från pärm till pärm och i de fall det funnits tillgång till förstautgåvor har dessa använts. Ikanotextmetoden har använts som innebär att både text och bild vägs in i analysen. Inledningsvis finns en presentation av författaren Elsa Beskow. De teoretiska utgångspunkterna har varit persongestaltning, olika gängse bilderboksperspektiv, genusstrukturer i bilderboken och själva begreppet bilderbok. Den teoretiska modell som tillämpats är intersektionell teoribildning med ståndpunkter kring ålder, genus, kön, etnicitet och social bakgrund. Resultatet pekar på att olika typer identifierats som benämnts tant. En tant kan således se olika ut i Elsa Beskows böcker. Från att ha varit huvudrollsinnehavare i böckerna tar de steget bakåt i bilderböckerna och barnen blir huvudrollsinnehavare. Tant Nanna, som finns med i den sist utgivna boken av de sju, ska föreställa en människa till skillnad från de andra tantgestalterna som är sagofigurer. / This work deals with how the aunt is presented in the text and in the illustration in seven picturebooks written by Elsa Beskow. The books where edited between 1918 and 1945. In these books you can find five different aunts in the text and they´re also illustrated. The meaning of this work is to answer how the aunt i discribed as a litterary person. I used the following questions to be able to answer that. How is she and what does she look like? What is she doing and where kan you find her? Which is her social background? How is the relationship towards children? The mhetods I used was studying the picturebooks frpm beginning to the end and when i found firsteditions these has been studied. The ikanotextmethod has been used which means that both text and pictures are counted in the analys. At first there is a presentation of the author Elsa Beskow. In the theory there is points as caracter, different aspekts om the picturebook and the word picturebook. The model of theory has been the intersektionell theory with parts as age, gender, sex, ethnicity and social background. The result is different types of aunts are identified. An aunt can be pf several kinds in the books of Elsa Beskow. From being maincaracther the aunt steps bakwards an lets the children play the mainroles in the picturebooks.Aunt Nanna who you can find in the last edited book of the examined seven books are supposed to be a real person in the contrary to the other aunts who are fairys.

Studiens syfte är att undersöka vilka genusnormer som synliggörs i bilderböckerna Tomtebobarnen (1910) av Elsa Beskow och Ska vi va? (2013) av Pija Lindenbaum. De valda bilderböckerna analyseras med hjälp av kvalitativ och kvantitativ metod samt begreppen ikonotext och Maria Nikolajevas tabell över kvinnliga och manliga egenskaper. Analysen stöds också med hjälp av tidigare forskning och ett antal centrala begrepp. Av analysen framgår det att Tomtebobarnen framställer genusnormer mer entydigt i både bild och text än Ska vi va?. Ska vi va? innehåller karaktärer som både bryter och förstärker genusnormerna genom sina illustrationer och text. Genusnormerna framkommer i båda böckerna via kläder, egenskaper och handlingar. Diskussionen belyser hur bilderböckerna kan användas i undervisningen och vilka pedagogiska utmaningar läraren kan stöta på i arbetet med böckerna. Studien konstaterar att det behövs vidare forskning om hur de aktuella bilderböckerna används i undervisningen idag och hur nya didaktiska metoder skulle kunna implementeras.