<p>The text discusses the folk-tale princess as a good role model for both children and adults, from a feminist debate concerning this issue. Also an iconographic study, it compares women in folk-tale illustrations with women represented in fin-de-Siècle art concentrating on the Great mother goddess and the femme fatale, finding similarities between folk-tale illustrations and other art. Besides that, the text look at the interest for Swedish folk-tales in the 1890´s, the connection between women as illustrators of children’s books and ideas about nature and womanhood that might have had influence on the Swedish artist Elsa Beskow at the time.</p>

The text discusses the folk-tale princess as a good role model for both children and adults, from a feminist debate concerning this issue. Also an iconographic study, it compares women in folk-tale illustrations with women represented in fin-de-Siècle art concentrating on the Great mother goddess and the femme fatale, finding similarities between folk-tale illustrations and other art. Besides that, the text look at the interest for Swedish folk-tales in the 1890´s, the connection between women as illustrators of children’s books and ideas about nature and womanhood that might have had influence on the Swedish artist Elsa Beskow at the time.

The purpose of this survey is to see how girls are portrayed in children’s literature from a gender perspective. The analysis is based on different specific features with the characters such as looks, stereotypical behaviour and interplay with other characters. The starting point of this analysis are the four children’s books Lisbet och Sambakungen by Emma Karinsdotter and Hanna Gustavsson, Nelly Rapp och de små under jorden by Martin Widmark and Christina Alvner, Hedvig och Hardemos prinsessa by Frida Nilsson and Dårfinkar och Dönickar by Ulf Stark. These four children’s books are in different ways norm breaking and are prominent within the school's activities. The study is based on how gender and equality looks in our society today. The analysis will also investigate girls’ and boys’ behaviour based on common stereotypical features. The results demonstrate that the children’s books are in different ways norm breaking and that girls are portrayed in varying ways. The results have also shown that a good working method for working with gender in teaching is reading aloud following with book discussions. / Syftet med undersökningen är att se hur flickor skildras i barnböcker ur ett genusperspektiv. Analyserna baseras på olika specifika drag hos karaktärerna så som utseende, stereotypa beteenden och samspel med andra karaktärer. Utgångspunkt för analysen är de fyra barnböckerna Lisbet och Sambakungen av Emma Karinsdotter och Hanna Gustavsson, Nelly Rapp och de små under jorden av Martin Widmark och Christina Alvner, Hedvig och Hardemos prinsessa av Frida Nilsson och Dårfinkar och Dönickar av Ulf Stark. Dessa fyra böcker är på olika sätt normbrytande och är framträdande inom skolans verksamhet.  Studien grundas på hur genus och jämställdhet ser ut i vårt samhälle idag. Analysen kommer även att undersöka flickor och pojkars beteende med utgångspunkt i vanligt förekommande stereotypa drag. Resultatet påvisar att barnböckerna på olika vis bryter mot normer och stereotyper samt att flickor skildras på varierande sätt. Resultatet har även visat att bra arbetssätt för att arbeta med genus i undervisning är högläsning som följs upp av boksamtal.

<p>Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok <em>Dealing with Dragons </em>och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken <em>Palimpsestes: La</em> <em>littérature au second degré</em>, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation. Jag tar även hjälp av Jack Zipes och hans bok <em>The Brothers Grimm - From Enchanted Forests to the Modern</em> <em>World. </em>Dessutom används Barbara Walls bok <em>The Narrator's Voice - The Dilemma of</em> <em>Children's fiction </em>för att reda ut begreppet dubbelt tilltal.</p><p>Uppsatsen är indelad i tre delar med tillhörande underrubriker: Inledning, analys och slutdiskussion. Under analysdelen tar jag upp Wredes sätt att använda sig av direkt och indirekt transformation samt om hänvisningarna till bl.a. Grimms sagor är inslag av parodi eller travesti. Metoden jag använder mig av är att visa och analysera utdrag ur boken som är direkt eller indirekt transformerade från sedan länge befintliga sagor eller legender.</p><p>Resultatet av analysen når sitt syfte och svarar på frågeställningen. Slutsatsen är att boken <em>Dealing with Dragons </em>till största delen är en parodi på kända sagor, men att inslagen av travesti är nödvändiga och behövs för den roliga och lite snälla tonen som boken tillhandahåller.</p>

Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok Dealing with Dragons och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken Palimpsestes: La littérature au second degré, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation. Jag tar även hjälp av Jack Zipes och hans bok The Brothers Grimm - From Enchanted Forests to the Modern World. Dessutom används Barbara Walls bok The Narrator's Voice - The Dilemma of Children's fiction för att reda ut begreppet dubbelt tilltal. Uppsatsen är indelad i tre delar med tillhörande underrubriker: Inledning, analys och slutdiskussion. Under analysdelen tar jag upp Wredes sätt att använda sig av direkt och indirekt transformation samt om hänvisningarna till bl.a. Grimms sagor är inslag av parodi eller travesti. Metoden jag använder mig av är att visa och analysera utdrag ur boken som är direkt eller indirekt transformerade från sedan länge befintliga sagor eller legender. Resultatet av analysen når sitt syfte och svarar på frågeställningen. Slutsatsen är att boken Dealing with Dragons till största delen är en parodi på kända sagor, men att inslagen av travesti är nödvändiga och behövs för den roliga och lite snälla tonen som boken tillhandahåller.