Studiens syfte är att undersöka hur den svenska spiritistiska rörelsen och tron på andevärlden framställs i de utgåvor av tidskriften Efteråt: Tidskrift för spiritism och dermed beslägtade ämnen som gavs ut mellan år 1899 och 1922. Med en diskursteoretisk utgångspunkt analyseras det sätt tidskriftens författare framställer spiritismen och tillhörande fenomen i förhållande till andra rörelser och idéer i deras samtid, samt hur spiritismen konstrueras som både rörelse och identitet. Undersökningen visar att trovärdighet var en viktig aspekt. Spiritismen framställdes främst som trovärdig på genom att kopplas till samtida vetenskapliga ideal samt genom att liknelser och samhörighet med den svenska kyrkans religiösa utövande framhävs. Utöver detta visar uppsatsen på hur spiritismen gör uttryck för samtida föreställningar om modernitet.

Abstract The questions of this essay are: <ol type="1">What is Richard Abanes’s criticism against occult elements in the Harry Potter books? How can Abanes’s – from a Christian point of view - religiously motivated criticism of the four first Harry Potter books be seen as an expression of moral panic and the construction of folk devils according to Cohen's scientific theory in popular culture? The questions are answered through a content analysis of Richard Abanes's book Harry Potter and the Bible: the menace behind the magick based on Stanley Cohen's theory of moral panic and folk devils. The aim is thus to develop a religious-scientific understanding of religiously motivated criticism of popular culture. The result of the essay shows that the biggest criticism Abanes has against the occult elements in the Harry Potter books is that the occult becomes glamorized, normalized and packaged in a box of fun, adventures and excitement. But according to critics like Abanes and the Christian Right, this is dangerous to children and young people as the occult pulls them away from God and closer to the devil. They can develop an interest in the occult and Wicca and later seek out occult sects and religious communities. According to Abanes, the Harry Potter books are dangerous as the author has mixed innocent imagination with real events, people and objects. Because of this, the boundaries are blurred and children can find it difficult to discern what is reality and fantasy. The moral panic of the Harry Potter books is created primarily by the Christian Right, as the concerns and fears of the actual threat the books issue are magnified. Whatever the truth of their statements, Abanes and other critics create fears within the Christian community so that Christian parents won’t allow their children to read the Harry Potter books, because they can contribute to the curiosity of the occult and an attraction to the devil, and can twist their morals. The deviant behaviors in the Harry Potter books that are not appreciated by the Christian Right are to lie, steal, and to be evil, something that Harry and other good characters do, therefore could Abanes's criticism contributes to the creation of moral panics and folk devils. Also, criticism against J. K. Rowling's character, morals and way of life has made her a folk devil.

Det här är en kvalitativ undersökning på hur en del använder black metal som en väg till religiös livsåskådning. Den är baserad på semistrukturerade intervjuer med fem män som är fans eller musiker inom black metal. Syftet är att studera hur dessa människor använder black metal och dess uttryck som en arena för religiös praktik. Dessa intervjuer är sedan analyserade med hjälp av teorierna re-enchantment och occulture. Studien visar på att black metal är en individuationsprocess där unga fans börjar att bygga upp sin personlighet och lär sig att både bearbeta och hantera känslor. Studien visar även på de negativa aspekterna av subgenren, så som kyrkobränder och mord, som uppkommit inom kultiska miljöer. Med dess resultat visar det att deltagarnas sökande efter en religiös livsåskådning som mötte upp med deras känslor och behov, var influerat av black metal.

<p>Hur uppfattar Temple of Set sin relation till den fornegyptiska religionen och vilka aspekter anser de att deras moderna ockultism har gemensamt med eller har utvecklats från denna?</p>

