• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 13
  • Tagged with
  • 13
  • 13
  • 5
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Esther Ellqvist, kvinna och konstnär kring sekelskiftet 1900

Malmborg, Elisabeth Unknown Date (has links)
<p>Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.</p><p>Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.</p><p>Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.</p><p>Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne. Efter att hennes mor Johanna Ellqvist mottagit ett större arv 1889 flyttade familjen till Stockholm där Esther kom att studera på Konstakademin. Esthers familjs förbättrade ekonomi medverkade till gynnsamma möjligheter för henne att lyckas i konstvärlden då utbildning var nödvändig. Vid Konstakademin knöt Esther kontakter och förstärkte sitt sociala kapital. Vänner från den tiden har beskrivit Esther som en levnadsglad ung kvinna och hennes konst som lovande. Dessa beskrivningar har varit av vikt för mig i min undersökning då det knappt finns något dokumenterat om hennes konst. Hon träffade sin blivande man, John Bauer, på Konstakademin. En tid efter hennes avslutade studier gifte de sig, 1906. Hon blev då, förutom konstnär, maka. Privat kom hennes liv till stor del efter giftermålet att cirkulera kring John Bauer. 1915 föddes deras son Benkt Olov, kallad Putte. Esther blev då även moder. Möjligheten till konstnärskarriär blev då ännu svårare. Via breven har jag fått en uppfattning av att Esther tidvis trivdes i rollen som ”konstnärshustru” och anamma tidens strömningar, som kvinnoideologen Ellen Keys teorier om det sköna hemmet, där det estetiska var av vikt. Esther, som så många andra kvinnor, påverkades även av Keys tankegångar om äktenskapet där skilsmässa var en utväg om kärleken tog slut. De sista åren av hennes liv var äktenskapet tidvis stormigt och i slutet talades det om skilsmässa. Tidens lagstiftning angående vårdnadsskap, där mannen hade rätt till barnet, tycktes sätta stop på hennes tankar om skilsmässa. Ändå får jag en uppfattning om att hon var en kvinna av sin tid men dock styrd av tidens rådande konventioner.</p>
2

Esther Ellqvist, kvinna och konstnär kring sekelskiftet 1900

Malmborg, Elisabeth Unknown Date (has links)
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext. Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation. Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande. Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne. Efter att hennes mor Johanna Ellqvist mottagit ett större arv 1889 flyttade familjen till Stockholm där Esther kom att studera på Konstakademin. Esthers familjs förbättrade ekonomi medverkade till gynnsamma möjligheter för henne att lyckas i konstvärlden då utbildning var nödvändig. Vid Konstakademin knöt Esther kontakter och förstärkte sitt sociala kapital. Vänner från den tiden har beskrivit Esther som en levnadsglad ung kvinna och hennes konst som lovande. Dessa beskrivningar har varit av vikt för mig i min undersökning då det knappt finns något dokumenterat om hennes konst. Hon träffade sin blivande man, John Bauer, på Konstakademin. En tid efter hennes avslutade studier gifte de sig, 1906. Hon blev då, förutom konstnär, maka. Privat kom hennes liv till stor del efter giftermålet att cirkulera kring John Bauer. 1915 föddes deras son Benkt Olov, kallad Putte. Esther blev då även moder. Möjligheten till konstnärskarriär blev då ännu svårare. Via breven har jag fått en uppfattning av att Esther tidvis trivdes i rollen som ”konstnärshustru” och anamma tidens strömningar, som kvinnoideologen Ellen Keys teorier om det sköna hemmet, där det estetiska var av vikt. Esther, som så många andra kvinnor, påverkades även av Keys tankegångar om äktenskapet där skilsmässa var en utväg om kärleken tog slut. De sista åren av hennes liv var äktenskapet tidvis stormigt och i slutet talades det om skilsmässa. Tidens lagstiftning angående vårdnadsskap, där mannen hade rätt till barnet, tycktes sätta stop på hennes tankar om skilsmässa. Ändå får jag en uppfattning om att hon var en kvinna av sin tid men dock styrd av tidens rådande konventioner.
3

Hygienismen,hälsan och skolhygienen : En studie av hur hygienismen påverkade svenska skolor vid sekelskiftet 1900 / The hygienism, the health and the school hygiene : A study of how the hygienism affected Swedish schools at the turn of the 20:th century

Wennberg, Nina January 2017 (has links)
No description available.
4

Mer än bara tro : Spiritismens diskursiva kamper om religiös tro och vetenskaplighet i tidskriften Efteråt