<p>In the 19th century, photography was often employed in attempts to objectively capture evidence of paranormal phenomena. With the advent of television, this tradition came to be coupled with the apparent mystery of distant communication through electromagnetic waves. The television set has often been depicted as intrinsically occult or even haunted.</p><p>It is therefore natural that television has proven to be an ideal medium to present beliefs, tales, and investigations about paranormal phenomena. Most such presentations have been openly ficticious, but in television the distinction between fact and fiction is often blurred, and the emergence of shows where the crew claims to pursue a serious investigation was inevitable. One of the most successful such shows is the British Most Haunted, airing since 2001. In this thesis, the presentation of occult phenomena in three episodes of Most Haunted is analyzed and discussed in light of this framework of traditions.</p><p>One main result is that the distinction between fact and fiction is indeed often blurred in Most Haunted. Reconstructions and purported evidence are similar to each other as well as to the historical ghost pictures, and sometimes the crew's reactions or lack of reactions is the only means to tell them apart. Elements aiming at creating a "ghost feeling" are abundant throughout both investigative and other parts of the show, and include monochrome (and sometimes inverted) imagery, blue or green light tones, modified motion speed, and perspectives that let the spectator "be the ghost". Black and white imagery is also a part of the usage of analogue or pseudo-analogue technology to convey connotations of authenticity. Filming the crew's reactions is the most common means of broadcasting a sense of hauntedness, as is often the case in traditional horror motion pictures.</p>

Hur uppfattar Temple of Set sin relation till den fornegyptiska religionen och vilka aspekter anser de att deras moderna ockultism har gemensamt med eller har utvecklats från denna?

In the 19th century, photography was often employed in attempts to objectively capture evidence of paranormal phenomena. With the advent of television, this tradition came to be coupled with the apparent mystery of distant communication through electromagnetic waves. The television set has often been depicted as intrinsically occult or even haunted. It is therefore natural that television has proven to be an ideal medium to present beliefs, tales, and investigations about paranormal phenomena. Most such presentations have been openly ficticious, but in television the distinction between fact and fiction is often blurred, and the emergence of shows where the crew claims to pursue a serious investigation was inevitable. One of the most successful such shows is the British Most Haunted, airing since 2001. In this thesis, the presentation of occult phenomena in three episodes of Most Haunted is analyzed and discussed in light of this framework of traditions. One main result is that the distinction between fact and fiction is indeed often blurred in Most Haunted. Reconstructions and purported evidence are similar to each other as well as to the historical ghost pictures, and sometimes the crew's reactions or lack of reactions is the only means to tell them apart. Elements aiming at creating a "ghost feeling" are abundant throughout both investigative and other parts of the show, and include monochrome (and sometimes inverted) imagery, blue or green light tones, modified motion speed, and perspectives that let the spectator "be the ghost". Black and white imagery is also a part of the usage of analogue or pseudo-analogue technology to convey connotations of authenticity. Filming the crew's reactions is the most common means of broadcasting a sense of hauntedness, as is often the case in traditional horror motion pictures.

Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen. Frågorna vi har utgått ifrån är: Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen? Hur gör Lagerlöf för att förena dessa? Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur? I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser. Dessutom berör hon mer folkliga motiv som naturväsen och spöken. De olika trosföreställningarna vävs samman i böckerna men behöver sällan mötas. Dels beskrivs de i olika kapitel så att de på så vis hålls isär, dels skildras de som skikt i flera verkligheter. Vid de tillfällen då de andliga inslagen integreras med varandra sker det i form av subjektiva upplevelser som bara en eller ett fåtal personer kan förnimma. Motsättningar mellan exempelvis folktro och kristendom uppenbarar sig sällan. Lagerlöf visar snarare att kombinationen av dessa var fullt naturlig för människorna under den tid då texterna tillkom. / From wood-spirit to catholic saints. Spirituality in the literature of Selma Lagerlöf Selma Lagerlöf was an author of versatility with varied religious beliefs. The literary critic Sven Stolpe has shown many of the spiritual elements that occur in her novels, letters and diaries. Based on his theory about the believes of Lagerlöf we have examined these features in three of the authors works and interpreted these with the inspiration of the hermeneutic method. The novels are Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar and Körkarlen. Our questions are: What examples of Lutheran Christianity, Catholicism, folklore, and other occult theories does Lagerlöf show in Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar and Körkarlen? What does Lagerlöf do to reconcile them? Are there any tendencies that different beliefs are opposed to each other and how? In the texts we have studied, we have found a number of details and motifs that can be associated with the various spiritual ideas. Lagerlöf addresses God, Jesus and the devil, but also shows samples of spiritism and theosophy. She also shows more traditional popular motifs like supernatural creatures of nature and ghosts. The various beliefs are woven together in the books but rarely meet. Partly they are described in different chapters so that they are distinguished and partly they are depicted in the layers of multiple realities. At those times when the spiritual elements integrated with each other, it is in the form of subjective experiences that only one or a few people can perceive. Contradictions between, for example, folklore and Christianity occur rarely. Lagerlöf shows rather that the combination of these were perfectly natural for the people during the time the books where written.