Härenstam Nielsen, Felix January 2021 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur den svenska spiritistiska rörelsen och tron på andevärlden framställs i de utgåvor av tidskriften Efteråt: Tidskrift för spiritism och dermed beslägtade ämnen som gavs ut mellan år 1899 och 1922. Med en diskursteoretisk utgångspunkt analyseras det sätt tidskriftens författare framställer spiritismen och tillhörande fenomen i förhållande till andra rörelser och idéer i deras samtid, samt hur spiritismen konstrueras som både rörelse och identitet. Undersökningen visar att trovärdighet var en viktig aspekt. Spiritismen framställdes främst som trovärdig på genom att kopplas till samtida vetenskapliga ideal samt genom att liknelser och samhörighet med den svenska kyrkans religiösa utövande framhävs. Utöver detta visar uppsatsen på hur spiritismen gör uttryck för samtida föreställningar om modernitet.
5

Man vill bli älskad : En litterär analys av manlighet i Doktor Glas och Gregorius

Sörbrand, Hanna January 2019 (has links)
I denna uppsats har en litterär analys gjorts av maskuliniteter i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Bengt Ohlssons Gregorius. Uppsatsen har avgränsats till att enbart studera karaktärerna Glas och Gregorius. Den teori som främst använts är R.W Connells maskulinitetsteori där litteraturen har studerats utifrån tre av hennes fyra maskulinitetskategorier: 1) hegemoni, 2) underordnade, 3) delaktighet. Uppsatsen har inte enbart grundat sig i maskulinitetsforskning utan även i litteraturforskning och specifikt en litteratursociologisk teori som menar att litteraturen och samhället samverkar. Alltså kan litteraturen anses säga någonting om hur samhället såg ut vid tiden verket utgavs. Det går att urskilja hegemoniska, underordnade och delaktiga maskulinitetsdrag i respektive karaktär. Den hegemoniska genom att de exempelvis tillhör en bildad högre klass och att de ses som högmodiga, men även att de erhåller en maktposition i samhället i och med deras yrken: doktor och präst. Den underordnade maskuliniteten kan urskiljas i Glas gällande kärlek och sex då han fortfarande är oskuld, medan i Gregorius syns det istället i hans oro över vad andra tycker, hans oattraktiva yttre och att han visar känslor genom att gråta. Båda karaktärerna kan anses tillhöra den delaktiga maskuliniteten i och med att ingen är essensen av en hegemonisk man. Trots att de tillhör en privilegierad klass är ingen av dem särskilt attraktiv, de är oälskade och ensamma, de tvivlar på sig själva och de båda lider av brist på handlingskraft. Karaktärerna beskrivs även tillhöra den underordnade kategorin flera gånger när handlingen beskrivs utifrån deras egna perspektiv. Detta är framförallt tydligt i Gregorius då pastorn vid flera tillfällen distanserar sig från den manliga normen. Det finns flera likheter mellan karaktärerna, men den främsta skillnaden är deras syn på sex där Gregorius njuter av sex och i sexakten kan han även använda sig av våld, vilket kan ses tillhöra en hegemonisk maskulinitet. Glas däremot menar att sex är avskyvärt, vilket kan ses som avvikande och därmed en underordnad maskulinitet. Karaktärernas inre tankar och omgivningens uppfattning av dem kan stundtals tillhöra motstridiga maskuliniteter i olika sekvenser av verken. Därför har skillnaden mellan yttre och inre manlighet beaktats. Skillnaden mellan yttre och inre manlighet handlar alltså om hur karaktärerna beskriver sig själva och hur de beskrivs av andra. Generellt sett tillhör karaktärerna en mer hegemonisk eller delaktig maskulinitet när de beskrivs av någon annan, medan de har en mer underordnad syn på sig själva.
6

Folksagans prinsessa - en god förebild än idag : ”Prins Hatt under jorden” genom illustrationer av Elsa Beskow / The Folk Tale Princess – A good role model even for today : “Prince Hat Under Ground” through illustrations of Elsa Beskow

Björk, Chanda January 2006 (has links)
<p>The text discusses the folk-tale princess as a good role model for both children and adults, from a feminist debate concerning this issue. Also an iconographic study, it compares women in folk-tale illustrations with women represented in fin-de-Siècle art concentrating on the Great mother goddess and the femme fatale, finding similarities between folk-tale illustrations and other art. Besides that, the text look at the interest for Swedish folk-tales in the 1890´s, the connection between women as illustrators of children’s books and ideas about nature and womanhood that might have had influence on the Swedish artist Elsa Beskow at the time.</p>
7

Folksagans prinsessa - en god förebild än idag : ”Prins Hatt under jorden” genom illustrationer av Elsa Beskow / The Folk Tale Princess – A good role model even for today : “Prince Hat Under Ground” through illustrations of Elsa Beskow

Björk, Chanda January 2006 (has links)
The text discusses the folk-tale princess as a good role model for both children and adults, from a feminist debate concerning this issue. Also an iconographic study, it compares women in folk-tale illustrations with women represented in fin-de-Siècle art concentrating on the Great mother goddess and the femme fatale, finding similarities between folk-tale illustrations and other art. Besides that, the text look at the interest for Swedish folk-tales in the 1890´s, the connection between women as illustrators of children’s books and ideas about nature and womanhood that might have had influence on the Swedish artist Elsa Beskow at the time.
8