<p>Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är <em>Gösta Berlings saga</em>, <em>Herr Arnes penningar</em> och <em>Körkarlen</em>.</p><p>Frågorna vi har utgått ifrån är:</p><p>Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i <em>Gösta Berlings saga</em>, <em>Herr Arnes penningar</em> och <em>Körkarlen</em>?</p><p>Hur gör Lagerlöf för att förena dessa?</p><ul></ul><p>Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur?</p><p>I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser. Dessutom berör hon mer folkliga motiv som naturväsen och spöken. De olika trosföreställningarna vävs samman i böckerna men behöver sällan mötas. Dels beskrivs de i olika kapitel så att de på så vis hålls isär, dels skildras de som skikt i flera verkligheter. Vid de tillfällen då de andliga inslagen integreras med varandra sker det i form av subjektiva upplevelser som bara en eller ett fåtal personer kan förnimma. Motsättningar mellan exempelvis folktro och kristendom uppenbarar sig sällan. Lagerlöf visar snarare att kombinationen av dessa var fullt naturlig för människorna under den tid då texterna tillkom.</p><p> </p> / <h1>From wood-spirit to catholic saints.</h1><p>Spirituality in the literature of Selma Lagerlöf</p><p>Selma Lagerlöf was an author of versatility with varied religious beliefs. The literary critic Sven Stolpe has shown many of the spiritual elements that occur in her novels, letters and diaries. Based on his theory about the believes of Lagerlöf we have examined these features in three of the authors works and interpreted these with the inspiration of the hermeneutic method. The novels are <em>Gösta Berlings saga,</em> <em>Herr Arnes penningar </em>and <em>Körkarlen</em>.</p><p>Our questions are:</p><p>What examples of Lutheran Christianity, Catholicism, folklore, and other occult theories does Lagerlöf show in <em>Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar </em>and <em>Körkarlen</em>?</p><p>What does Lagerlöf do to reconcile them?</p><ul></ul><p>Are there any tendencies that different beliefs are opposed to each other and how?</p><p>In the texts we have studied, we have found a number of details and motifs that can be associated with the various spiritual ideas. Lagerlöf addresses God, Jesus and the devil, but also shows samples of spiritism and theosophy. She also shows more traditional popular motifs like supernatural creatures of nature and ghosts. The various beliefs are woven together in the books but rarely meet. Partly they are described in different chapters so that they are distinguished and partly they are depicted in the layers of multiple realities. At those times when the spiritual elements integrated with each other, it is in the form of subjective experiences that only one or a few people can perceive. Contradictions between, for example, folklore and Christianity occur rarely. Lagerlöf shows rather that the combination of these were perfectly natural for the people during the time the books where written.</p>

<p>Jag har alltid haft ett intresse för att förstå olika aspekter inom religion och andlighet. Under senare år har jag även utvecklat ett intresse för att förstå så kallade ockulta fenomen. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i TV4’s program <em>Det Okända, 2009.</em> Valet av programmet <em>Det Okända</em> blev ett naturligt val för mig då jag tidigare följt programmet under några säsonger i syfte att ta del av det utbud av ockultism som finns i massmedia, för att bredda min kunskap inom ämnet ur det perspektiv som ges i media. <em>Det Okända</em> har en hög popularitet inom ockultism i massmedia och har under våren 2009 haft ca 8800 tittare per program vilket kan liknas vid andra relaterade program, exempelvis <em>Hemsökta hus</em> på TV4 vilket ligger i samma nivå av tittarsiffror per program som <em>Det Okända </em>under år 2009.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån den analytiska psykologin belysa vilka psykologiska funktioner och dysfunktioner televisionens ockultism kan få för den sökande individen.</p><p>Följande fråga kommer jag att försöka besvara i uppsatsen genom att utgå från TV4’s program <em>Det Okända</em>, avsnitt 10, 2009.</p><p>Vilka terapeutiska syften kan den massmediala ockultismen få för den sökande individen utifrån ett jungianskt perspektiv?</p>