"En ventilartad slemhinneduplikatur af vexlande form" : Beskrivningar av mödomshinnan i sexhandböcker 1889-1904 / "A vented mucous membrane duplication of varying shape" : Descriptions of the hymen in sex manuals 1889-1904

Lindvall, Sofia January 2016 (has links)
This thesis discusses how the hymen is described historically in Swedish sex manuals between 1889-1904, along with descriptions of defloration and chastity. The analysis is based on the assumption that science and gender are social and cultural constructions.  The purpose of this thesis is to examine late nineteenth-early twentieth century’s conceptions of women, sexuality and chastity by discussing this period's descriptions of the hymen in a historical context. This study is concluded by reading and contextualizing sex manuals published in Sweden around the turn of the century. The conclusion of this thesis is that the hymen is not necessarily viewed as a membrane, although every sex manual writer believe that there is some sort of fold, referred to as the hymen, in virgin females' genitals. However, the hymen is not seen as evidence of women's chastity by the authors because of the assumed occurrence of irregularities in this "fold". Under "normal" circumstances, the hymen is believed to break during a woman's first intercourse which is described as painful (and bloody) by the authors of the sex manuals.
9

Ett sunt land i en sund kropp : Om naturnationalism och kroppsdisciplin speglad i Svenska turistföreningens årsskrifter 1908-1916

Dickson, Emil January 2008 (has links)
<p>Nationalism during the early 20th century, was often shaped around efforts to create feelings of fellowship within the frontiers. Fellow feelings was considered as a necessity to convince the people that their efforts served mutual goals.</p><p>Beginning in the 19th century, the European nations experienced a great many projects for this purpose. In the early 20th century the efforts grew. The danger of war and the competition for economic power, contributed the increase of nationalist movements. At the same time, many influential intellectuals also expressed apprehensions about the urbanized way of life; measures were necessary to secure the future success of the nation.</p><p>The national movements in Sweden, played a prominent role in the creation of a greater patriotic feeling. This paper is about one of these movements: Swedish Tourist Association (STF), founded in 1885. Around the motto “Know your country”, STF promoted Swedish tourism aiming to spread knowledge of the country and its people.</p><p>Benedict Anderson’s Imagined Communities and Michel Foucault’s Discipline & Punish has influenced the interpretation of STF’s yearbooks 1908-1916. This paper aims at explaining STF’s activities as a combination of efforts to create fellow feelings among the Swedes, and efforts to discipline them to a healthier way of life.</p><p>STF’s vision was to construct mutual heartfelt emotions towards the Swedish nature. The sound nature was seen as a symbol for the sound nation. It was thereby desirable that the Swedes were given the opportunity to experience this nature. Tourism became a technique to solve both the need for Swedish fellowship and the need for healthy citizens.</p><p>Tourism placed the Swedish bodies in the Swedish nature, which disciplined them to mutual patriotic feellings for their beautiful country, and at the same time gave them the healthy constitution and moral strength that should characterize every Swede.</p>
10

Ett sunt land i en sund kropp : Om naturnationalism och kroppsdisciplin speglad i Svenska turistföreningens årsskrifter 1908-1916

Dickson, Emil January 2008 (has links)
Nationalism during the early 20th century, was often shaped around efforts to create feelings of fellowship within the frontiers. Fellow feelings was considered as a necessity to convince the people that their efforts served mutual goals. Beginning in the 19th century, the European nations experienced a great many projects for this purpose. In the early 20th century the efforts grew. The danger of war and the competition for economic power, contributed the increase of nationalist movements. At the same time, many influential intellectuals also expressed apprehensions about the urbanized way of life; measures were necessary to secure the future success of the nation. The national movements in Sweden, played a prominent role in the creation of a greater patriotic feeling. This paper is about one of these movements: Swedish Tourist Association (STF), founded in 1885. Around the motto “Know your country”, STF promoted Swedish tourism aiming to spread knowledge of the country and its people. Benedict Anderson’s Imagined Communities and Michel Foucault’s Discipline &amp; Punish has influenced the interpretation of STF’s yearbooks 1908-1916. This paper aims at explaining STF’s activities as a combination of efforts to create fellow feelings among the Swedes, and efforts to discipline them to a healthier way of life. STF’s vision was to construct mutual heartfelt emotions towards the Swedish nature. The sound nature was seen as a symbol for the sound nation. It was thereby desirable that the Swedes were given the opportunity to experience this nature. Tourism became a technique to solve both the need for Swedish fellowship and the need for healthy citizens. Tourism placed the Swedish bodies in the Swedish nature, which disciplined them to mutual patriotic feellings for their beautiful country, and at the same time gave them the healthy constitution and moral strength that should characterize every Swede.

Page generated in 0.0546 seconds